Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ed (socken i Värmland) - Ed (socken i Ångermanland) - Ed (municipalsamhälle) - ed. - Eda (socken i Värmland) - Eda, bakeda, bakvatten - Edafisk - Eda glasbruk - Edam - Edane - Edberg, Rolf - Edda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
Ed—Edda
242
med sulfitfabrik, tillhörande Billeruds ab.
Egendom : Kyrkebyn. Kyrkan av gråsten byggdes
1783—88. Bildar med Borgvik ett pastorat i
Karlstads stift, Nors kontrakt; utgör tills, m.
Borgvik storkommunen Ed; 146,68 km2, 3,136 inv.
(I95i).
Ed, socken i mellersta Ångermanland kring
Ångermanälven, ovan Faxälvens inflöde.
Ångermanlands mellersta domsagas tingslag,
Väster-norrlands län; 170,70 km2, 1,591 inv. (1951). Är
berglänt, högst i n. ö. (över 400 m).
Huvudbygden följer älven i en omkr. 2 km bred dalgång. I
E. Forsmo järnvägsknut och Österåsens
sanatorium. 761 har åker. Kyrkan av sten är delvis
medeltida. Pastorat i Härnösands stift, Sollefteå
kontrakt; ingår i storkommunen Resele.
Ed, municipalsamhälle (sedan 1927) i Dals-Eds
sn i Dalsland, beläget i en naturskön trakt vid
sydändan av St; Le (se bild 3 å pl. vid
Dalsland) och vid Dalslands järnväg; 0,95 km2, 736
inv. (1951). E. har apotek, provinsialläkare och
distriktsveterinär, konfektionsfabrik och
snickerier. Turist- och rekreationsort; ångbåtsstation.
Taxeringsvärde å fastighetsskattepliktig
fastighet 3,762,100 kr, till kommunal inkomstskatt
taxerad inkomst 1,869,170 kr (1950).
ed., förk. för lat. edi’tio (upplaga) och för
édidit (har utgivit).
Eda, socken i v. Värmland, Jösse härad,
Värmlands län, intill norska gränsen; 267,62 km2,
6,251 inv. (1951). Genomflytes av källarmar till
Byälven, i v. Vrångsälven, i n. Vaggeälven, och
omfattar i sin s. del den till samma vattensystem
hörande Bysjön m. fl. 3,412 har åker. Vid n. v.
stambanan ligga Charlottenbergs och Åmotfors
municipalsamhällen samt industrisamhället E d a
glasbruk (c:a 360 inv.), nära norska
gränsen. I det sistn. finnas sågverk, träullsfabrik,
kvarn och kraftverk, tillhörande Eda ab., samt
glasbruk, tillhörande ett konsortium. Ett äldre
glasbruk fanns här 1833—1933. Egendomar:
Charlottenbergs bruk, varest 1827—1906 drevs ett
järnbruk, Noreborg och Eda. Häljeboda
krono-park omfattar 14,44 km2. V. om Bysjön utefter
vägen Kongsvinger—Karlstad finnas lämningar
efter Eda skans, urspr. anlagd 1657. Skansen,
som s. å., knappt färdig, överrumplades av
norrmännen men kort därefter återtogs, motstod under
1600- och 1700-talens krig flera erövringsförsök.
Efter unionen med Norge 1815 miste skansen
sin betydelse och fick förfalla; under 1930-talet
iståndsattes den på initiativ av E. hembygdsfören.
Ett fredsmonument restes på riksgränsen 1914.
Kyrkan av sten byggdes på 1830-talet. Pastorat i
Karlstads stift, Jösse kontrakt; utgör
storkommunen Eda.
Eda, baked a, bakvatten, vid stränderna
av ett vattendrag mot strömriktningen rinnande
vatten. E. tar ibland formen av en mycket stor
virvel.
Edäfisk (av grek. e’dafos, grund, mark)
kallas en av markens beskaffenhet beroende faktor,
som inverkar på växtens liv.
Eda glasbruk, samhälle i Värmland, se Eda.
Edam, stad i nederl. prov. Noord-Holland,
nära Zuiderzee, 20 km n. ö. om Amsterdam;
9,000 inv. Har givit namn åt en sötmjölksost,
edamerosten (jfr Ost).
Edane, stationssamhälle i Brunskogs sn i
Värmland.
Edberg, Rolf Filip, publicist, politiker (f.
1912 14/3), efter studentexamen 1932 medarbetare
i olika tidn., chefred. 1941—45 för Östgöten,
sedan 1945 red. av Ny Tid i Göteborg,
socialdemokratisk led. av A. K. 1941—44 och sedan
1949, ordf, i Publicistklubben 1951. Han har
bl. a. utg. ”Ge dem en chans” (1939), ”1 morgon
Norden” (1944) samt A. Engbergs ”Tal och
skrifter” (1945).
Edda. 1) Namnet E. tillkommer urspr.
endast ett arbete av Snorre Sturlasson, förf. omkr.
1220 och bevarat i handskrifter från tiden 1300
—50; det kan närmast kallas en lärobok i
diktkonst, såväl poetik som metrik. Verket består
av tre delar. Den första, Gylfaginning, är
en översikt av den hedna gudaläran, framställd
i form av ett samtal mellan en svensk sagokung,
Gylfe, och den i tre gestalter uppträdande
förklädde Oden. Den andra delen, Bragaræöur
el. Skaldskaparmål, börjar med Brages
berättelse om skaldemjödet och innehåller därefter
en systematisk redogörelse för det poetiska
språkbruket, särskilt dess omskrivningar (kenningar).
Tredje delen, Håttatal (”Versslagens
uppräkning”), är ett lovkväde om konung Håkan
och Skule jarl, där Snorre i 102 strofer givit
prov på lika många olika versformer. —
Namnet E. har tolkats på olika sätt: ”stammodern”,
”boken från Odde” (gård på Island, där Sämund
frode levat och Snorre växte upp), ”poetiken”
(av isl. öör, diktkonst). — E. utgavs f. ggn av
P. J. Resenius i Köpenhamn 1665; senare bl. a.
av F. Jönsson (1900). Sv. övers, av A. J.
Cnat-tingius 1819, ty. av G. Neckel 1925.
2) På 1600-talet fanns på Island en lärd
tradition, att ”Eddan” härrörde från två författare:
den var påbörjad av Sämund frode (d. 1133)
och fullbordad av Snorre. Då nu biskop
Bryn-jolf Sveinsson i Skålholt 1643 påträffade en
pergamentshandskrift, innehållande mytiska och
heroiska dikter, av vilka några citerats av Snorre
i dennes E., trodde man sig ha återfunnit
Sä-munds eget verk, och Brynjolf betecknade
samlingen som ”Sämund den vises Edda”. Den har
också kallats den äldre E. el. den poetiska
E. Handskriften, nedskriven omkr. 1270,
förvaras numera på Det kongelige bibliotek i
Köpenhamn, varför den brukar kallas Codex regius.
Sämund kan bevisligen icke ha haft något att
göra med vare sig handskriftens nedskrivande,
samlingens redigering (som synes ha skett omkr.
1250) el. dikternas författande.
Med eddadikter menar man sålunda de
i Codex regius bevarade kvädena jämte några i
andra handskrifter funna dikter, som till sin art
överensstämma med dessa. De äro alster av
okända författare och skilja sig genom sin enkelhet
väsentligen från den mera konstmässiga
skaldediktningen. Främst bland gudasångerna står V
9-1 u s p a, som i stora drag skildrar
världsutveck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
