Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Drots - Drott el. drotten - Drottkväde - Drottning - Drottning Charlotte-öarna - Drottningens centralkommitté - Drottningholm (slott)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
Drott—Drottningho 1m
32
för vilket titeln (rikets) d. nu återupplivades,
men ånyo som en hedersvärdighet utan särskild
tjänstgöring. Först Magnus Brahe, som blev drots
1612, fick en bestämd ämbetsuppgift, nämligen
som president för den hovrätt, som 1614
inrättades i Stockholm. 1660 erhöll riksdrotsen högsta
inseendet över landets justitieväsen. 1680
utnämnde Karl XI M. G. De la Gardie till K. m : t s
d r o t s, men ämbetets betydelse var borta, och
efter De la Gardies död, 1686, lämnades det
obesatt.
I frihetstidens riksförvaltning finnes intet
drots-ämbete. Däremot gav Gustav III 1787 dåv.
ju-stitiekanslern, C. A. Wachtmeister, titeln
riks-drots och förordnade honom som sådan till
överpresident i alla rikets hovrätter. En d. var alltså
åter chef för hela rättsväsendet. Under Gustav
IV Adolfs tid bibehöll Wachtmeister, som skrev
sig ”Svea rikes drotset”, sin ställning, men 1809
upphävdes titeln d. Ledningen av rättsväsendet
övergick till justitiestatsministern, i vars ämbete
drotsvärdighetens utveckling kan sägas ha
utmynnat.
Drott el. d r o 11 e n, i den fornnordiska tiden
konunga- och prästtitel. Sedan kristendomen
införts i Sverige, betecknade d. Gud (isl.
dröttins-dagr betyder Herrens dag, söndag). Ännu bevaras
detta ord i Drottens kyrka i Visby och Drottens
kyrka i Östergötland, den senare numera, på grund
av falsk ordförklaring, kallad Drothem.
Drottkväde (isl. dröttkvætt el. drdttkvæÖr
hdttr), fnord. versslag, vars strängaste och
allmännaste form består av åttaradiga strofer
(visur’), vilkas verser äro sexstaviga (med tre
betonade och tre obetonade stavelser) och som ha
både allitteration och assonans. Av de
allittereran-de ljuden böra två (bistavarna) stå i varje udda
versrad, det tredje (huvudstaven) i följ, jämna
versrads första stavelse. Av de assonerande
stavelserna böra två halvassonerande stå i de udda,
två helassonerande i de jämna versraderna. Ett
ex. ger denna halvstrof:
Læfr så’r Håkon hei/ir,
hann rekkir liÖ, bawwat,
iprö kann frelsa, fyrÖum
friÖrofs, konungr, of sa.
Många isl. och fornnorska sånger, särskilt
kväden till konungars och furstars ära (s. k.
dräpur), äro skrivna i d. De äldsta d.-dikterna
ha ofta stavelserimmet oregelbundet; ej sällan
saknas det i flera versrader, ja, en art av d.,
hdttlausa, saknar alldeles stavelserim. Många
avvikelser från reglerna finnas i underarter.
Drottning (fem. till drott; se d. o.). 1) En
konungs gemål; kvinnlig innehavare av kronan i
ett konungarike. — 2) Den fullbildade honan i
bi- och termitsamhällen. — 3) Pjäs i schack.
Drottning Charlotte-öarna, ögrupp utanför
Canadas v. kust, se Queen Charlotte Islands.
Drottningens centralkommitté, bildad hösten
1914 på initiativ och under ordförandeskap av
drottning Viktoria, hade till första uppgift att
organisera och leda det enskilda nödhjälpsarbetet
under 1 :a världskriget och har även efter detta
krig fortsatt sin verksamhet. Den organiserade och
stödde ekonomiskt verksamheten för det frivilliga
sjukvårdsväsendet i krig, för landstormens
beklädnad samt för understöd till de arbetslösas och
mobiliserades familjer. Efter 1 :a världskriget har
D:s verksamhet bl. a. varit inriktad på att
genom barnmorskorna i Norrlands obygder
tillhandahålla fattiga barnaföderskor utrustning för sig
själva och barnet. Vidare lämnar D. understöd,
främst i Stockholm, med belopp upp till 500 kr åt
sådana, som ”första gången möta nöden” och
som ej åtnjutit kommunalt el. statligt anslag. Årl.
utdelas numera omkr. 50,000 kr. D:s verksamhet
har finansierats dels med gåvor från enskilda,
dels genom lotterimedel. D. ledes av en av
konungen utsedd styrelse om 3 personer, där
drottningen är ordf.
Drottningholm, kungligt lustslott, vackert
beläget på Lovön i Mälaren, omkr. 10 km v. om
Stockholm. Ställets gamla namn var Torvesund;
det omtalas som kungsgård 1559. Sitt nuvarande
namn fick det av Johan 111, som där lät uppföra
ett stenhus. Det innehades sedan av drottning
Maria Eleonora m. fl. och inköptes 1661 av
änkedrottning Hedvig Eleonora. Sedan den gamla
byggnaden brunnit s. å., uppfördes det nya
slottet (grundat 1662) efter ritningar av Nikodemus
Tessin d. ä. Stilen är fransk barock, likväl med
en del traditionellt svenska drag. Många
konstnärer, de flesta utlänningar, medverkade vid
slottets inredning och utsmyckning. Slottet
fullbordades av Nikodemus Tessin d. y., som även
an-lade terrasserna och ”den franska parken”. 1744
skänktes slottet till den nyförmälda
kronprinsessan Lovisa Ulrika. Hon lät påbygga dess båda
flyglar med en våning (ritningarna av C.
Hårle-man) och inredde sina rum i tidens moderna stil
(huvudsaki. av J. Rehn). Slottets mest betydande
interiörer — det ståtliga trapphuset, gallerierna,
drottningens praktsängkammare — stå allt
fortfarande som imponerande prov på Tessinstil. En
fristående byggnad inneslöt en teater; sedan
denna brunnit 1762, uppfördes det nuv. teaterhuset
med sin av Adelcrantz ritade smakfulla salong.
Vid denna tid anlades den s. k. engelska
trädgården. I parken tillkom 1763 Kina slott
(likaledes av Adelcrantz) med sina paviljonger och sin
Kina slott vid Drottningholm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
