Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Donaueschingen - Donaufurstendömena - Donaukommissioner - Donaufederationen - Donaumonarkien - Donauregeln - Donauwörth - Donawitz - Don Basuno - Donbass - Doncaster - Donchery - Dondaicha - Donders, Frans Cornelius - Dondukov-Korsakov, Aleksandr Michajlovitj - Donegal - Donera - Donets - Donetsplatån - Dongen, Kees van - Dongerikläder, dungeri- - Dongola
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
887
Donaufurstendömena—Dongola
888
och andra samlingar, tillhörande furstarna av
Fürstenberg.
Donaufurstendömena, gemensam benämning
på de forna furstendömena Moldau och Valakiet.
Donaukommissioner, se Donau.
Donaukonfederationen, benämning på en
omedelbart efter i:a världskriget föreslagen men
aldrig genomförd sammanslutning av
övervägande ekonomisk natur mellan de på den
förutvarande habsburgska monarkiens område omkring
Donau belägna successionsstaterna för att
undanröja de olägenheter, som uppstått genom det
förut enhetliga ekonomiska områdets uppdelning
på flera stater.
Donaumonarkien, benämning på den forna
österrikisk-ungerska monarkien.
Donauregeln, se Skeppsmätning.
Donauwörth [dånåuvö’rt], gammal stad i s. v.
Bayern vid Wörnitz’ inflöde i Donau och vid en
viktig flodövergång; 6,000 inv. Blev fri riksstad
1348. D. förklarades 1607 i riksakt, enär en katolsk
procession ofredats i den protestantiska staden.
1705—14 var D. åter riksstad. Nu viktig
järnvägsknut. Många gamla byggnader.
Maskin-och verktygs fabriker. — D. stormades av
svenskarna under Gustav II Adolf i mars 1632 och
återtogs av de kejserlige 1634.
Donawitz [då’navits], stad i Steiermark,
Österrike, nära Leoben; 18,000 inv. Brunkolsgruvor,
masugnar, stålverk.
Don Basüno, pseud. för författaren Emil
Nor-lander.
Donba’ss, förk. för ry. Donetskij bassejn,
Donets’ bäcken; betecknar särsk. kol- och
industriområdet kring Donets.
Doncaster [då’nkasta], stad i n. England,
grevsk. Yorkshire, vid Don; 76,000 inv. Viktig
järnvägsknut med stora järnvägsverkstäder m. m.
Donchery [dä/ri’], se Sedan.
Dondaicha, en av huvudstationerna för
Svenska alliansmissionen i Indien, distriktet Khandesh,
n. ö. om Bombay, 200 km ö. om Surat.
Stationen anlades 1909.
Donders [då’n-], Frans Cornelius,
holländsk fysiolog och ögonläkare (1818—89). Han
erhöll 1847 personlig prof, vid med. fakulteten i
Utrecht samt var 1863—88 ord. prof, i fysiologi
där. Han ägnade sig främst åt studiet av ögats
fysiologi och patologi och är ett av
oftalmolo-giens främsta namn. Därjämte utförde D. inom
många andra områden av fysiologien ett stort
antal delvis mycket värdefulla undersökningar.
Så var han en av ljudfysiologiens grundläggare;
inom andningens, blodomloppets och
ämnesomsättningens fysiologi äro hans inlägg av största
betydelse; hans studier över färgsinnet ha
likaledes lämnat betydande resultat.
Dondukov-Korsakov [då’ndokaf-karsa’k9f],
Aleksandr Michajlovitj, rysk militär,
ämbetsman (1822—93). Han blev general 1878
och fick s. å. i uppdrag att förvalta de av
Ryssland ockuperade landsdelarna Bulgarien och
Öst-rumelien. Han gynnade de ”storbulgariska”
strävandena för dessa båda länders förening och blev
genom denna politik mycket populär bland
bulga
rerna, bland vilka många i honom sågo sin
blivande furste. På tsarens vink avböjde han dock
jan. 1879 varje tanke på tronkandidatur. D. var
1882—90 generalguvernör i Kaukasien.
Donegal [då’nigål], grevskap, prov. Ulster i
Irländska republiken, på Irlands nordkust; 4,830
km2, 142,000 inv. Är till större delen fyllt av
berg, Donegalbergen (Errigal 752 m ö. h.).
Huvudnäring: jordbruk med boskapsskötsel; fiske;
värdefulla granitförekomster. Huvudstad Lifford.
Donera, göra en donation (se d. o.).
Donets [danjä’ts], flod i Sydryssland, biflod
från höger till Don. Upprinner på ryska
centralplatån 280 m ö. h. och flyter åt s. in i
Ukraina, därefter genom Ukraina åt s. ö.
utefter den höga randen av Donetsplatån ut på
sydryska stäpplandet kring nedersta Don. Längd
1,085 km, flodområde 98,100 km2. D. är
segelbar endast c:a 200 km.
Donetsplatån [danjä’ts-], kallas den östligaste
delen av sydryska landplatån från slätterna på
vänstra Dnjeprstranden österut. Själva höj
dryggen går parallellt med Donets på något avstånd
från denna och når 370 m ö. h. Platån innehåller
rika lager av stenkol. Mäktigheten av den
stenkolsförande skiktserien uppgår till 2,400
—2,600 m, rymmande omkr. 200 flötser, av
vilka 30—40 äro brytvärda. Koldistriktet är
22,700 km2 och beräknas rymma 18 miljarder ton
högvärdiga kokskol (i v. delen) och 39 miljarder
ton antracit (i ö.), de största fyndigheterna i
Europa. 1913 bröts här 28 mill. ton, 1930 35,8
och 1934 60 mill. ton. Det största
kolgruve-företaget är det statliga Donugol. Dessa
kolförekomster äro av desto större värde, som de
ligga relativt nära de väldiga järnmalms
fyndigheterna kring Krivoj Rog. Mycket betydelsefull
är vidare bergsaltutvinningen ur permiska lager
kring Artjomovsk och Slavjansk. I trakten kring
Artjomovsk finnas även Rysslands största
fyndigheter av eldfast lera. D. innehåller därjämte
gips, zink, bly, silver och guld; av järnmalm
finnes däremot blott föga, och de förr rikligt
givande kvicksilvergruvorna i Nikitovka äro
numera tömda. Redan före revolutionen hade en
betydande metall- och kemisk industri uppvuxit
på D., och den har därefter nått en enorm
utveckling. De största städerna äro Stalino,
Make-jevka och Vorosjilovgrad.
Dongen [då’uan], Kees van, holländsk
målare (f. 1877), sedan 1897 verksam i Paris. Han
slöt sig till de efterimpressionistiska riktningarna;
målar i olja, akvarell och pastell porträtt,
moderna typer och naket.
Dongerikläder, d u n g e r i- (till eng.
dunga-ree), inom handelsflottan benämning på
arbets-el. överdragskläder, vanl. av bomullstyg.
Dongola [då’ogåla], 1) Förr provins i
Engelskegyptiska Sudan mellan i6°3o’ och I9°4o’ n. br.,
med Merowe som huvudstad. — Under medeltiden
utgjorde Nubien ett mäktigt kristet konungarike
D. med teokratisk styrelse, vilket efter 700—800
års tillvaro föll sönder på 1300- och 1400-talen
och till största delen införlivades med det av
fundj folket omkr. 1500 bildade riket Sennar. Från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
