Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dolon-nor - Doloper - Doloroso el. con dolore - Dolus - Dolycoris - Dom (kyrka, kupol) - Dom (herre) - Dom (juridik) - Doma - Domagk, Gerhard
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
857
Doloper—Domagk
858
har två stora kloster med
■omkr. 2,000 lamas, en över
hela Kina känd tillverkning
av tempelklockor, gudabilder
och vaser. 40 km n. v. om
D. ligga ruinerna av
Shang-tu, mongoldynastiens
sommarresidens.
Doloper [dålä’-] (grek.
Do’löpes), forntida folkstam
vid Pindusberget i s. v.
Tes-salien (Dolopia). De tillhörde
någon tid Etoliska förbundet
men lydde tidtals under
Ma-kedonien. D. nämnas som
Caesars bundsförvanter mot
Pompeius; kort därefter
försvinna de som särsk. folk ur
historien.
Doloroso [dålårå’så] el.
con d o 1 o’r e, it., musikterm,
smärtfullt.
Do’lus (lat., grek. do’los,
eg. list, knep), användes tidigare stundom i
betydelsen svek, ond avsikt e. dyl., numera som teknisk
juridisk term = uppsåt, d. v. s. viljans
inriktning på ett visst (rättsstridigt) resultat, i det att
detta genom en handling åstadkommes med den
handlandes vetskap och vilja. Hit höra sådana fall,
då handlingen företagits just i syfte att
åvägabringa resultatet; vidare då detta, ehuru i och
för sig icke åsyftat, av den handlande i
hand-lingsögonblicket uppfattats som önskvärt el.,
även om detta ej varit fallet, som nödvändigt
förbundet med resultatets uppnående; slutl.
också sådana fall, då ett av den handlande icke
önskat resultat för honom framstått som till den
grad sannolikt, att man måste antaga, att även
fullkomlig visshet om dess inträffande icke
skulle ha avhållit honom från handlingen (s. k.
d. eventualis). Om ett sådant antagande ej är
befogat, men resultatet likväl har inträffat,
föreligger därtill hos den handlande allenast
vållande, culpa. D. skall hänföra sig icke blott
till det yttre förloppet vid ett visst resultat utan
även till de faktiska el. rättsliga egenskaper
hos detta, som äro utmärkande för ett visst brott,
och skall alltså t. ex. vid tvegifte innebära
vetskap, att den, med vilken man ingår äktenskap,
redan är gift. — D. är i nyare straffrätt
en betingelse för bestraffning av en mängd
brott, t. ex. mord och viljadråp, egentlig
misshandel å person, mordbrand, skadegörelse på
egendom; om d. saknas men culpa föreligger,
skall antingen inträda ett betydligt lindrigare
straff (för oaktsamt dråp, vållande till
kroppsskada, vållande till eldskada), el. ock skall varje
straff bortfalla (vid vållande till lindrig
kroppsskada el. i allm. till skada på egendom). För
den svenska strafflagens del gäller som en
visserligen icke undantagslös huvudregel, att en
straffbestämmelse, vilken icke uttryckligen tager
ställning till frågan om uppsåt el. oaktsamhet
vid begåendet av en däri omförmäld gärning,
skal lanses för sin tillämpning fordra d. Den
Pordoi-passet i Dolomitalperna. Se även bild 2 å pl. vid Alperna.
allra nyaste straffrätten strävar att minska
gradskillnaden i den stränghet, varmed d. och culpa
behandlas. Gränsen mellan dessa s. k.
skuldformer är av mindre betydelse för civilrättens
ersättningsregler, som i allm. stadga fullt
skadestånd vid såväl d. som culpa till en rättsstridigt
åstadkommen skada och låta frihet från påföljd
inträda först vid c asus.
Doly’coris, se Stinkflyn.
Dom [dåm], (fr. döme, av lat. do’mus, hus,
med underförstått Dei, Guds). 1) Domkyrka,
katedral. — 2) På en ångpanna den
kupolfor-made, högst upp belägna påbyggnad, på vilken
uttag för ångan samt säkerhetsventiler etc.
anbringas.
Dom [då], port, (av lat. do’minus), herre;
urspr. titel för medl. av kungahuset, senare
för adelsmän och medl. av de högre klasserna.
Dom. I vidsträckt bemärkelse betecknar d.
det beslut, varigenom vid domstol anhängigt mål
slutligt avgöres. I vissa fall, t. ex. i
jorddelnings- och i utsökningsmål, användes i st.
termen utslag. En d. skall, förutom det slut,
vartill domstolen kommit, innehålla motivering
(domskäl, premisser).
Doma [dä’ma], ett liggande prisma i rombiska,
monoklina och triklina
kristallsystemen.
Domagk [då’mak],
Gerhard, tysk
läkare (f. 1895), chef
för avd. för
experimentell patologi och
bakteriologi vid I. G.
Farbenindustrie,
El-berfeld. Här prövades
bl. a. vissa
azoför-eningars verkan på
olika infektionsämnen,
framför allt
strepto-kokker. I dec. 1932
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
