Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dominikanorden el. Predikarorden - Dominkanska republiken, San(to) Domingo - Historia - Dominion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
867 Dominikanska republiken—Dominion 868
und Kongregationen der katolischen Kirche”
(3æ uppl., 2 bd, I933~34).
Dominikanska republiken (sp. Repüblica
Do-minicdnd), även kallad San(to) Domingo,
republik i Västindien på ön Haiti, omfattar dess
ö. och mell. delar med utanför liggande småöar;
50,070 km2, 2,277,000 inv. (1949). Huvudstad
Ciudad Trujillo. Om naturförhållanden m. m. se
Haiti. I D:s n. huvuddel, Cibao, odlas i ö.
kakao, tobak och kaffe. Trakten omkr. Santiago
m. fl. (La Vega Real) är D:s bäst utvecklade
och tätast befolkade område. Regnskogarna på
bergens n. sluttningar lämna mahogny, guaj
akved o. a. värdefulla träslag. I D:s s. huvuddel
dominerar sockerodlingen. I D:s torra ö. delar
drives boskapsskötsel. Mineralfyndigheterna
(guld, koppar, järn, kol, salt, petroleum) äro
föga betydande. D:s industri är framför allt
baserad på rörsockerodlingen. Det utländska
inflytandet i D:s näringsliv är mycket stort,
spec. det amerikanska. Sockret och dess
biprodukter dominera helt D:s export. 1949/50
producerades 453,000 ton socker och exporterades
436,000 ton, främst till U.S.A.
Kommunikationerna ha under senare år förbättrats.
Järnvägsnätet omfattar 269 km statliga och 1,019
km enskilda järnvägar. Utmärkta
flygförbindelser ha upprättats med utlandet. Viktigaste
städer äro Ciudad Trujillo (147,000 inv., 1948),
Santiago de los Caballeros (63,000), San Pedro
de Macoris (24,000), San Francisco de Macoris
(18,000) och Puerto Plata (17,000).
Metersystemet är infört; myntenheten är en peso
(nominellt = en U.S.A.-dollar), delad i 100 centavos.
— Befolkningen är spansktalande och utgöres
till mer än hälften av mulatter; 14% äro vita
(delvis ättlingar av de spanska erövrarna).
Negrerna, 20%, äro talrika i kusttrakterna
(Samanä-halvön) och på sockerplantagerna.
Statsreligionen är romersk-katolsk; andra bekännelser
tolereras. Primärundervisningen är avgiftsfri och
nominellt obligatorisk; universitet i Ciudad
Trujillo, grundat 1538. Enl. nu gällande
författning av 1947 tillhör den lagstiftande makten en
kongress på två kamrar, senaten och
deputeradekammaren. Den förra består av 20 led., valda
för 5 år genom allmän rösträtt med en led.
för var och en av de 19 provinser, varav
republiken består, och en för distriktet Santo
Domingo, den senare av 45 deputerade, även
valda provinsvis för 5 år men med en led. för
var gång provinsens befolkningstal med 60,000
överskrider 30,000. Varje provins måste dock
sända minst 2 deputerade. Kvinnor ha numera
så väl aktiv som passiv rösträtt. Den exekutiva
makten tillhör en president, utsedd för 5 år
genom direkta val. Det finns 12 statssekr., var
och en i spetsen för sitt departement.
Provinserna styras av guvernörer. — D:s vapen är
en av silverkors fyrdelad sköld (fälten 1 och
4 blå, 2 och 3 röda), å vars mitt 4 av landets
flaggor draperats, 2 åt varje håll; ovanpå dem
en uppslagen bibel; ovanför denna å
silverkorsets arm ett kors i guld. Flaggan är fyrdelad
av vitt kors, fälten 1 och 4 blå, 2 och 3 röda.
örlogsflaggan är i mitten belagd med vapnet.
— Omkr. hälften av D:s skatteinkomster
härrör från tullar, medan andra hälften kommer
från acciser o. dyl. Någon allmän inkomstskatt
upptas ej. I 1948 års budget voro inkomsterna
89 mill. pesos och utgifterna 88 mill.
Historia. D. har i stort sett gemensam äldre
historia med Haiti (se d. o.). 27 febr. 1844
proklamerades D. som självständig republik med
general Pedro Santana som förste president.
Statens historia har präglats av strider först
mot republiken Haiti, sedan mellan inhemska
partiledare, bl. a. Santana, Bonaventura Baez
och Manuel Jiménez, upprepade revolutioner,
ombyten av författningar samt dåliga statsfinanser.
1861 gav sig republiken under Spanien men
lösslet sig ånyo 1864—65. Ett försök av D. att
ge sig under U.S.A. strandade 1869 på den
amerikanska senatens veto. Så följde ånyo en
tid av täta presidentbyten, tills negern general
Ulysses Heureux fick makten. 1883 samt ånyo
1887 blev han president och lyckades genom
despotiskt skräckvälde kuva alla
revolutionsförsök men mördades 1899. Sedan utbröto åter
inbördes strider. För att framtvinga betalning
av statsskulden intervenerade europeiska makter
vid olika tillfällen på diplomatisk väg 1901—04,
och 1905 ingrep U.S.A., beviljade D. två lån
men övertog förvaltningen av dess tullar och
statsskuld. Statsfinanser och näringsliv
förbättrades nu. Då politiska oroligheter utbröto i
landet 1916, ingrep U.S.A. ånyo, och D. hölls
besatt av amerikansk militär intill 1924. Under
amerikanarnas välde gick landet i olika
avseenden framåt — en utveckling, som fortsatt
även efter ockupationens avveckling, särsk.
under president R. L. Trujillo Molino (1930—38,
1942 ff.). Vid den amerikanska ockupationens
slut erhöll D. 1924 inträde i N. F. I dec. 1941
förklarade dess regering krig mot Japan,
Tyskland och Italien.
Litt.: F. A. Carlson, ”Geography of Latin
America” (1943); S. E. Harris, ”Economic
problems of Latin America” (1944).
Dominion [dami’njan], eng. (sv. plur. d
o-minier, av lat. domi’nium, välde), benämning
på statsbildningar inom Brittiska samväldet, som
ha utvecklats ur forna kolonier och som äga
högsta erkända graden av självständighet
gentemot moderlandet. Deras emancipation har i de
första stadierna huvudsaki. omfattat inre och
lokal självstyrelse. Australien, Canada, Nya
Zeeland och Sydafrikanska unionen utgöra
historiskt och konstitutionellt mönster för begreppet
d. Ännu vid 1 :a världskrigets utbrott deltogo
dessa medl. av samväldet, ehuru åtnjutande full
autonomi, icke aktivt i de avgörande besluten om
den allmänna utrikespolitiken och ansågos icke
heller internationellt sett som självständiga
stater, men under kriget och de närmast följande
åren förändrades därvidlag deras ställning
väsentligt. 1926 års imperiekonferens antog
principdeklarationer om dominion status, som lagfästes
i Westminsterstatuten (1931) och
som blivit normgivande även för de 1947 bil-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
