Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dyveke - Dyvelsträck - Dyvika - Dyört - Dzerzjinsk - Dzerzjinskij, Feliks Edmundovitj - Dzierzon, Johann - Dådra - Dådran - Dån el. då - Dåne liksom åskan, bröder - Dåre - Dårhus - Dårrepe - d. ä. - Däck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
179
Dyvelsträck—Däck
180
med livet måste böta för att ha eftersträvat
hennes kärlek. Om D:s personlighet är föga el. intet
bekant; hennes öde har behandlats av många
skalder.
Dyvelsträck (av Ity. Duwelsdreck,
”djävulsträck”), A sa foetida, ett gummiharts, som fått
sitt namn med. anledning av sin vidriga lukt. D.
erhålles av Ferula-arter, t. ex. Ferula asa foetida,
väldiga umbellater, som växa på Persiens,
Tur-kestans och Afghanistans stäpper, ofta i täta
massor. I roten finnes en ymnig vit mjölksaft, vilken
stelnad utgör den numera ur Svenska
farmako-pén uteslutna drogen d., som består av
sammanklibbade korn (”mandlar” el. ”tårar”), utvändigt
rödbruna till gråvioletta men inuti på frisk
brottyta först mjölkvita, sedan purpurröda och
slutligen bruna. D. har vidrig och bitter smak och
mycket stark, obehaglig lukt av vitlök. Drogen
innehåller en flyktig, svavelhaltig olja (3—4%).
D. ingår i några mot nervösa (hysteriska)
åkommor begagnade läkemedel, ss. i tinctura asae
foetidae.
Dyvika, träpropp el. kork för tilltäppning av
det hål, varigenom vattnet ur en upphissad
skepps-båt kan urtappas.
Dyört, Limosedla, ett artfattigt växtsläkte av
Dyört,
Limo-sella aquatica.
fam. Scrophulariaceae, med
nästan strålformig (”regelbunden”),
5-flikig krona. I Sverige och i
andra tempererade länder på
både n. och s. halvklotet växer
på dyiga ställen L. aquatica, en
liten, glatt ört med långa revor,
rosettställda, smalt tunglika,
långskaftade blad och små, vita
blommor på långa skaft från
bladvecken.
Dzerzjinsk [dzjär$y’nsk],
stad i Ryssland, vid Oka 32 km v. s. v. om
Gorkij. 103,000 inv. Stora kemiska fabriker
och livsmedelsindustri. Kraftverk.
Dzerzjinskij [dzjär^nskaj], Feliks
Edmun d o v i t j, rysk revolutionär (1877—1926).
Redan som gymnasist inträdde han i litauiska
socialdemokratiska partiet, lämnade skolan och
ägnade sig åt agitation. Fram till 1917 satt han
flera gånger i fängelse och var även någon tid
förvisad till Sibirien. Vid revolutionens utbrott
1917 invaldes han i kommunistpartiets
centralkommitté ; under novemberrevolutionen var han redan
medl. av krigskommittén; i dec. s. å. organiserade
D. ”tjekan” och blev dess förste ledare. 1919 blev
han folkkommissarie för inrikes ärenden och
1921 folkkommissarie för
kommunikationsväsendet. Han blev 1924 president för Högsta rådet
för folkekonomien.
Dzierzon [dziä’rzån], Johann, tysk präst
(1811—1906), en av den moderna biodlingens
föregångsmän. Han var 1837—69 katolsk
kyrkoherde i Karlsmarkt (Oberschlesien). Av
genomgripande betydelse blev hans uppfinning av den
s. k. ”Dzierzonkupan” (med flyttbara ramar),
genom vilken det blev möjligt att, utan att
nämnvärt störa bina, noga undersöka en kupa,
avhjälpa upptäckta brister och reglera binas
arbe
ten. Sina uppfinningar och rön offentliggjorde
han dels i tidskrifter, dels bl. a. i ”Theorie und
Praxis des neuen Bienenfreundes” (1848;
sv.
övers. 1856) och ”Rationelle Bienenzucht” (1861).
Dådra, se Camelina.
Dådran, järnbruk i Rättvik, numera nedlagt.
Dån el. d å, Galeo’psis, växtsläkte av fam.
Labiatae, kännetecknat bl. a. därigenom, att
kronans underläpp
nära basen är
försedd med två
uppblåsta knölar. I
Sverige växa 5
arter, av vilka
särskilt h a m p d å n
(G. speciosa), med
ljusgul krona och
violett
underläpps-mittflik, och p i
p-dån (G. tetrahif),
med purpurröd
krona, äro
allmänna ogräs.
Dåne liksom
åskan, bröder, inled- . .
ningsorden till en HamPdan <overst) och
P’Pdan-av studenter ofta
sjungen manskvartett, inlagd i J. Jolins skådespel
”Barnhusbarnen” (1849), till sättning av tysken
J. H. Stunz.
Dåre, se Sinnessjukdom.
Dårhus, äldre benämning på sinnessjukhus.
Dårrepe, se Lolium.
d. ä., förk. för den äldre.
Däck. 1) Horisontellt plan, som sträcker sig
från ett fartygs ena sida till den andra; dess
ändamål är att jämte bordläggningen begränsa
fartygskroppen samt, vid fartyg med mer än ett
d., i horisontell led uppdela densamma i olika,
ofta vattentäta, avdelningar. Ett d. består av
tvärskeppsgående däcksbalkar, fästa vid
fartygs-spanten, samt av däcksbeklädnaden (det egentliga
d.). D. och däcksbalkarna uppbäras oftast av
däcksstöttor, anbringade där så erfordras. — På
träfartyg består d. av däcksplankor av trä, inlagda
i gångar rakt för och akter, och på järnfartyg
av järnplåtar, lagda i långskepps gående stråk.
örlogsfartyg ha flera däck; det understa
benämnes trossdäck, vilket utom vid stävarna
brukar sammanfalla med pansardäcket, där sådant
förekommer; där ovanför komma
batteridäck och övre däck, på vilka bestyckningen
i huvudsak är uppställd, samt än högre upp b å
t-el. överbyggnadsdäck. På större
örlogsfartyg kunna även finnas plattformsdäck
och mellandäck. övre d. delas i backen
(förliga delen), gångborden (mellersta
delen bordvarts) och halvdäck (aktersta delen).
På handelsfartyg med två fullständiga d.
kallas de vanl. uppifrån räknat: övre d. och
huvuddäck el. mellandäck, på tredäckade fartyg:
övre d., huvuddäck och nedre d. samt på
fyr-däckade fartyg: övre d., huvuddäck, nedre d.
och understa d. eller trossbottendäck. Vid vissa
andra fartygstyper, vilka uppkallats efter
bygg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
