- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 5. Colonia - Dram /
875-876

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domnarvets järnverk - Domning - Domodossola - Domokòs - Domostroj - Domprost - Domprosteri - Domptör - Domra - Domremy-la-Pucelle - Domsaga - Domsjö - Domskolor el. katedralskolor - Domsrätt el. jurisdiktion

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

875

Domning—Domsrätt

876

om Stora Kopparbergs bergslags ab., som dittills
bedrivits på ett 20-tal olika ställen. För att få
tillräcklig drivkraft förlädes verket vid
Tunafor-sarna i Dalälven, som till en början lämnade
direkt drivkraft genom turbiner. Numera har
verket i huvudsak elektrifierats. Läget är
utmärkt betr, kommunikationerna (Bergslagsbanan,
Krylbo—Rättvik). Malmen tas till stor del från
det närbelägna Grängesbergs fältet. — Verket är
under utbyggnad till dubbla kapaciteten. D. har
i Sverige varit en föregångare betr, tillverkning
av handelsjärn i stor skala. — I Domnarvet
ligger även Stora Kopparbergs bergslags ab:s
forskningscentral, som inrättades i början av
1940-talet och står under ledning av prof. B.
Kalling.

Domning, ett tillstånd, som under vissa
omständigheter inträder i någon kroppsdel och
vanl. är förenat med minskad känsel- och
rörelseförmåga samt med egendomliga
känselförnimmelser, än stickande, än surrande, än
liknande den förnimmelse man erfar, då en insekt
kryper på huden (”myrkrypning”). D. kan
orsakas av bristande blodtillförsel men torde i de
allra flesta fall bero på någon inverkan på
ifrågavarande kroppsdels nerver, varigenom
dessas ledningsförmåga mer el. mindre rubbats.
Vanligast uppträder d. i armar och ben, t. ex.
då vid sittande ställning lårets baksida vilar mot
en skarp kant och till följd därav stora
höftnerven (nervus ischiadicus) sammantryckes, el.
i en arm, då dess nervstammar blivit klämda.
Dylika tillstånd äro snart övergående. Om d.
och de egendomliga förnimmelser, som åtfölja
detta tillstånd, fortfara en längre tid, kunna
de utgöra symtom av sjukliga förändringar i
nervsystemets centralorgan.

Domodossola [dåmådå’såla], stad i
Ossola-dalen (kring floden Toce), i n. Italien
(11,000 inv.). D. är station på Simplonjärnvägen
och utgångspunkt för en linje genom Centovalli
till Locarno. Turistcentrum.

Domokos [dåmåkå’s], ort i n. ö. Grekland,
Tessalien. Biskopssäte; 1,800 inv. Invid D. stod
17 maj 1897 ett slag mellan greker (under
kronprins Konstantin) och turkar (under Edhem
pascha). Det slöt med grekernas skyndsamma
återtåg, varpå fredsunderhandlingar snart följde.

Domostroj [damastrå’j], ry.,
”hushållnings-lära”, ”hustavla”, ett av det ryska 1500-talets
märkligaste alster, ett första rangens
kulturdokument, bjärt belysande den ryska dåtidens råa
seder och förvildade psykologi. I D. ges en
sammanfattning av en kristen husfaders plikter:
där rekommenderas en av bokstavstro och
skenhelighet kännetecknad religiositet, ett på
oinskränkt autokrati byggt familjeliv och en med
allehanda fuffens laborerande klok sparsamhet.
D:s avfattningstid och författare äro omtvistade.

Domprost (lat. archipraepo’situs’), i
medeltidskyrkan titel på föreståndaren för domkapitlet och
den främste bland kanikerna. I Sverige, där även
preposituren funnits, blev efter reformationen
d. titel på kyrkoherden i domkyrkoförsamlingen,
vilken tillika är vicepreses i domkapitlet, med

undantag för Visby, där domkyrkoförsamlingen
är prebende åt biskopen.

Domprosteri. 1) Domprostbefattning. 2)
Kontrakt (i vilket stiftsstaden ingår) i följ, svenska
stift: Ärkestiftet (D:s och Vaksala kontrakt),
Linköpings, Skara, Strängnäs, Västerås,
Göteborgs (delat i D:s s.,
innefattande stiftsstaden, och n.
kontrakt) och Härnösands stift.

Domptör (fr. dompteur),
djur-tämj are.

Domra [då’-], gammalt ryskt,
lutliknande stränginstrument i
tre storlekar, med rund, välvd
klangkropp, lång hals och
försett med tre stålsträngar; spelas
med plektron.

Domremy-la-Pucelle [-[dår-mi’-la-pysä’l],-] {+[dår-
mi’-la-pysä’l],+} by i fr. dep.
Vosges, Lothringen, i en vacker
dal vid floden Meuse, 46 km
s. v. om Nancy. I D. föddes
Jeanne d’Arc i en alltjämt
bevarad byggnad.

Domsaga, område, utgörande en
häradshövdings ämbetsdistrikt. Rikets landsbygd är för
rättskipning indelad i f. n. 115 d., vilka kunna
bestå av ett el. flera tingslag, omfattande
ett el. flera härad el. del därav. Inom
varje tingslag dömer en häradsrätt med
häradshövdingen som ordf, och nämndemän som
bi-sittare. Där göromålens behöriga gång det
erfordrar, kan i d. anställas tingssekreterare,
vilken genomgått viss utbildning i hovrätt och
efter fördelning med häradshövdingen
självständigt övertager vissa denne eljest åliggande
arbetsuppgifter. Dessutom finnas i 21 d. särskilda
tingsdomare och i 3 d. särskild
inskrivningsdomare. I samtliga d. äro även anställda dels
några yngre jurister på utbildningsstadium,
tings-notarier, dels kanslipersonal, i regel kvinnlig, i
olika lönegrader. K. m:t bestämmer viss plats,
där d :s kansli, domarkansli, skall vara
förlagt.

Domsjö, industrisamhälle i Ångermanland, på
s. sidan av Domsjöfjärden mitt emot
Örnsköldsvik, Själevads socken; c:a 2,000 inv. Stort
sågverk, hyvleri och sulfitfabrik jämte kemiska
fabriker (sprit, glykoler, ättiksyra, tritylacetat
m. m.), ägda av Mo och Domsjö ab. (de s. k.
Domsjöverken). Lastageplats med stor
utlandstrafik.

Domskolor el. katedralskolor, med
domkyrkorna under medeltiden förenade skolor
för blivande präster men även för andra
lärjungar. Föreståndaren (skolastikern) hade
sedan 1000-talet säte i domkapitlet. Senare
övergick ledningen av undervisningen till en rector
scholae. Skolastikern behöll överinseendet. Med
universitetens utveckling förlorade d. i betydelse.

Domsrätt el. jurisdiktion, befogenhet
att skipa lag och rätt. D. tillkommer i princip
endast staten själv genom därtill bemyndigade
organ. Dessa organ äro framför allt
domstolarna. Men liksom domstolarna vid sidan av sin

Domra.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffe/0540.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free