Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska ugnar - Elektriska urladdningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
507
Elektriska urladdningar
508
Högfrekvensugn om 8 ton, ASEA, (t. v.) och tappning av 18 tons Demag-ugn, Bofors.
troder. Ugnen matas med trefas växelström.
Girodugnen skiljer
därigenom, att den är
trod i ugnsbottnen. Vid
har man anordnat flera
de elektroder och låter
sig från héroultugnen
försedd med en
elek-nyare utföringsformer
över badet
nedhängan-bottenelektroden endast
upptaga smärre utjämningsströmmar. — Elek-
troderna i ljusbågsugnar äro
fit och vanl.
av cylindrisk
Schematisk framställning av
olika ugnstyper. r
rennerfelt-ugn, 2 héroultugn, 5 girodugn,
4 Moissans ugn, 5 Kjellins
in-duktionsugn, 6 virvelströmsugn.
av kol el.
gra-form. Förutom
de i särskilda
fabriker tillverkade, pressade och
brända
elektroderna ha även de
av norrmannen C.
W. Söderberg
uppfunna
kontinuerliga elektroderna fått en
alltmer utbredd
användning. — Till
1 j usbågsugnarna
hör även B i
r-k e 1 a n d - E
y-d e s ugn, som
förr (intill 1927)
begagnades för
framställning av
kväveoxider ur
luft.
[-Induktions-ugnar-]
{+Induktions-
ugnar+} utföras
antingen med el.
utan järnkärna. De kunna användas för
smältning endast av metaller. Ugnar med järnkärna,
s. k. transformatorugnar el. induktionsugnar i
vanlig bemärkelse, äro byggda efter samma
princip som växelströmstransformatorn. Den första
användbara ugnen av detta slag konstruerades av
F. K j e 11 i n vid Gysinge bruk. Induktionsugnar
utan järnkärna, s. k. virvelströmsugnar,
bestå av en degel, omgiven av en strömspole.
För ugnens drift användes växelström av
relativt hög frekvens, vanl. 500—1,500 perioder per
sek (högfrekvensugnar), men även lägre frekvens
el. kombinerat hög och låg frekvens användes för
vissa ändamål (låg-, resp, dubbel frekvensugnar).
Genom induktion uppstå virvelströmmar i
metallen i degeln, varigenom densamma upphettas.
Virvelströmsugnarna ha på senare år fått
vidsträckt användning, särsk. vid tillverkning av
stål-och metallegeringar. Metoden att upphetta med
högfrekvent ström har även i stor utsträckning
börjat användas vid värmebehandling, t. ex. för
härdning av bergborrskär och för ythärdning.
Man begagnar därvid även mycket högfrekvent
ström från rörgeneratorer.
Elektriska urladdningar. Man brukar skilja
mellan självständiga urladdningar,
då urladdningen huvudsaki. är betingad av att en
tillräcklig spänning upprätthålles (t. ex. gnista,
ljusbåge, katodstrålar), och osj älvständiga
urladdningar, då vissa förändringar i det
mellan elektroderna befintliga mediet (luften) äro
nödvändiga (t. ex. jonisering genom radioaktiv
strålning) för urladdningens uppkomst. Denna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
