Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dolksteklar - Dolkstöt bakifrån - Dolksvansar - Dollar - Dollarprinsessan - Dollarpund - Dollart - Dollerup-fyndet - Dollfuss, Engelbert
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
853
Dolkstöt bakifrån—Dollfuss
854
•mycket kraftiga, med borst och taggar besatta
grävben. Alla arterna lägga sina ägg på i
jorden levande bladhornade skalbaggars larver, ett
på varje, och den utkläckta stekellarven förtär
sitt offer i dess egen gång. — Släktet Scolia
innefattar, särsk. vad honorna beträffar, stora,
grovt byggda steklar med mörkt färgade vingar
■och raggluden kropp av svart grundfärg samt
gula el. röda tvärband el. fläckar på bakkroppen.
Hit höra de
kanske största av
alla steklar.
Sålunda blir den
jättestora Scolia
capi-tata på Java ända
till 6 cm lång. De
flesta arterna
leva i tropikerna. I
Sverige har man
blott funnit
Scolia unifasciata.
Släktet Tiphia omfattar mindre och smärtare
byggda arter av svart färg. Från Sverige känner
man två arter, 5—13 mm långa; den större, Tiphia
femorata, parasiterar på larver av pingborren.
Dolkstöt bakifrån (ty. Dolchstoss von
hin-ten), nationalsocialistiskt slagord, eg. avseende
•det tyska socialdemokratiska partiets uppträdande
vid krigsslutet 1918.
Dolksvansar, se Limulus.
Dollar (äldre eng. daler, från Ity. el. äldre
holl. daler). 1) Myntenhet i U.S.A., betecknad
med det spanska talermyntet peso till förebild
= 10 dimes = 100 cents och sedan 1934
motsvarande en guldmängd av 0,8886 g (tidigare,
sedan 1837, 1,5046 g; präglad sedan 1792), Canada,
Liberia och British Honduras samt under
inhemska namn även Cuba (peso), Dominikanska
republiken (peso), Guatemala (quetzal) och
Panama (balboa). I U.S.A. är 1 d. trots
guldmyntfoten värdemynt även i silver (finvikt 24,050 g;
ej präglad sedan 1935); skiljemynt äro V2 d.
■och V4 d. D. av guld ha ej präglats sedan 1933.
I Canada ha myntats 10 och 5 d. av guld och
präglas numera 1 d. av silver.
2) Myntenhet i Hongkong, grundad på
silvermyntfot, med en finvikt av 24,26 g, varför
kursen växlar.
3) Myntenhet i Straits Settlements. I silver
präglas 1 och V2 d.
4) Myntenhet i Etiopien (sedan 1945) = 100
■cents.
5) Mexikansk d. kallas den mexikanska peson
som kurserande mynt i Asien och Afrika.
6) Namn på flera kinesiska silvermynt.
Dollarprinsessan, operett av A. Willner och
F. Grünbaum, musik av Leo Fall (uppf. f. g. i
Wien 1907, Stockholm 1908, Köpenhamn 1909).
Dollarpund, pundkurs, angiven i dollars.
Dollart [då’l], sydlig inbuktning av
Emsmyn-ningen mellan Tyskland och Nederländerna.
Uppkom juldagen 1277 genom islossning i Ems och
utvidgades genom inbrott från havet 1287. Genom
indämningar har land återvunnits, särskilt på
öst-frisiska sidan.
Dollerup-fyndet [dådarop-], ett
utomordentligt rikt gravfynd, upptäckt 1947 på en gård 11
km v. om Kolding i Jylland. D., som dateras
till äldre romersk järnålder, innehåller bl. a.
keramik, guld- och silverföremål.
Dollfuss [då’lfös], Engelbert, österrikisk
statsman (1892—1934). Han studerade juridik i
Wien och nationalekonomi i Berlin, deltog med
utmärkelse i 1 :a
världskriget, ägnade sig
därefter åt organisation
av korporativa
sammanslutningar inom
jordbruket och
skogsvården och blev 1927
dir. i
Landes-Land-wirtschaftskammer i
Nedre Österrike. D.
organiserade även
lantarbetarförsäk-
ringsanstalten i Wien,
vars chef han blev.
1930 utnämndes han
till chef för de öster-
rikiska statsbanorna, blev mars 1931
jordbruks-och skogsvårdsminister och 20 maj 1932
dessutom förbundskansler och utrikesminister. 21
sept. 1933 bildade D. ett av parlamentet
oberoende andra kabinett, vari han också var chef
för här- och säkerhetsväsendet. Han började nu
regera diktatoriskt. Han utfärdade mötesförbud
för socialdemokraterna och förklarade
Republikanska skyddsförbundet illegalt, stödde sig i hög
grad på det halvfascistiska Heimwehr och
försökte konsolidera sin regim både gentemot
marxister och nazister. D. samlade sina
anhängare från skilda samhällsgrupper i Fosterländska
fronten. I febr. 1934 slog han till mot
motståndarna till vänster. Efter blodiga strider
krossades socialdemokratiska partiet. För att erhålla
stöd åt Österrikes oberoende gentemot det
nazistiska Tyskland for han i mars s. å. till Rom
och slöt överenskommelser med Italien och
Ungern (Romprotokollen). I samförstånd med
Mussolini införlivade han Heimwehr med
Fosterländska fronten. Sedan det stympade
national-rådet i april s. å. utan opposition hade beviljat
D. fullmakter att överta parlamentets
befogenheter och att utfärda en ny författning,
upprättades i maj den autoritära, klerikala
förbundssta-ten på korporativ grund. D. fullföljde
under-tryckningspolitiken mot nazisterna, som 25 juli
s. å., inspirerade och uppmuntrade från
tysk-nazistiskt håll, gjorde ett försök till statskupp.
Denna misslyckades, men D. själv mördades i
förbundskansliet av en av revoltmännen, f. d.
underofficeren Otto Planetta (redan i okt. 1933
hade D. sårats vid ett nazistiskt
revolverattentat). Kanslern-diktatorns ställning övertogs av
undervisningsministern K. Schuschnigg. — D.
saknade icke kraft och statsmannabegåvning,
men hans oförmåga att lösa konflikten med
socialdemokratien fick ödesdigra följder genom att
underlätta Hitlers kommande övergrepp mot
Österrike. — D:s tal utgåvos av E. Weber 1935
Dolkstekeln Tiphia femorata, hona.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
