Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dobzhansky, Theodosius - Docendo discimus - Docens - Docent - Docentur - Docera - Docka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
833
Docendo discimus—Docka
834
allra främsta ledet bland
världens ärftlighetsforskare
och har ytterligare befäst sin
ställning genom sin bok
”Genetics and the origin of
species” (1937).
Doce’ndo discimus, lat.,
genom att lära (andra) lära
vi (oss själva).
Do’cens (presens part, av
lat. docère, undervisa),
lärare, docent.
Doce’nt, fordom magi’ster
do’cens (av lat. docere,
undervisa), titel för vissa
lärare vid univ., högsk. och
folkhögsk. D. förordnas av
kanslern för rikets univ.
efter hemställan av
vederbörande fakultet el. sektion
(vid Stockholms och
Göteborgs högsk. samt vid
Ka
rolinska inst. av lärarkollegiet). Vid övriga
högsk., där d. finnas, förordnas de av resp,
läroanstalts styrelse efter förslag av lärarkollegiet.
Som kvalifikation till befattning som d.,
docentur, fordras i regel ett vetenskapligt särsk.
meriterande disputationsprov. Innehav av docentur
innebär icke i och för sig ord. anställning el.
ekonomiskt vederlag men utgör en lärdomsmerit
och kan ekonomiskt stödjas genom
docentstipendium el. forskarstipendium. D., som blivit
sti-pendierad, docentstipendiat, har
skyldighet att utan annan ersättning hålla föreläsningar,
leda seminarieövningar el. meddela annan
undervisning visst antal timmar per termin.
Docentstipendium bortgives i regel för 3 år och kan
förlängas med i allm. 3 år och i särskilda fall
med ytterligare 1 år. Under var och en av dessa
3-årsperioder har docent möjlighet att åtnjuta
1 å 2 terminers befrielse från
undervisningsskyl-dighet för utförande av visst vetenskapligt arbete.
— Efter 2:a världskrigets slut inrättades 3 n
ordi s k a docentstipendier, vartdera om 8,600 kr
förutom utgående tillägg. Stipendierna avse att
främja det internordiska samarbetet och stå
öppna för forskare från Danmark, Norge och
Finland, vilka inneha minst sådan kompetens, som
fordras av svensk docent. Av dessa stipendier
tillkommer 1 vartdera univ. i Lund och Uppsala,
medan det återstående växelvis utgår till högsk.
i Stockholm och Göteborg.
Docentür, docentbefattning.
Docera (lat. docère), undervisa, hålla enskilda
föreläsningar; tala vitt och brett.
Docka. 1) Människofigur av garn, tyg, papp
o. s. v. avsedd till leksak.
2) Baluster (se d. o.), i synnerhet sådan med
rundad genomskärning.
3) Maskindel för uppbärning el. stödjande av
arbetsstycket el. någon annan maskindel. På en
svarv finnas ofta tre olika d., den fasta
spindeldockan, som uppbär svarvspindeln med
dess patronskiva el. dubb för arbetsstyckets
an-NF V — 27
Landskapsbild från mellersta Dobrudscha; i förgrunden en tröskplats.
bringande, dubbdockan el. pinoldockan,
som uppbär den andra dubben, mot vilken
arbetsstyckets andra ända stödjes, samt
stöddockan, som ger längre arbetsstycken stöd på
mitten.
4) Handelsdocka el. dockhamn,
bassäng, vilken kan tillslutas med slussport el. sluss,
så att fartyg där kunna lossa och lasta,
oberoende av tidvattnet. Handelsdockorna kallas även
våtdockor; dyl. finnas i de flesta stora
hamnar, där sjöfarten besväras av starka variationer
i vattenståndet till följd av tidvattnet.
5) Torrdocka, anordning, varigenom
fartyg kunna torrsättas (”dockas”) i och för
undersökning, reparationer, målning m. m. av
fartygets undervattenskropp. Torrdockorna utföras
antingen ss. fasta el. flytande.
Fasta torrdockor äro antingen
utgrävda ur lös mark samt då vanligen försedda med
inklädsel av sten el. betong el. ock utsprängda
ur fast berg. En sådan d. har formen av en
avlång bassäng, som på tre sidor omslutes av
fasta väggar men på ena kortsidan (d o c k h
u-vudet) är öppen och i förbindelse med sjön.
Vid dockhuvudet kan d. tillslutas medelst
dockportar (slussportar, pontoner m. m.), försedda
med slussluckor för vattnets genomsläppande.
Botten i d. är försedd med en el. flera rader
kölblock, på vilka fartyget uppstöttas mot de
trappformiga sidoväggarna. För länsning nyttjas
merendels pumpverk.
Dockning av ett fartyg tillgår sålunda, att,
sedan fartyget intagits i d., denna tillslutes och
länspumpas; vid utdockning fylles d., som
därefter öppnas för fartygets uthalning.
Flytande torrdockor, vilka tidigare
utfördes av trä, byggas numera av järn och
stål och ha under senaste årtionden kommit till
allmännare bruk än fasta d. En dylik d:s
huvuddel utgöres av en horisontal bärponton, som
vid nyare d. uppdelas i flera delar och med
hänsyn till d:s styrka och stabilitet ävensom för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
