Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekolsundsviken - Ekomimi - Ekonom - Ekonometri - Ekonomexamen - Ekonomi - Ekonomiavdelning - Ekonomibyggnader - Ekonomidepartementet - Ekonomideputation - Ekonomie doktor - Ekonomie licentiatexamen - Ekonomimål - Ekonomirätt el. ekonomilagfarenhet - Ekonomisera - Ekonomisk - Ekonomiska kartverket - Ekonomiska samfundet i Finland - Ekonomiska kommissionen för Europa - Ekonomisk besiktning - Ekonomisk demokrati - Ekonomisk efterkrigsplanering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
411
Ekolsundsviken—Ekonomisk efterkrigsplanering
412
Ekolsund.
Ekolsundsviken, en omkr. 15 km lång
fortsättning av N. Björkfjärden norrut; över dess
n. del går järnvägen fram. Dess nordligaste
del, den insjölika Hjälstaviken, karakteriseras a\
ett rikt fågelliv. Jfr uppsats av S. Hörstadius i
Sv. Turistfören:s Årsskr. 1923.
Ekomimi, se Härmningsdrift.
Ekonom [-å’m] (grek. 6ikono’mos),
förvaltare; hushållare; person, som sysslar med
ekonomiska förhållanden; numera även person med
avgångsexamen från handelshögsk.
Ekonometri, den riktning inom
nationalekonomien, som söker lösa ekonomiska problem med
hjälp av en ofta mycket komplicerad
statistiskt-ekonomisk apparat. Man söker t. ex. finna
sambandet mellan pris och efterfrågan på en vara
el. mellan räntenivå och realkapitalbildning.
Ekonometrikerna ha konstituerat en egen fören.,
Econometric Society, som sedan 1933 utger
tidskr. Econometrica.
Ekonomexamen (till 1943 ekonomisk
examen), den allmänna avgångsexamen vid
handelshögsk. i Stockholm och Göteborg.
Ekonomi (grek. 6ikonomi’a), hushållning;
hus-hållsaktighet; penning- el. affärsställning;
plan-mässighet; även beteckning för läran om
hushållning och förvaltning.
Ekonomiavdelning, personalgrupp vid
marinen, omfattande sjukvårdare, hovmästare,
kockar, förrådsmän och hornblåsare.
Ekonomibyggnader, hus, nödvändiga för att
bedriva lantbruk el. annat yrke, stall, lada,
uthus o. dyl., till skillnad från boningshus,
manbyggnad.
Ekonomidepartementet, i Finland före 1917
den avd. av senaten, som ledde statsförvaltningen.
Ekonomideputation, se Deputation.
Ekonomie doktor, förk. ekon, dr, innehavare
av högsta lärdomsgraden vid svenska
handelshögsk. Rätt att anställa disputation för
ekonomie doktorsgrad tillerkändes Handelshögsk. i
Stockholm 1946, då även den första disputationen
ägde rum. Behörig att vid denna högsk. utgiva
och försvara disputationsavhandling är den, som
vid högsk. avlagt ekonomie licentiatexamen.
Ekonomie licentiatexamen, förk. ekon,
lic.-examen, 1943 vid Handelshögsk. i Stockholm
och 1944 vid Handelshögsk. i Göteborg inrättad
högre examen. E. förutsätter avlagd
ekonomexamen med på visst sätt kvalificerade betyg.
För e. fordras minst 2 betyg i ett examensämne
samt av lärarrådet godkänd vetenskaplig avh. —
Ekonomie licentiat, person, som
avlagt e.
Ekonomimål, mål, som röra den allmänna
hushållningen, vare sig kommuns el. statens. E.
betraktas som förvaltningsärenden och
handläggas i regel av administrativa myndigheter.
Därifrån kunna de dragas till något centralt
ämbetsverk, sist till K.m:t i statsrådet el.
regeringsrätten. Man brukar skilja mellan
ekonomi- och p o 1 i s m å 1, d. v. s. rena
ord-ningsmål, samt ekonomi- och p o 1 i t i m å 1,
d. v. s. allt, som rör samhällets välfärd och
trevnad (utom ordningsmål, hälso- och sjukvård,
undervisning m. m.). I undantagsfall prövas e.
av domstol.
Ekonomirätt el. e k o n o m i 1 a g f a r e n h e t,
förr ett särsk. läroämne vid de svenska univ.,
sammanfattningen av de rättsregler, enl. vilka
den allmänna hushållningen och de enskilda
medborgarnas näringsverksamhet äro ordnade.
Hit höra även grundsatserna för utövandet av
statens af färsdrivande verksamhet (domänverket,
järnväg, post, telegraf).
Ekonomisera (fr. économiser), leva sparsamt,
hushålla.
Ekonomisk [-nå’-], sparsam, hushållsaktig;
som rör ekonomi.
Ekonomiska kartverket, se Rikets allmänna
kartverk.
Ekonomiska samfundet i Finland, ett av L.
Mechelin 1894 i Helsingfors stiftat samfund
med uppgift att vidga och underhålla intresset
för den ekonomiska vetenskapen och arbeta för
dess lärors tillämpning i det ekonomiska livet.
Ekonomiska kommissionen för Europa (eng.
Economic Commission for Europé, förk. ECE),
en av FN 1947 upprättad institution, som bl. a.
har till uppgift att samordna arbetet för
Europas ekonomiska återhämtning. E. har sitt säte
i Genève; dess dir. är G. Myrdal.
Ekonomisk besiktning, åtgärd, som man med
vissa mellanrum företager på publika hemman
för att utröna, i vad skick de befinna sig i fråga,
om hävd och åbyggnad.
Ekonomisk demokrati, se Industriell
demokrati.
Ekonomisk efterkrigsplanering. 1943
igångsattes en rad utredningar för att belysa den
svenska ekonomiens läge vid 2:a världskrigets
slut. På grundval av dessa rent tekniska
utredningar hade den 1944 tillsatta
Kommissionen för e. (”f redsplaneringskommissionen”)
att taga ställning till den politiska frågan, hur
efterkrigsproblemen skulle lösas. Kommissionen
bestod av 21 medl., representerande olika
partier, under ordförandeskap av Gunnar Myrdal.
Bland det stora antal förslag, som kommissionen
avgav, kunna nämnas de om tillsättandet av ett
investeringsråd och ett handelsråd samt
införandet av kontroll över monopolistiska
sammanslutningar. Dessa förslag ha realiserats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
