- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 6. Dráma - Eugen /
259-260

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Edib, Halidé - Edictum - Edidit - Edifon (ediphone) - Edikt - Edil - Edin, 1. Karl Arvid - Edin, 2. Harald - Edinburgh

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

259

Edictum—E dinburgh

260

och fortsatte samtidigt sitt arbete på att
reformera det turkiska skolväsendet och frigöra den
turkiska kvinnan. Hon kom emellertid i
motsättning till sin tidigare vapenbroder Kemal pascha
och måste under en längre tid leva i landsflykt,
varvid hon verkade som föreläsare i England,
U.S.A. och Indien. Hon skrev nu sina memoarer,
”The memoirs of H. E.” (1926), och ”The
Tur-kish ordeal” (1928), som ger en intensiv teckning
av det moderna Turkiets uppkomst. Hon skrev
vidare den historiska studien ”Turkey faces west”
(1930) och den politiskt-sociala undersökningen
”Inside India” (1937). I romanen ”The clown
and his daughter” (1935; sv. övers. ”Rabia,
koransångerskan”, 1947) gav hon en färgrik
skildring av livet i den gamla turkiska huvudstaden.
Efter återkomsten till Turkiet, där hon
återupptagit undervisningen vid univ. i Istanbul, har E.
utg. två band av ”The history of English
litera-ture” (1940—44).

Edi’ctum, lat., se Edikt.

Edidit, [è’-], lat., ”(han) utgav”, utgiven av.
Förk. ed.

Edifon [-å’n] (e d i p h o n e), se
Dikterings-maskin.

Edi’kt (lat. edi’c tum), kungörelse, påbud, särsk.
av ämbetsman i forntidens Rom, avseende dels
tillfälliga förhållanden, dels vederbörandes
verksamhet under ämbetsåret. Mest bekanta äro
pre-torsedikten. Vid sitt tillträde till ämbetet
utfärdade pretorn ett e., innehållande de rättsregler,
som han ämnade följa vid rättskipningen. Vanl.
upptogs detta e. med nödiga ändringar och tillägg
av efterträdaren; så växte edikten med tiden i
omfång och ordnades systematiskt samt blevo som
pretorisk rätt, ius praetorilim (senare ius
honora-rium), supplement till lag i egentlig mening.
Genom juristen Salvius lulianus blevo (omkr. 129
e. Kr.) då gällande bestämmelser ur ius
praeto-rium sammanfattade under namn av edictum
per-petuum (ständigt, d. v. s. allmängiltigt e.), som
blev en av grundvalarna för lustinianus’ lagverk.
— Provinsståthållarnas e. hade i viss mån
samma betydelse för provinsen som pretorns för
Rom. Under kejsartiden fingo efter hand
kejsarens edicta, allmänna kungörelser (liksom hans
decreta, beslut i rättssaker, och rescripta,
skrif-liga svar), kraft av lag. Denna betydelse har e. i
edictum Theodorici av 500 e. Kr. — Några
stats-akter i nyare tid kallas e., bl. a. n a n t e s i s k a
ediktet av 1598, restitutionsediktet
1629 och det av Hollands ständer 1667 beslutade
s. k. eviga ediktet.

Edil (lat. aedllis), titel på vissa fornromerska
ämbetsmän. I början (från 494 el. 471 f. Kr.)
funnos två plebejiska ediler som biträden åt
tri-bunerna; från 366, då plebejerna fått rätt att
bekläda konsulatet, valdes även två kurdiska
ediler. Ediler valdes för ett år; de fingo efter hand
rang efter pretorerna. Till e:s åligganden hörde
att sörja för ordning och säkerhet i staden (cura
urbis), öva uppsikt över torghandeln och
livs-medelstillförsel (cura annonae) samt förestå de
offentliga festspelen (cura ludorum). Under
kej

sartiden lättades e:s arbetsbörda genom
inrättande av nya ämbeten. I och med Diokletianus’
förvaltningsreform försvinna de.

Edin. 1) Karl Arvid E., statistiker (1880
—1937), fil- dr och doc. i statistik vid Uppsala
univ. 1910; förordnades 1916 till t. f. lärare och
1922 till doc. i statistik vid Stockholms högskola.
E. utnämndes 1920 till sekr. i Telegrafstyrelsen
och övergick sedan till Statistiska centralbyrån,
där han 1932 blev förste aktuarie och 1934
byråchef på den befolkningsstatistiska avd. Bland utg.
skrifter märkas särskilt gradualavh.,
”Arbetarbefolkningens bostadsförhållanden i Uppsala”
(1910; akad. avh.), och undersökningar i
befolkningsfrågan, särskilt om födelsekontrollen.

2) Ernst Harald E., den föreg:s bror,
jord-bruksforskare (1885—1941), avlade
agronomexamen 1908 och blev fil. kand. 1911. Sedan 1912
var E. knuten till husdjursavd. vid
Centralanstalten för försöksväsendet på jordbruksområdet,
först som assistent, därefter som laborator och
sedan 1933 som föreståndare med professors
namn. Han ägnade sig särsk. åt undersökningar
rörande fodermedlens smältbarhet; den därvid av
E. utarbetade metodiken enl. ”ledkroppsprincipen”
har visat sig beaktansvärd. Senare ägnade E. stor
uppmärksamhet åt försöksproblem, avseende bl. a.
konservering av grönt foder, ävensom åt
metodiken vid betesförsök.

Edinburgh [e’dinb(a)ra], huvudstad i
Skottland och i grevskapet Midlothian, s. om
Forth-viken. E. bildar eget grevskap om 131 km2 med
488,000 inv. (uppskattad folkmängd 1950); näst
Glasgow Skottlands största stad.
Stadsområ-det sträcker sig från Forthvikens strand mot
s. upp mot Pentland Hills och genomflytes
av Water of Leith. E:s stadsbebyggda del
genomdrages av tre höjdsträckningar i riktning
v. s. v.—ö. n. ö., markerade av resp. Carlton
Hill, Castle Rock och Arthur’s Seat, över den
mellersta och s. höjdsträckningen, skilda åt av
en djup sänka, utbreder sig Old Town med
trånga, branta gator och höga, smala hus. På
den branta Castle Rock (133 m ö. h.) reser sig
imponerande det gamla slottet (The castle),
fordom starkt fäste; de äldsta byggnaderna
härstamma från 600-talet. I Old Town märkas John
Knox’ hus samt S :t Gileskyrkan (urspr. från
1100-talet, nybyggd 1385—1460, restaur. på
1800-talet). Bakom denna ligger parlamentshuset,
numera säte för Skottlands högsta domstol och
inrymmande stora bibliotek. Holyrood Palace, de skotska
konungarnas forna residens, är rikt på historiska
minnen; de flesta nuv. byggnaderna uppfördes
av Karl II. I Old Town märkas vidare det 1583
grundade univ., Royal Scottish Museum m. fl.
I s. begränsas Old Town av parken The
Mea-dows; s. härom utbreda sig vidsträckta förstäder
(Newington, Whitehouse, Morningside m. fl.).
Sänkan mellan mellersta och n. höjderna
avgränsar Old Town i n. Den upptages av den vackra,
välordnade parkanläggningen Princes Street
Gardens (många statyer och monument) och den
vidsträckta Waverleybangården. Sänkan passeras av
två viadukter och en bank (The Mound); Usher

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:15:29 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfff/0166.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free