Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dornierverken, Dornier-Werke - Doronicum - Dorotea (Västerbottens län) - Dorotea (svensk-dansk-norsk drottning) - Dorotea (dansk-norsk drottning) - Dorotea revir - Dorpat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
905
Doronicum—Dorpat
906
Doronicum plantagineum
excel-sum. Foto Weibulls.
Europas mest kända flygmaskins fabriker. Chef
och konstruktör är doktoringenjör Claude
Dor-nier (f. 1884). Redan i i:a världskrigets tidigare
skede byggde D. metallflygplan för
massproduktion. De tidigare typerna voro jättestora
flygbåtar. 1930 färdigbyggdes världens då största
flygplan, ”Do X”, försedd med 12 motorer om
tillsammans 6,300 hk och med 50 tons flygvikt;
det hade 12 mans besättning och var avsett för
100 passagerare.
Doro’nicum, växtsläkte inom fam.
korgblommiga (Compositae), nära släkt med
Ar-nica. D. caucasium
(från Kaukasien
och Sibirien) är en
ända till 50 cm
hög, tidigt
blommande, flerårig ört
med hjärtlika blad
och stora gula
korgar. Omtyckt
trädgårdsväxt.
Doronin [-[da-rå’njin],-] {+[da-
rå’njin],+} Ivan
I van o vi t j, rysk
skald (f. 1900). I
sin barndom
vallpojke, sedan
arbetare i Tulaverken,
under borgarkriget
soldat i röda
armén, debuterade D.
1919 som bypoet. I
enkla, melodiska,
efter klassiska
mönster utformade dikter besjunger han den
nya ryska byn, där äganderätten till jorden
avskaffats, ungdomen organiseras i komsomoler
och modern jordbruksteknik införes; i
maskinkulturens seger finner han intet hot mot bylivets
poesi. Mest känd är hans diktsamling
Traktor-plöj aren (1927).
Dorotea. 1) Kommun i Äsele och Vilhelmina
tingslag i Lappland, Västerbottens län, längs
gränsen mot Jämtland och Ångermanland;
2,800,10 km2, 5,919 inv. (1951). Kommunen är
sedan 1927 delad i två församlingar, Dorotea
(1,723,10 km2, 4,900 inv.) i s. ö. och Risbäck
(1,077,0 km2, 1,019 inv-) i n- v., vilka utgöra ett
pastorat i Lappmarkens första kontrakt av
Luleå stift. D. ligger kring Långseleån och
Ormsjön (262 m ö. h.) ; på gränsen i v. rinner
Saxälven genom Borgasjön (451 m) till Tåsjön (248
m) innanför ångermanlandsgränsen. D:s s. ö. del
är en småkuperad moränterräng med mossmarker
och mindre sjöar, i dalgångarna sand el. lera.
N. v. delen ligger ovan odlingsgränsen; här
höjer sig Burgfjället 1,455 m ö- h. 1,927 har
åker. Bebyggelsen är huvudsaki. förlagd till
silurområdet kring Ormsjön och längs
älvdalarna. Enda samhälle är D.2); Borgafjäll är
turistort. D:s kyrka från 1934 efterträdde den
1799 uppförda träkyrkan, som brann 1932.
Ris-bäcks kyrka av trä byggdes 1858—59. I Borga
nära Borgasjön uppfördes ett kapell 1947. —
D. koloniserades urspr. av finnar. Första
nybygget, Svanabyn, anlades 1712. D. var till 1799
kapellförs. under Åsele och hette Bergvattnet;
s. å. blev förs, eget pastorat och fick sitt namn
efter Sveriges dåv. drottning. D. bildar
storkommunen Dorotea.
2) Municipalsamhälle (sedan 1936) och kyrkby
i D.i), vid Inlandsbanan, beläget på en höjd n.
om Bergvattenån; 3,87 km2, 1,049 inv. (1951). D.
är en betydande handelsort samt har
provinsialläkare och distriktsveterinär. Kommunal
mellan-skola upprättades 1948. Taxeringsvärde å
fas-tighetsskattepliktig fastighet 3,684,500 kr, till
kommunal inkomstskatt taxerad inkomst 2,761,090
kr (1950).
Dorotea, furstinnor.
1) Dorotea, svensk-dansk-norsk drottning
(1430—95), dotter till markgreve Hans av
Bran-denburg. Hon förmäldes 1445 med
unionsko-nungen Kristofer samt fick då som morgongåva
bl. a. Örebro hus med Närke och Värmland.
Redan 1448 blev hon änka men förmälde sig andra
gången 1449 med Kristian I, som gav henne
livgeding i Danmark och Norge. Hennes anspråk
på den av Kristofer fastställda morgongåvan
vägrade svenskarna att uppfylla. Efter Kristians
uppstigande på Sveriges tron (1457) stadfäste
rådet likväl (1458) Kristofers morgongåva,
vartill Kristian lade Norbergs bergslag. När denne
1463 fördrevs från Sverige, miste D. ånyo sitt
livgeding. För att skaffa sin make medel till
kriget mot Sverige pantsatte hon sina juveler och
förmådde vid ett besök i Rom 1475 påven
Sixtus IV att slunga bannstrålen mot Sten Sture
d. ä. — 1480—81 fick hon Slesvig och Holstein
i livstidsförläning. Delvis genom hennes
åtgörande erhöll hennes yngre son Fredrik en del av
dessa land. — Litt.: G. Carlsson, ”Drottning
D:s svenska morgongåva” (i Hist. Tidskr., 1911).
2) Dorotea, dansk-norsk drottning (1511
—75). Hon var syster till Gustav Vasas första
gemål, Katarina av Sachsen-Lauenburg, äktade
1525 prins Kristian (1536 konung Kristian III)
och utövade med sin stora begåvning och starka
vilja stort inflytande på sin make. Efter dennes
död (1559) motarbetade hon det hotande kriget
med Sverige och sökte 1565 förgäves medla.
Dorotea revir, adr. Dorotea, tillhör Mellersta
Norrlands distrikt och omfattar större delen av
Dorotea sn och delar av Åsele sn i Västerbottens
läns lappmark. Areal: statsskogar 80,564 har,
varav 60,407 har produktiv skogsmark, övriga
allmänna skogar 614, resp. 291 har. Reviret är
delat i 4 bevakningstrakter.
Dorpat [då’-] (estn. Tartu), stad i s. ö. Estland,
på bägge sidor om floden Embach (Emajögi)-,
59,000 inv., omkr. 85% ester. D. härjades på
1760- och 1770-talen av stora eldsvådor och har
därför en genomgående modern prägel. Äldsta
delen bildas av det s. k. Domberget, där den på
1200-talet i gotisk stil byggda domkyrkan (sedan
1624 års brand i ruiner), domkapitlet, citadellet
och biskopens borg varit belägna. Nu tillhör
Dornberget univ., vars bibliotek inrymmes i den
restaurerade delen av ruinerna. På Domberget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
