Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska säkerhetsapparater - Elektriska transformatorer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
503
Elektriska transformatorer
504
i vilket smälttråden är
insatt och som är försett med
kontaktdelar, som passa in
i de fasta, på isolatorer
an-bragta kontaktklykorna. —
Såväl greppsäkringen som
patronsäkringen kunna
utföras som
högeffekt-säkring, d. v. s. för
brytning av mycket stora
kortslutningseffekter.
Smältmetallen är i detta fall
av specialkonstruktion och
patronen fylld med särskilt
Fig. 4. Högeffektsäk- s]äckmedel (kvartssand). —
r ng (ASEA)™115 P I st. f. smältsäkringar
användas i viss utsträckning
automatiska maximalbrytare. Detta gäller särsk.,
när det är fråga om stor effekt el. hög
spänning, men ofta användas dyl. brytare även för
mindre strömstyrkor vid lågspänning.
Elektriska transformatorer, apparater, varmed
högspänd elektrisk växelström omformas till
lågspänd växelström el. tvärtom. De bestå i regel
av två från varandra isolerade, på en
gemensam järnkärna anordnade lindningar, av vilka den
ena, primärlindningen, matas med växelström av
viss spänning och den andra, sekundärlindningen,
avger växelström av annan spänning.
Förhållandet mellan primär- och sekundärspänning kallas
transformatorns
omsättningsförhållan-d e, och detta är, åtm. vid tomgång, praktiskt
taget = förhållandet mellan antalet
lindnings-varv. Järnkärnan utföres alltid till minskande
av läckfältet sluten, och med avseende på
kärnans anordning skiljer man på två huvudtyper
av e., kärntransformatorer och
manteltransformatorer. Hos de förra (fig.
1) är järnet anordnat som en kärna inuti
lind-ningarna, hos de senare (fig. 2) omsluter järnet
lindningarna som en mantel. I Sverige ha
kärntransformatorer kommit mest till användning.
Båda slagen av e. kunna utföras antingen enfasiga
el. flerfasiga. Transformatorlindningarna kunna
utföras antingen som cylinderlindningar
el. s k i v 1 i n d n i n g a r. Det förra slaget an-
Fig. 1. Trefasig
kärntransfor-mator.
Fig. 3. Trefasig oljetransformator av kärntyp 100 kVA;
t. h. med oljelådan borftagen (ASEA).
vändes i regel vid kärntransformatorer; de båda
lindningarna bilda i detta fall 2 koncentriska
cylindrar (fig. 1). Det senare slaget användes
mest vid manteltransformatorer, och lindningarna
äro här utförda i skivform (fig. 2). I regel
utföras numera e., i varje fall dylika för större
effekter, som ol j etransf o rma t o re r
(fig- 3), d. v. s. kärna och lindningar
nedsänkas i olja (transformatorolja). Härigenom ernås
bättre isolering i elektriskt avseende och bättre
avkylning. — Förlusterna i en e. utgöras
dels av ”järnförluster”, dels av
motståndsförlus-ter (”kopparförluster”). De förra, som även
benämnas tomgångsförluster, äro vid konstant
primärspänning oberoende av belastningen (de
förekomma alltså vid tomgång); de senare variera
ung. med kvadraten på strömstyrkan. Förlusterna
omsättas i värme och åstadkomma uppvärmning
i de olika transformatordelarna. Ökning av
temp. fortgår, till dess den tillförda
värmemängden är = den avförda. För att underlätta av-
kylningen utför man ofta oljetransformatorernas
lådor av korrugerad plåt (fig. 3). För stora e.
måste ofta särskilda
hjälpmedel för
kyl-ningen tillgripas. —
Lindningarna hos en
trefastransformator,
vilken typ är den,
som kommit till
störs
ta användning för
kraftändamål,
kunna kopplas antingen
i stjärna, i triangel
el. i sicksack (fig. 4
a, b och c). Vid [-distributionstransfor-matorer,-]
{+distributionstransfor-
matorer,+} som kunna
bli snedbelastade (t.
ex. genom
belys-ningsanslutning), användes alltid
D-koppling på
primärsidan. — En
transformator för
lågspänning kan ofta
Fig. 4. Trefaskopplingar
(Y, D, resp. Z).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
