Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dvärg - Dvärgag - Dvärgbarrvecklare - Dvärgbjörk - Dvärgbuske - Dvärgfalk - Dvärgfladdermus - Dvärgfolk el. pygméer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145
Dvärgag—Dvärgfolk
146
Äkta dvärg, 19 år, längd 54 cm, vikt 8,s kg, samt kinesiska dvärgar, av viika den längst t. v. är av
utpräglat chondrodystrofisk typ.
under uppväxtåren brista i funktion. De
härvid ifrågakommande körtlarna äro företrädesvis
sköldkörteln, hj ärnbihanget, könskörtlarna och
thymus. Vid bristande funktion av sköldkörteln
under uppväxtåren inträder en dvärgform, som
kallas k r e t i n i s m. Sådana d. äro i regel av
klumpig byggnad med svag begåvning el. rent
av idioter. En minskad funktion av hj
ärnbihanget ger upphov till mera harmoniskt utbildade
dvärgformer men är vanl. åtföljd av en
hämmad utveckling hos könsorganen och en ökad
fettbildning. Intelligensen kan härvid vara ganska
god. Även en minskad el. helt bortfallen
verksamhet hos thymus (brässen) skall, enl. vad
experiment på djur visat, kunna framkalla en
hämning i tillväxten. — 2) Frånvaron av vissa
ämnen i födan, vilka äro nödvändiga för normal
tillväxt, kunna också framkalla dvärgformer.
Vid brist på vissa vitaminer uppträder den s. k.
engelska sjukan, rakitis, och på gr. av
deformering av skelettbenen kunna härvid s. k.
raki-tiska d. uppkomma. Även brist på vissa för
tillväxten nödvändiga aminosyror, ss. cystin,
lysin, arginin, framkallar hämning i tillväxten.
— 3) I vad mån den ovan under 1) nämnda
dvärgformen är ärftlig har ännu icke närmare
utretts, men att de under 2) upptagna formerna
ej kunna gå i arv är klart. Emellertid finnas
två grupper dvärgformer, som otvivelaktigt äro
ärftliga, s. k. äkta d. och chondrodystrofiska d.
Hos de äkta d. är kroppen väl och
proportio-nerligt utbildad. De äro verkliga
miniatyrmänniskor. Deras intelligens kan stundom vara god,
ehuru den ofta liksom kroppen stannat på ett
infantilt stadium. Orsaken till denna dvärgform
är en allmän tillväxthämning, som tyckes ärvas
som en recessiv egenskap. Hos de
chondro
dystrofiska d. äro bål och huvud täml.
normalt utbildade, under det att extremiteterna
äro oproportionerligt korta. Detta senare beror
på en ofullständig utveckling av
extremitetskelettet, i det att epi- och diafyserna i de långa
benen alltför tidigt sammanväxa.
I nordisk mytologi omtalas d. som väsen,
vilka antogos företräda de i jordens inre
hemlighetsfullt verkande naturkrafterna. Enl. Snorres
Edda voro de urspr. maskar i ur jätten Ymers
kött och fingo sedan av gudarna förstånd och
människoliknande skepnad. Man tänkte sig dem
små, fula, dagskygga, boende i jorden el. i
stenar. De troddes kunna göra sig osynliga genom
att påtaga en hjälm el. kåpa (dvärghatt). Deras
överlägsna konstfärdighet satte dem i stånd att
smida dyrbara vapen och klenoder åt gudar
och människor. I en senare tids folktro förblandas
de ofta med tomtegubbar, nissar o. dyl. väsen.
Dvärgag, se Cyperus.
Dvärgbarrvecklare, se Vecklare.
Dvärgbjörk, se Björk.
Dvärgbuske, se Buske.
Dvärgfalk, se Falksläktet.
Dvärgfladdermus, se Fladdermöss.
Dvärgfolk el. pygméer, antropologisk
beteckning för jordens mest småväxta
folkslag. Oftast sätter man gränsen vid 150 cm, så
att endast folkslag, där mannens medellängd
faller under detta mått, räknas som verkliga d.
Så småväxta äro endast vissa mellanafrikanska
folk, buschmännen i s. Afrika, minkopifolket på
Andamanerna (v. om Bortre Indien), aeta- el.
negritofolket på Filippinerna och ett par
folkslag på Nya Guinea (tapiro-, kamaweka- och
goliathfolken). Utom genom sin låga växt
kännetecknas d. i antropologiskt hänseende av mer el.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
