Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egbert - Egby (Ekby) - Egede, 1. Hans - Egede, 2. Paul - Egedesminde - Ededius, Halfdan - Egeisk - Egeiska havet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
289
Egby—Egeiska havet
290
kelterna i Cornwall, vann därpå Kent, Sussex och
Essex samt gjorde 828—829 konungarna i
Mer-cia, östangeln och Northumberland till
lydkonungar under sig. Därmed hade han förenat de
sju angelsaxiska småstaterna (”heptarkien”)
under sin spira.
Egby (före 1940 Ekby), socken i Runstens
härad i Kalmar län, på Ölands östsida, ö. om
Borgholm, öns minsta sn såväl till ytvidd som
folkmängd; 11,94 km2, 167 inv. (1951). 538 har
åker. Talrika fornlämningar. Kyrkans ö. del
med kor och absid är från senare delen av 11
ootalet (dopfunt fr. samma årh., torn fr. 1800-talet).
Församling i Köpings och Egby pastorat i Växjö
stift, Ölands n. kontrakt; ingår i storkommunen
Köpingsvik.
E’gede. 1) H a n s E., norsk präst och
missionär (1686—1758). E. lyckades efter flera års
ansträngningar få till stånd Det Bergenske
com-pagnie, som skulle
driva handel på
Grönland, där anlägga en
koloni och sörja för
missionsverksamhet
under E:s ledning.
Det första skeppet,
med E. ombord, kom
till Grönland 1721.
Han kastade sig med
liv och själ in i det
otroligt svåra arbetet
att bland en
befolkning, som visade sig
särdeles litet mottaglig
och talade ett mycket
svårtillgängligt språk, vinna fäste för
kristendomen. Småningom samlades en liten skara
kristna, och genom vidsträckta resor lärde E. i grund
känna befolkningen, vars tillgivenhet och aktning
han slutligen lyckades vinna. 1736 lämnade han
Grönland för att i Köpenhamn som direktor för
ett grönländskt seminarium och sedermera som
landets superintendent söka föra missionsarbetet
vidare. E:s verksamhet har utan tvivel inlett en
ny epok i Grönlands historia. — Litt.: H.
Oster-mann, ”Den grönlandske missions og kirkes
historie 1721—1921” (1921).
2) Paul E., den föreg :s son, missionär och
filolog (1708—89). Han biträdde fadern i det
grönländska seminariet i Köpenhamn, som han
från 1747 ledde, samt idkade ett omfattande
övers.-arbete, som resulterade i en fullständig
uppl. av N. T. på grönländska (1766). E. har
dessutom utgivit ett danskt-grönländskt lexikon
och en grönländsk psalmbok.
Egedesminde [-mi’ne], dansk koloni på v.
kusten av Grönland, på en låg ö i Diskoviken.
Anlagd 1759 av Hans Egedes 2:e son Niels Egede.
Egèdius, H a 1 f d a n, norsk målare (1877—
99). Bördig från Telemarken, tog E. under
barndomen sina starkaste intryck av fjällnaturen och
av norska fornsagor. Han målade vid ännu ej
fyllda 20 år ett par karaktärsporträtt av slående
intensitet och klangfull färg, målade och tecknade
f. ö. landskapsstämningar, hästar m. m. E.
med-NF VI — 10
Halfdan Egedius: Drömmaren, 1895. Nationalgalleriet,
Oslo.
verkade vid illustrerandet av ”Snorre Sturlasöns
Kongesagaer”, utg. av G. Storm. Hans bilder till
detta verk speglade i sin storslagna hållning och
kärnfulla, enkla teckningsstil fornsagans egen
karaktär. Många av dessa teckningar finnas i
Nationalgalleriet, Oslo, som även äger
målningarna ”Drömmaren”, ”Högsommar”,
”Dansande bondflickor”, den ofullbordade, fantastiska
målningen ”Spelman” (1896) och flera
landskapsstämningar. Monogr. av W. Halvorsen (1914).
Egeisk (grek. aigal’os, lat. aegaeus), som
avser Egeiska havet, dess kustländer och öar.
Egeiska havet, vik av Medelhavet mellan
Grekiska halvön och Mindre Asien; begränsas
i s. av den öbåge, som bildas av Kreta m. fl.
öar, samt står i n. ö. genom Dardanellerna,
Marmarasjön och Bosporen i förbindelse med
Svarta havet; c:a 179,000 km2. På grekiska
sidan tränger havet med ett flertal djupa vikar
in i fastlandet, i n. framskjuter från
makedo-niska kusten den tretungade Chalkidikehalvön,
och särskilt på mindreasiatiska kusten följa
varandra i tät växling bukter, halvöar, vikar och
uddar. I nära anslutning till Ättika och
Mellan-grekland ligger det långsträckta Eubea, s. ö. om
Eubea och Ättika sträcka sig Kykladerna mot
s. ö. inemot asiatiska sidan, utefter denna
märkas Sporaderna och i n. Lesbos, i n. v. de enstaka
liggande Lemnos, Imbros, Samothraki, Thasos
m. fl. samt vid grekiska kusten Norra Sporaderna.
Kretahavet i s. närmast n. om Kreta är öfritt,
och där finnas betydande havsdjup (intill 3,411
m) ; i allm. är djupet dock ej över 1,000 m, och
Kykladerna och övriga öar stiga upp från höga
undervattenssocklar. E. är Medelhavets senast
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
