Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domänfonden - Domänintendent - Domänofficer - Domänstyrelsen - Domänverket - Domö (Gustafson), Fritiof - Don (herre) - Don (flod)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
879
Domänintendent—Don
880
förvaltning anknutna fonder och
kapitaltillgångar fr. o. m. 1912 skulle utgöra Statens
domäners fond, i dagligt tal kallad
domänfonden.
Domänintendent, en till domänverket hörande
statstjänsteman, som handhar utarrenderingen
och uppsikten över förvaltningen av statens
j ordbruksdomäner. Antalet d. uppgår f. n. till 6.
Domänofficer, tjänsteman i
Fortifikations-förvaltningen, med uppgift att inom
administrativa byrån tillhandagå byråns olika sektioner
med militär sakkunskap, när det gäller frågor
om övnings- och skjutfälts skötsel,
markanskaffningar o. s. v., ävensom att på
förvaltningens uppdrag utföra inspektioner och
särskilda uppdrag.
Domänstyrelsen, se Domänverket.
Domänverket, ett av statens af färsdrivande
verk med uppgift att handha förvaltningen av
statens skogar och jordbruksegendomar. Den
centrala ledningen av d. utövas av
Domänstyrelsen. Under dess förvaltning stå
dessutom de civila boställenas skogar, s. k.
gruv-skogar, som staten anslagit till bergshanteringens
stöd, sockenallmänningar samt vissa ecklesiastika
skogar, tillhörande lektors- och klockarboställen
m. m. Tillsammans uppgingo dessa skogar vid
1946 års början till 430,854 har. Däremot är
huvudparten av de ecklesiastika skogarna genom
beslut av 1932 ånyo lagd under församlingarnas
förvaltning. Domänstyrelsen ledes av en
generaldirektör och är uppdelad på 7 byråer. Sin
första förebild har Domänstyrelsen i det 1634
inrättade men redan 1682 indragna
riksjäg-mästarämbetet. Först 1859 fick statens
skogs- och jaktväsen en egen styrelse genom
den då inrättade Skogsstyrelsen. 1877
fick en inom Kammarkollegium upprättad avd.
hand om förvaltningen av kronans
jordbruks-domäner. Domänstyrelsen organiserades 1883
genom en sammanslagning av ovannämnda två
ämbetsverk. I fråga om den lokala förvaltningen
av statens skogar se Skogsstaten. — Gemensam
benämning på d:s fasta egendom och vissa under
dess förvaltning stående penningkapital är D
o-män fonden (se d. o.). 1945 uppgingo d:s
bruttoinkomster till 121,4 mkr, varav 100,4 mkr
härrörde från skogsdomänerna, 0,7 mkr från
sågverken, 0,7 mkr från aktier i ab. Statens
skogsindustrier, 14,9 mkr från virkesmagasin och 4,9
mkr från jordbruksdomänerna. De senare äro
till övervägande delen utarrenderade. Då
utgifterna samtidigt uppgingo till 101,3 mkr, gav d.
ett överskott på 20,1 mkr.
Domö (till 1936 Gustafson), Johan
Fritiof, godsägare, politiker, landshövding (f. 1889
30/s), genomgick realskola, bedrev handelsstudier
samt teoretisk och praktisk lantbruksutbildning,
innehade Domö i Skaraborgs län 1918—37 och
äger sedan 1937 Foxerna Eggby. D. blev 1928
led. av F. K., där han snart tillvann sig stor
uppmärksamhet och intog en framskjuten
ställning genom sin begåvning, arbetsduglighet och
sakkunskap icke minst i jordbruksfrågor. Han
tog livlig del i jordbruksregleringens
organisation och blev led. av Statens spannmålsnämnd,
1934 års margarinutredning, 1937 års
arbetslös-hetsutredning samt 1938 års jordbruksutredning.
Han har varit led. av flera riksdagsutskott; sedan
1946 är han led. av Utrikesutskottet. 1934
efterträdde han sin fader, lantbrukaren K. J. A.
Gustafson i Stensholm, som led. av Nationella
partiets förtroenderåd. 1935 blev han v. ordf,
i riksdagshögern, 1936
ordf, i Högerns F.
K.-grupp och 1935 2:e v.
ordf, i Högerns
riksorganisation. 9/i2 1944
valdes han enhälligt
vid partiets extra
riksstämma till högerns
ledare efter prof.
Gösta Bagge samt 16/i
1945 till
riksdagshö-gerns ordf. Som
högerledare fungerade
han till 1950. I
samlingsregeringen av
13/i2 1939 var D.
han
delsminister till 7A 1941 samt konsultativt
statsråd 7/s 1941—3% 1944 med särskild
uppgift att handha bränslefrågor.
Kommunikationsminister blev D. 3% 1944, vilken post
han innehade till Vs 1945. Av hans
regerings-initiativ märkas utredningar ang. den tekniska
forskningen och småindustrien, byggandet av
Falsterbokanalen, tillsättandet av
Uppfinnarnämn-den, planerandet av skifferoljetillverkning i
Närke, framläggandet av proposition om
luftfarts-styrelse och om ett radiohus i Stockholm. I
kommunala och andra värv har D. tagits starkt i
anspråk, bl. a. som landstingsman. Han är
styrelseled. i ett flertal företag på
jordbrukskoo-perationens område och i riksförsäkringsföretag
för jordbruksnäringen. 1935 blev han led. av
Lantbruksakad. och var 1939—42 förordnad som
led. av Vattenfallsstyrelsen. 1951 utnämndes han
till landshövding i Skaraborgs län. Han blev
vet.-med. hedersdr i Stockholm 1949.
Don [dån], sp. och it., herre (av lat.
do’minus); i sp. urspr. om medl. av kungahuset,
senare för medl. av de bildade klasserna; i
it. titel för präster. I både sp. och it. sättes
d. framför förnamnet.
Don [dån], forntidens T anais, flod i
Sovjetunionen, avrinner till Azovska sjön. D.
upprinner ö. om Tula och flyter först åt s., därefter
åt s. ö. med höga platåbranter på högra sidan
men låga, sumpiga stränder på den vänstra. Den
närmar sig Volga men böjer 55 km från denna
flod av mot s. och s. v. samt slutar i ett
mångar-mat, snabbt tillväxande delta i Taganrogviken.
Från vänster mottar D. bifloden Choper, i
nedersta loppet Manytj, från höger den betydande
Donets. Längden är 1,984 km, flodområdet
423,000 km2. Rostov vid deltaförgreningen är en
betydande hamn för grundgående fartyg;
därifrån gå ångbåtar upp till Kalatj. Den
projekterade Volga—Donkanalen är avsedd att gå mellan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
