Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dynastisk - Dynekilen - Dyner - Dyngbaggar - Dyngö - Dyning - Dünkirchen - Dynt - Düntzer, Heinrich - Dynäs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
Dynekilen—Dynäs
168
T. v. stranddyner vid Harplinge i Halland. Jfr bild i å pl. vid Danmark. T. h. läsidan av vandrande
dyn på Gotska Sandön.
kände dynastien Orléans men ogillade konungens
styrelsesystem.
Dynekilen, havsvik n. om Strömstad,
Bohuslän. Under Karl XH:s norska fälttåg 1716 låg
där, bevakad av en galäreskader under
schout-bynachten O. Strömstiernas befäl, en svensk
transportf lotta. 8 juli (n. st.) överrumplade
Tordenskjold den svenska flottan och förstörde
större delen av denna efter mer än fem
timmars hård strid. Närmaste följden därav blev,
att svenska hären måste utrymma Norge.
Dyner (ty. Dünen, fr. dunes, eng. downs, da.
klitter), de ofruktbara, nakna sandkullar, som
bildas på ställen, där vinden för med sig sand
och hopar den till urspr. mot vindriktningen
vin-kelräta, mer el. mindre oregelbundna
förhöjningar, som förflytta sig med vinden. Förflyttningen
av d. i vindriktningen försiggår på så sätt, att
sandkornen av blåsten föras uppför kullens
sluttande sida, till dess de nå själva kammen av
höjden, och därifrån fortsätta sin bana samt
falla ned på andra sidan av kammen. —
D. förekomma väsentligen vid låga havskuster,
där den torrlagda strandsanden av vinden föres
in mot land; villkoren för dynbildningar äro
sålunda gynnsammast vid kuster, där tidvattnet
har någon betydelse. I Europa finnas d. längs
största delen av Danmarks, Tysklands, Hollands,
Belgiens och Frankrikes västerhavskuster. I
Sverige finnas kustdyner företrädesvis vid Skånes,
Hallands, Ölands och Gotlands kuster; särsk. goda
exempel erbjuda Gotska sandöns stränder. —
Även på sandslätter inne i landet bildas, framför
allt i sandöknarna (se Barchan), d. på samma
sätt som vid kusterna, s. k. inlandsdyner.
Dylika förekomma i Sverige på enstaka ställen,
företrädesvis på sandfält, som höra till de
glaci-fluviala randbildningarna, t. ex. i Dalarne
flerstädes längs Dalälven, ss. vid Orsasjön.
Inlandsdyner äro ingalunda sällsynta på sandslätter i
Danmark (Jyllands hedar) och i Nordtyskland.
— Det enda verksamma medlet till förhindrande
av flygsandens ödeläggelser genom d:s vandring
är plantering av först strandråg och sedan
barrträd.
Dyngbaggar, Copro’phaga, en till skalbaggs-
familjen bladhorningar hörande under fam.,
så kallade, emedan de i allm. leva i spillning
och genomlöpa sin utveckling där. Genom att
förtära spillning el. begrava den i jorden och
därigenom sprida den spela de en stor och nyttig
roll vid återförandet av organiska ämnen till
oorganiska. De erbjuda därjämte stort intresse
genom sin högt utvecklade omsorg om
avkomman. Den enklaste formen av yngelvård visar
släktet Aphodius, vars arter
blott krypa in i spillningen
och där lägga sina ägg,
överlåtande åt larverna att själva
finna sin föda. Högre
utvecklat är släktet tordyvlar
{Geotrupes), vars arter gräva
djupa gångar ned i jorden,
vilka de fylla med gödsel,
som tjänar till föda åt
larverna. Ett ännu högre steg
i yngelvården ha de arter
tagit, vilka ej anlägga sina rör
i direkt anslutning till
gödselförrådet utan självständigt
gräva rör i marken, vilka
Dyngbaggen
Apho-dius fimetarius.
sedermera provianteras. Dit hör bl. a. den
nordligast i Jylland funna Geotrupes typhoeus. Se
även Pillerbagge.
Dyngö, lotsplats med ankarsättning utanför
Fjällbacka, Bohusläns skärgård.
Dyning, långa och ibland även djupa vågor
på havet, vilka sällan ”bryta” (bilda vitt skum).
I regel är d. en vågrörelse, som havet bibehåller,
stundom flera dagar, efter en storm och sedan
annan vind blivit rådande.
Dünkirchen [-kon], se Dunkerque.
Dynt, se Binnikemaskar.
Dü’ntzer, Johann Heinrich Joseph, tysk
lärd (1813—1901). Av D:s många filologiska
och litteraturhistoriska verk äro viktigast hans
kommentarer till den tyska klassiska litteraturen,
bl. a. Goethe.
Dynäs, industrisamhälle i Gudmundrå sn i
Ångermanland, vid Ångermanälvens h. strand
och vid järnvägen Härnösand—Långsele; c:a
1,100 inv. D. är nästan sammanbyggt med Väja
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
