Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Domatier - Dombes - Dombok - Dombrott - Dombrowski - Dombås - Dôme - Domedag - Domei, Tsushincha - Domenichino (Domenico Zampieri) - Domesdaybook
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
861
Dombes—Domesdaybook
862
regelbundet bebos av smärre djur
(zoodoma-t i e r) el. lägre växter (f y t o d o m a t i e r), som
på ett el. annat sätt äro värdväxten till nytta.
Till zoodomatierna höra akarodomatier,
som bebos av akarider (kvalsterdjur), och m y
r-mekodomatier, som bebos av myror. Det
förra slaget förekommer hos många träd och
buskar med glatta el. föga håriga blad, t. ex.
hos linden och klibbalen i form av hårtofsar i
nervvinklarna på bladets undersida, hos eken
bildade av den tillbakavikta bladkanten etc.
Myr-mekodomatier äro t. ex. taggarna hos Acacia
fistula. — Fytodomatier äro
fykodomatier-n a, bebodda av alger, t. ex. hos Azolla, och
mykodomatierna, bebodda av bakterier,
t. ex. hos balj växter, el. av svampar.
Dombes [dåb], moränplatå i vinkeln mellan
Rhöne och Saöne i ö. Frankrike, dep. Ain. Är
en ojämn, illa dränerad moränmark, översållad
av dammar för fiskfångst. På senare tid ha
flera av dessa torrlagts och uppodlats.
Dombok, benämning på den bok, till vilken en
domstols domar för varje år skola sammanföras.
Före 1948 var d. benämningen på det protokoll,
som vid underrätt fördes över tvistemål och
brottmål m. m.
Dombrott. Enl. äldre rätt förelåg d., när
den dömde ej frivilligt fullgjorde domen.
Numera innebär d., att part vid domstol på nytt
anhängiggör en sak, ehuru den redan är
avgjord genom lagakraftvunnet utslag. D. innebär
missbruk av medborgarens processuella
rättigheter och medför bötesansvar.
Dombro’wski, se Dabrowski.
Dombås, järnvägsknut och turistort i n.
Gud-brandsdalen, Opland fylke, Norge; 659 m ö. h.
omkr. 500 inv. Knutpunkt för Dovre- och
Rau-mabanorna, ändstation för Gudbrandsdals
järnvägen. Här utkämpades april 1940 strider mellan
allierade och tyska trupper.
Döme [däm], fr., domkyrka (se Dom 1).
Domedag, se Yttersta domen.
Do’mei, Tsushincha, den officiella
nyhetsbyrån i Japan 1936—45.
Domenichino [-ki’nå], eg. Domenico
Z a m p i e r i, kallad D., bolognesisk målare
(1581—1641). Han utbildades hos Carraccierna
i Bologna, flyttade omkr. 1602 till Rom och
biträdde Annibale Carracci vid utsmyckningen av
Palazzo Farnese, uppmärksammades av kurian
och fick utföra fresker i romerska kyrkor.
Märkliga äro D :s under dessa år utförda
mytologiska fresker i Villa Belvedere vid Frascati,
vilkas komposition visar ett försök till utbildning
av det harmoniska samband mellan
människogestalter och landskapsbild, som senare var det
formella huvudproblemet i Poussins konst.
Liknande strävanden, som skänka bildkompositionen
en storslagen dekorativ hållning, uppträda i
freskerna i Grottaferrata. Bland senare
monumentalmålningar märkas främst freskerna i Sant’ Andrea
della Valle (1624—28), vilka betecknats som
höjdpunkten av barockens kyrkliga måleri och
som visa D :s klassiskt måttfulla och storslagna
men rörliga och kraftiga stil i dess ädlaste form.
Domenichino: Hieronymus’ sista nattvard, 1614.
Vati-kanens pinakotek, Rom.
D:s följande fresker (i åtskilliga romerska
kyrkor och i Cappella del Tesoro i Neapels dom)
röja en avmattning av hans skaparkraft. — Jämte
monumentalmålningarna utförde D. stafflitavlor
med religiösa och mytologiska ämnen. —
Adelsmärket hos D:s konst, sådan denna visar sig
särskilt i freskerna, är den allvarliga och
okonstlade storslagenheten, den klara uppbyggnaden
och den lugna helhetsverkan, drag, som ställa
honom i bestämd motsats till den härskande
romerska barocken, främst representerad av P. da
Cortona.
Domesdaybook [dö’mzdéibok],
”domedags-boken”, eng., jordebok över England. För att
få tillförlitlig grundval för skattefördelningen
lät Vilhelm Erövraren 1085—86 uppteckna all
jordegendom i England med angivande av
egendomens omfång, värde, ägare och skatter, vilket
allt samlades i den s. k. D.; den ägde högsta
vitsord i rättstvister, och dess utslag ansågos stå
sig ”till domedag”. D., som bevarats i en
pergamentsvolym i folio och en i kvartformat, är en
ytterst värdefull källa för kunskapen om
England under den tidigare medeltiden; den omfattar
emellertid icke de fyra nordligaste grevskapen,
ej heller vissa städer, bl. a. London. Den har ut-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
