- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 6. Dráma - Eugen /
365-366

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Einarsson, Gissur - Einarsson, Indriði - Einar Tambaskälver - Einaudi, Luigi - Einbund, K. A. - Eindhoven - Einem, Karl von - Einfühlung - Einhard (Eginhard) - Einherjar - Einschreiben - Einsiedeln

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

365

Einarsson—Einsiedeln

366

först, som misstänkt för kätteri, mycket
onådigt mottagen av ögmundur men återvann snart
dennes förtroende och kallades 1536 till
medhjälpare åt biskopen. 1539 blev han dennes
efterträdare och verkade sedan med framgång för
reformationen inom stiftet. Han översatte delar
av G. T. från tyska till isländska. Litt.: Jon
Helgason, ”Islands kirke fra reformationen til
vore dage” (1922).

Einarsson, I n d r i Ö i, isländsk författare
(1851—1939), cand. polit. i Köpenhamn 1877,
byråchef i det isländska ministeriet i Reykjavik.
E. skrev lyrik men gjorde sin främsta insats
som dramatisk förf, med skådespelen
”Nyjårs-nöttin” (”Nyårsnatten”, 1872), där han utnyttjade
isländsk folktro, ”Hellismennirnir”
(”Grottmänniskorna”, 1897), som bygger på en medeltida
isländsk sägen, ”SverÖ og bagall” (1899; da.
övers. 1901), ett historiskt skådespel, och
nutidsdramat ”Skipiö sekkur” (”Skeppet sjunker”,
1902).

Einar Tambaskälver (isl. Einarr
^amba^r)-skelfir), norsk storman på 1000-talet, under
konungarna Olav Tryggvason, Olav den helige,
Magnus den gode och Harald Hårdråde, den
tröndska adelns talesman inför konungarna, ingift
i Ladejarlarnas ätt med Bergliot, Håkon Ladejarls
dotter. Mycket känd är en anekdot från hans
ungdom, då han var en god bågskytt. I slaget
vid Svolder, där han stod vid Olav Tryggvasons
sida, blev hans väldiga båge träffad på mitten,
just som han skulle skjuta ned huvudmotståndaren
Erik jarl. ”Vad var det som brast?” sporde
Olav. E. svarade: ”Norge ur din hand, konung!”
— Som följd av E:s med åren tilltagande
inflytande blev han illa sedd av kungamakten. Ett
par lausavisor, som skola vara diktade av
Harald Hårdråde, betyga dennes spirande fruktan
och hat. Därför blev den ansedde mannen dödad
på kunglig befallning. Sonen Eindride nedgjordes
samtidigt.

Einaudi [élna’odi], L u i g i, italiensk
nationalekonom och liberal politiker, Italiens
statspresi-dent (f. 1874). E. har
gjort en betydande
insats som prof, vid
Turins univ. och blev
1919 senator. Han var
öppen motståndare till
fascismen, blev
fråntagen sin professur
och medarbetade
därefter flitigt i utländska
ekonomiska tidskr. E.
var 1900—35 red. för
”Riforma sociale” och
från 1936 för ”La
ri-vista di storia
econo-mica”. 1943 flydde

han till Schweiz. Av Bonomis regering
utnämndes han 1945 till riksbankschef, och 1947 blev
han finansminister i de Gasperis 4:e ministär
samt senare även v. konseljpresident. I maj 1948
valdes E. till statspresident efter E. de Nicola.

Einbund [ai’nbont], K. A., se Eenpalu.

Eindhoven [ai’ndhåfan], stad i nederl. prov.
Noordbrabant, vid Dommel; 139,000 inv. E. har
hastigt uppvuxit till ett betydande
industricentrum. Philipsfabrikerna med ett mönstersamhälle
för sina anställda (c:a 15,000) äro en av Europas
förnämsta anläggningar för tillverkning av
radiorör; de skadades svårt under 2:a världskriget
vid ett brittiskt flyganfall i dec. 1942. E. har
vidare tobaks-, textil- och tändsticksfabriker samt
är en stor järnvägsknut.

Einem [ai’nam], Karl von, tysk general
(1853—-1934). Han ingick vid preussiska
kavalleriet och deltog med utmärkelse i 1870—71 års
krig. Han blev 1900 generalmajor och 1903
generallöjtnant. Han var 1903—09 krigsminister.
E. fick 1909 befälet över 7:e armékåren
(Münster), vilken han under 1 :a världskriget
under von Kluck förde under frammarschen genom
Belgien. Sept. 1914 blev han chef för 3:e
armén, Vilket befäl han förde till krigets slut.
För sina förtjänster under vinterslaget i
Champagne 1915 befordrades E., sedan 1907 general
av kavalleriet, till generalöverste. E. utgav ”300
Jahre Armee der Freiheit” (1931) och
”Erinner-ungen eines Soldaten” (1933).

Einfühlung [äpnfylojo] (ty., ”inkännande”),
vedertagen beteckning för vårt helt och hållet
instinktiva sätt att förlägga (projiciera) in våra
egna stämningar, känslor och impulser i de yttre
föremålen, därmed liksom ”besjälande” och
för-mänskligande dem och laddande dem med ett
illusoriskt inre liv. Begreppet E. har med bl. a. J.
Vol-kelt, K. Groos och Th. Lipps ryckt upp till ett
av den psykologiska estetikens grundbegrepp. En
E. spelar även in vid allt ”förstående” av våra
medmänniskors uttrycksrörelser, åtbörder och
inre personliga liv. — Litt.: R. Ekman,
”Fiktionerna i det estetiska livet” (1949).

Einhard (Eginhard), frankisk
hävdatecknare (d. 840). Han uppfostrades i klostret Fulda,
vars abbot sände honom till Karl den stores hov.
Han tillhörde gruppen av lärde i Karls
omgivning och sändes 806 i beskickning till påven.
Hos Ludvig den fromme blev han sekr. och 817
rådgivare åt dennes son Lothar. Om Karl den
stores liv skrev E. efter mönstret av Suetonius’
Augustusbiogr. sitt huvudarbete, ”Vita Karoli
Magni Imperatoris” (ty. uppl. med inl., utg. av
O. Holder-Egger 1911). Biografien är av
tvivelaktigt värde som historisk källa.

Einherjar, isl., enl. Snorres Edda de hjältar,
som falla i strid och av Oden upptagas till
Valhall. Namnet brukas en gång i den poetiska
Eddan i singularis om Tor.

Einschreiben [aTn/raiban], ty., inskriva,
registrera; om post: rekommendera; vid järnväg:
pollettera.

Einsiedeln [äihizidaln], vallfartsort i schweiz.
kantonen Schwyz, 10 km s. om Zürichsjön; c:a
8,500 inv. Näringslivet är främst inriktat på
den stora pilgrimstrafiken. I benediktinklostret
Maria-E. (nyuppfört i barockstil 1719—35)
finnes en undergörande Mariabild av svart trä i ett
svart marmorkapell. Ärl. vallfärda stora
mängder pilgrimer till E. Den förnämsta högtiden

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfff/0239.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free