Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektrisk energidistribution - Elektrisk fartygsdrift
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
519
Elektrisk fartygsdrift
520
Elektrisk kraftledning.
emellertid även städerna successivt övergått till
växelströmsdistribution.
Ledningarna för kraftöverföringen,
kraftledningarna, utföras antingen som friledningar el. i
jorden förlagda kablar, det senare huvudsaki.
inom städer och andra tättbebyggda samhällen.
Friledningarna, vanl. bestående av blank koppartråd,
uppbäras av isolatorer, anbragta på stolpar av
järn el. trä. Trästolparna impregneras numera
nästan alltid mot röta, och dyl. impregnerade stolpar
användas icke blott för smärre linjer utan även
för stora kraftöverföringar. Flertalet stolpar i
en linje utföras som s. k. bärstolpar, medan vissa
stolpar givas kraftigare konstruktion
(spännstol-par, vinkelstolpar). De senare ha till uppgift icke
blott att bära upp ledningarna utan jämväl att
upptaga dragning i linjeriktningen. Vid viktigare
knutpunkter i ledningsnäten el. på andra platser,
där så kan vara ändamålsenligt, anbringas
linje-frånskilj are, med vilka ledningsnäten kunna
avskiljas. Likaså uppsättas säkerhetsapparater el.
automatiskt verkande strömbrytare, som vid
inträffande fel frånskilja den av felet berörda
linjen. Friledningsnätets transformatorstationer
utföras, när det är fråga om stora effekter och
höga spänningar, i regel som utomhusstationer,
d. v. s. med såväl ställverk som
transformatorer uppställda i det fria inom ett inhägnat
område. — Jordkabelnät användas företrädesvis i
städerna. Jordkablarna utföras vid
likströmsdistribution vanl. som enkelledare och vid
växelströmsdistribution som 3- el. 4-ledare. De
förläggas i gatorna på ett djup av c:a 1 m och
skyddas för yttre åverkan, vanl. av ett el. två
lager med tegelsten lagda över kablarna.
Hög-spänningskablar, till vilka i regel endast ett
begränsat antal abonnenter äro anslutna, äro i allm.
åtkomliga endast hos dessa el. i de till
distri-butionsanläggningen hörande
transformatorkioskerna, under det att lågspänningskablar, medelst
vilka distribution av elektrisk energi för allmänt
bruk i bostäder m. m. ombesörjes, bruka förses
med kabelkistor i gatorna el. indragas till
kabelskåp. I kistorna el. skåpen sammankopplas
kablarna, och här anbringas säkerhetsapparater, som
vid inträffande fel avkoppla felaktiga ledningar.
Jordkabelnätens transformatorstationer utföras i
regel, där utrymmet det tillåter, som plåt- el.
murade kiosker ovan jord. I städernas centrala
delar inrymmas de ofta i källare el. byggas
som underjordiska rum i gatan.
För den allmänna distributionen inom ett
tättbebyggt samhälle el. en stad utgöres
ledningsnätet av fördelningsnätet, de till detta anslutna
servisledningarna för de enskilda abonnenterna
samt matarledningarna, vilka i centrala punkter
(tryckpunkter) mata fördelningsnätet. Vid
växelströmsdistribution användes i Sverige vanl.
50-periodig trefasström, 380/220 el. 220/127 V, men
även andra spänningar förekomma. Vid
likströmsdistribution användes i allm. s. k.
3-Iedare-system, 2X220 el. 2X110 V, varvid motorer
och andra större förbrukningsapparater
anslutas till ytterpolerna samt belysning och
smärre apparater till endera polen och
nolledning-en. — Bland större företag i Sverige för e.
må nämnas de till Statens vattenfallsverk hörande
Trollhätte, Älvkarleby och Motala kraftverk
samt Sydsvenska kraft-ab.
Elektrisk fartygsdrift. För drift av
fartygs-propellrar förekomma olika system av elektrisk
drift, näml, ackumulatordrift, blandad drift,
tur-boelektrisk drift och dieselelektrisk drift.
Ren ackumulatordrift kan på gr. av
ackumulatorernas höga vikt, pris och relativt
korta livslängd förekomma endast på små fartyg
för korta resor, där ackumulatorerna kunna
uppladdas av laddningsstationer i land. Den har
därför liten användning. — Blandad drift,
som innebär en kombination av ett primärt
kraftmaskineri och ackumulatorbatteri som kraftkälla,
utgör det vanliga driftsättet för
undervattensbåtar. Propellrarna drivas i övervattensläge
direkt av dieselmotorer, i undervattensläge av
elektromotorer, som erhålla ström från
ackumulatorbatteri.
Turboelektrisk drift består däri, att
en ångturbin, som på gr. av sitt höga varvtal
ej kan kopplas direkt till en propeller, driver
en elektrisk generator, vilken i sin tur lämnar
ström till en på propelleraxeln kopplad elektrisk
motor. Ett stort antal atlantångare äro försedda
med turboelektrisk drift. Den största,
”Norman-die” om 79,000 ton deplacement, har en
maskineffekt av 160,000 hk. Även ett antal
amerikanska krigsfartyg äro turboelektriskt drivna.
Dieselelektrisk drift. I regel finnes
ej behov av att använda utväxling mellan
dieselmotorn och propelleraxeln, enär dieselmotorn är
lätt omkastbar och kan givas ett varvtal, som
lämpar sig för direktkoppling. För att bringa
ned maskinvikten och över huvud taget
möjlig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
