Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dürer, Albrecht - Dyrgrip - Dyrhólaey, Portland - Düring, Ingemar - Düring, Johan Christoffer von - Dürkheim, Bad - Dürnstein - Dyroff, Adolph - Dyrortsgruppering - Dyrortsreglering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dl Dyrgrip—Dyrortsreglering 172
len”, ”Hieronymos” och ”Melancholia”, de s. k.
mästarsticken.
Tiden 1512—19 är till större delen utfylld av
arbeten för kejsar Maximilian, som ville hugfästa
sin berömmelse i träsnittspublikationer och ställde
D, på hårda prov genom föga bildmässiga
uppgifter. 1515 utfördes den jättelika ”Äreporten”,
ett väldigt träsnitt, skuret i 92 särskilda stockar.
D. tecknade även den 1515—22 utförda
”Triumfvagnen”. Slutligen utgav han 1519 kejsarens
porträtt, ett ståtligt träsnitt. Det lyckligaste
resultatet av D:s förbindelse med Maximilian är de
omkr. 1515 utförda rand teckningarna till kejsarens
bönbok, i vilka han utbildade en graciös
kalli-grafisk dekorationsstil.
Resan till Nederländerna skärpte och
uppfriskade D :s blick samt förde honom i beröring med
nya människor och ny konst, som inspirerade och
eggade. Hans formgivning blev friare och hans
måleriska behandling gedignare. Efter
hemkomsten utförde han företrädesvis porträtt, varav
åtskilliga i kopparstick, andra i målning, så bl. a.
porträtten av Hieronymus Holzschuher och
Muf-fel (i Berlin; båda 1526). Hans sista stora arbete
var ”De fyra apostlarna”, två tavlor i pinakoteket
i München (1526), kraftigt individualiserade
ka-raktärsfigurer i kroppsstorlek.
En angelägenhet, som utfyllde en stor del av
D:s senare år, var redaktionen av hans skrifter:
”Underweysung der Messung” (1525; över
till-lämpad geometri och perspektivlära), ”Etliche
Underricht zu Befestigung der Stett, Schloss und
Flecken” (1527) samt den först efter hans död
utg. ”Vier Bücher von menschlicher Proportion”.
Bland den vidlyftiga litt. om D. må nämnas
monogr. av A. Springer (1892), H. Wölfflin,
(5:e uppl. 1926), C. Dodgson (1926), K. Pfister
(1927), E. Flechsig (2 bd, 1928—31) samt på sv.
av R. Zeitler (1946). Se även H. Wölfflin,
”Handzeichnungen A. D:s” (10 :e uppl. 1923),
F. Lippmann & F. Winkler, ”Zeichnungen von
A. D. in Nachbildungen” (7 bd, 1883—1929), F.
Winkler, ”D :s Gemälde, Kupferstiche und
Holz-schnitte in 537 Abbildungen” (4:e uppl. 1928).
Dyrgrip (av fsv. grip, värdesak), dyrbarhet,
klenod.
Dyrholaey [di’rhaulaéi], Portland,
Islands sydligaste udde.
Düring, Hans Ingemar, språkforskare (f.
1903 2/s), prof, i klassiska språk (grekiska) vid
Göteborgs högsk. 1945. Bland D:s skrifter
märkas ”Die Harmonielehre des Klaudios
Ptole-maios” (1930), ”Aristoteles och idéläran” (i
”Eranos”, 35, 1937), ”Herodicus the Cratetean. A
study in anti-platonic tradition” (1941),
”Aristot-le’s De partibus animalium” (1943) och
”Aristot-le’s Chemical treatise” (1944). D. redigerar
Svenska klassikerförbundets skriftserie och är led. av
1946 års skolkommission.
Düring, Johan Christoffer von, greve,
fältmarskalk (omkr. 1692—1759). Han gick i
holsteinsk krigstjänst 1708, deltog i spanska
tron-följ dskriget och blev 1714 svensk överstelöjtnant.
För sin tapperhet vid Stralsunds försvar blev han
överste 1715. Han deltog 1718 i Fredrikstens
be
lägring och 1719 i försvaret av Sveriges östkust.
Han naturaliserades och blev frih. s. å. D. blev
generalmajor 1730, generallöjtnant 1740 och
general 1743. Han tillhörde först hattpartiet men
ogillade krigspolitiken och kämpade som mössa
1741 i sekreta utskottet. Han vägrade mottaga
överbefälet i Finland 1742 och yrkade ivrigt på
räfst med hattarna. 1 tronföljdsfrågan var D.
först för hessisk succession, våren 1743 åter för
danske kronprinsen. Vid riksdagen 1746—47 var
han framstående mössledare men drog sig efter
partinederlaget 1747 från förbindelserna med
ryske ministern. 1751 slöt sig D. till det nya
konungaparet och blev s. å. greve och
fältmarskalk. 1753 blev han överståthållare. 1755—56
kämpade han med hattarna mot konungamakten.
— D :s bror, överstelöjtnant Otto Friedrich
v. D. (d. 1715), var en av Karl XII:s två
följeslagare på ritten till Stralsund 1714.
Dü’rkheim [-haim], Bad D., stad i Pfalz, vid
foten av Hardt; 8,000 inv. Besökt bad- och
brunnsort (koksaltkällor); omgives av vinberg.
Dü’rnstein [-/tain], stad i norra Österrike,
vid Donau, 7 km ovanför Krems; c:a 600 inv.
Ruiner av D:s borg, där Rikard Lejonhjärta
hölls fången 1192—93.
Dyroff, Adolph, tysk filosof (1866—1943),
från 1903 prof, vid univ. i Bonn. D.
företrädde den katolska ståndpunkten i filosofien.
Hans arbeten gälla till största delen den
antika filosofiens historia: ”Ethik der alten Stoa”
(1897), ”Demokritstudien” (1899), men även
psykologiska och moralfilosofiska frågor:
”Ein-führung in die Psychologie” (1908), ”Religion
und Moral” (1925).
Dyrortsgruppering, indelning av Sveriges
kommuner i grupper, bestämda av
levnadskostnadernas höjd. D. är främst av betydelse för
ortsav-dragen vid den direkta beskattningen till stat och
kommun samt för avlöningen till statliga
befattningshavare. Även vissa socialbidrag, ss. kontant
arbetslöshetsersättning, samt flertalet kommunala
och enskilda löner äro dyrortsreglerade. 1947 års
dyrortsindelning, vilken ersatt den tidigare av
1935, räknar blott med 5 dyrortsgrupper. Vid
indelningen av landets kommuner i dessa har
man utgått från hushållsbudgeten för ett
familjehushåll om man, hustru och i genomsnitt ung. 2
barn; Fr. o. m. den 1 jan. 1952 har en ny d.
i lönehänseende trätt i kraft. Till ortsgrupp 5
höra enl. denna Stockholm med vissa förstäder,
Sundsvall, Östersund, Frösö köping, Vilhelmina,
åtskilliga landskommuner i Jämtlands och
Västerbottens län och samtliga kommuner i
Norrbottens län. Till ortsgrupp 4 höra bl. a. Göteborg
och återstoden av övre Norrland. Till grupp 3
höra flertalet större och medelstora städer i s.
och mell. Sverige.
Dyrortsreglering. Redan före 1919 utgingo till
tjänstemän vid post- och telegrafverket och
Statens vattenfallsverk dyrortstillägg på vissa orter,
och d. å. genomfördes i kommunikationsverkens
avlöningsregl. en generell dyrortsgruppering och
d. Samma system infördes sedermera inom
statsförvaltningens övriga grenar — för allmänna ci-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
