Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dysiebro - Dyskrasi - Dyskromatopsi - Dysmenorré - Dyson, Sir Frank - Dyspepsi - Dyspné - Dysprosium - Düsseldorf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
175
Dysiebro—Düsseldorf
176
Düsseldorfs affärscentrum före z:a världskriget.
Dysiebro, se Dösjöbro.
Dyskrasi (grek. dyskrasi’a, dålig blandning),
äldre benämning på ett sjukligt tillstånd på grund
av missförhållande i blodets sammansättning. D.
spelade förr en mycket stor roll, i det att man
antog vissa vid talrika sjukdomar påträffade
förändringar i blodbeskaffenheten som sjukdomens
orsak.
Dyskromatopsi, se Färgblindhet.
Dysmenorré, smärtsam och oregelbunden
menstruation.
Dyson [daisn], Sir Frank Watson,
engelsk astronom (1868—1939), direktor för
obser-vatoriet i Greenwich 1910—33. D. har bestämt
ett stort antal egenrörelser samt undersökt
stjärnornas rörelser och dessas samband med
avstånd, ljusstyrka och fördelning i rymden.
Dyspepsi (av grek, dys-, se d. o., och
pe’p-tein, smälta), klinisk term, som betecknar
svårighet vid el. rubbning i matsmältningen och
vanl. begagnas om funktionsstörningar i
ventri-kel- el. magdigestionen. De s. k. dyspeptiska
symtomen äro t. ex. minskad matlust, ömhet,
smärta el. tyngd i maggropen, värk efter
förtärande av föda, äckel, uppstötningar av väder
el. sur vätska samt kräkningar. Termen d.
utgör således icke någon anatomisk diagnos.
Dyspné (av grek, dys-, se d. o., och pnein,
andas), andnöd, se Andning.
Dysprosium [-prä’-], Dy, grundämne med
atomvikt 162,40, tillhörande de sällsynta
jordmetallerna.
Dü’sseldorf [dårf], stad i Rhenlandet vid Rhen;
498,000 inv. (1950), därav c:a 30 °/o
protestanter; ligger till sin huvuddel på högra
Rhenstran-den vid mynningen av den lilla Düsselån. D.
omtalas 1159 och var 1348—1609 huvudort och
residensstad för grevskapet, sedan hertigdömet,
Berg; även de senare i Berg regerande furstarna
av grenen Pfalz-Neuburg, från 1685 kurfurstar
av Pfalz, residerade i D. till 1716. Till Preussen
kom D. 1815. Först i och med
industrialiseringen på
1870-talet började D :s väldiga
expansion. Genom omfattande
inkorporeringar 1929
införlivades bl. a. det i n. mittemot
Krefeld liggande
Kaisers-werth och Benrath i s. ö.
1939 var inv.-antalet över
540,000. Under 2:a
världskriget blev D. ett eftersökt
mål för de allierades
bomb-räder. 1943 rapporterades 2/s
av stadens centrala delar
förstörda och ett 40-tal
fabriks-komplex svårt skadade. I maj
1944 förklarade brittiska
flygministeriet staden
förstörd. Operan, konserthuset
och alla teatrar hade gått till
spillo, likaså nästan alla
hotell. Schadowstrasse, stadens
förnämsta affärsgata, var
helt i ruiner. Gamla sta-
den vid Rhen, D:s kommersiella centrum, hade
delvis kvar sin pittoreska prägel, då den
utplånades 1942. Vid Marktplatz, som alltjämt
pry-des av kurfurst Johan Vilhelms ryttarstaty, låg
rådhuset från 1567. Av medeltida byggnader
hade D. fram till kriget kvar nästan endast den
gotiska Lambertuskirche (1200—1300-talen) ett
stycke norrut; den kvarstår, ehuru svårt skadad.
Konstakad. och de därtill anslutna
museibygg-naderna nära den 600 m långa Rheinbrücke äro
delvis ”urblåsta”, Rheinhalle i närheten med det
stora planetariet skadades likaledes. Konstmuséet
hade värdefulla (evakuerade) saml. tavlor av
D.-mästare. Den en gång eleganta Königsallee
utmed kanalen, Stadtgraben, i ö. markerar platsen
för de 1801 slopade gamla fästningsverken. Den
leder norrut till den vackra Hofgarten, D:s
förnämsta park, i vars n. ö. hörn låg
jaktslottet Jägerhof (förstört). Norrut längs Rhen
vidtager Rheinpark. De nyare stadsdelarna från
tiden efter 1800-talets mitt med planteringar och
breda gator gå under benämningen Die
Kunst-und Gartenstadt. I n. ö. delen ligger zoologiska
trädgården. Före förstörelsen ledde två
gatu-och två järnvägsbroar över Rhen, på vars andra
sida ligga stadsdelarna Oberkassel, Niederkassel
och Heerdt. De stora industrietablissemangen
voro i allm. belägna i de nyare stadsområdenas
ö. och s. delar. D:s viktigaste industrier tillhöra
järn- och stålbranscherna, ss. Vereinigte
Stahl-werke, Rheinische Metallwaren- und
Maschinen-fabrik, Mannesmann-Röhrenwerke,
Rheinmetall-Borsigwerke och Deutsche Röhrenwerke. Staden
har en gammal textilindustri, kvarnar och
bryggerier, glasbruk, möbel-, pappers- och kemisk
industri. Talrika järnvägslinjer förbinda staden
med Tysklands övriga ekonomiska centra, och
Rhen utgör en betydelsefull trafikled. Söderut
på h. flodstranden finns en serie stora
hamn-bassänger. D. är hamn för Wupper- och
Düs-seldalarnas industriområden. Direkta fartygs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
