Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Djursholm - Djurskydd - Djurskyddsföreningar - Djursland, Dyrsland - Djursten - Djurström (Strandberg), Erik Vilhelm - Djurstärkelse - Djursätra - Djurö (Värmdö) - Djurö (Vänern) - Djäkne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
821
Djurskydd—Djäkne
822
ren 1890. Karaktären av verklig villastad har
man sökt för all framtid trygga dels genom
själva stadsplanen, dels genom bestämmelser i
byggnadsordningen. 1900 blev villastaden D.
själv ägare till aktiemajoriteten inom
Djursholms ab., och 1926 övertog staden samtliga
aktier i bolaget. D. blev köping 1901 (1,383 inv.
1900) och stad 1914. I det med stor kostnad
restaurerade gamla slottet inrymdes först
Djursholms samskola, vilken emellertid 1910 inflyttade
i en ståtlig och modernt inredd egen byggnad.
Slottet disponeras nu huvudsakligen av den
kommunala förvaltningen. — Litt.: K. E. Renqvist,
”D., vår hembygd” (1940).
Djurskydd. Till skyddande av husdjur och
andra djur, som hållas i fångenskap,
föreskriver en lag 1944 om d., att sådant djur skall
behandlas väl och om möjligt skyddas mot
lidande. — Kastrering el. kupering av svans å
häst må endast företagas av veterinär och
kupering endast för botande av sjukdom el.
vanart. Kastrering av annat djur, som uppnått 4
mån. ålder, och kupering av svans å annat
djur, som uppnått 2 mån., må likaledes endast
utföras av veterinär, öron på hund må ej
kuperas. Utan Medicinalstyrelsens el. Konungens
tillstånd må djur icke användas för vetenskaplig
forskning el. dyl., om därvid tillgripes operation
el. b loda vtappning. — Hälsovårdsnämnden i orten
övar i samverkan med polismyndigheten och
veterinär tillsyn över djurens vård och behandling.
Djurskyddsföreningar, sammanslutningar, som
ha till ändamål att få djurens rätt till mild och
god behandling från människors sida erkänd,
i lag värnad och av alla respekterad. Sådana
föreningar ha bildats i de flesta civiliserade
länder. I Sverige var lektor A. L. Nordwall i
Strängnäs den förste, som offentligt bragte
djurskydd på tal. Den första svenska d.
stiftades 1869 i Göteborg av prof. A. W. Malm
och kallades Småfåglarnas vänner.
1870 bildades i Strängnäs av Nordwall en d.
med mera omfattande program än denna.
Svenska allmänna
djurskyddsföreningen stiftades år 1875 av rektor P. A.
Siljeström m. fl., och ur denna utbröts 1885
som en särskild förening Svenska
allmänna kvinnoföreningen till
djurens skydd. På initiativ av prinsessan
Eugenie kom 1882 till stånd Nordiska
samfundet till bekämpande av det
vetenskapliga djurplågeriet.
Föreningarnas antal uppgår numera till omkr. 80,
spridda över hela landet. Några av dessa ha
anställt djurskyddsinspektörer med
polisbefogenhet. Flertalet svenska d. sammanslöt
sig 1897 till Sveriges
djurskyddsföreningars riksförbund för att vinna
större enhetlighet i arbetet. Riksförbundets
strävanden ha gått ut på att sammanhålla och
sammanföra de lokala d. och att representera dem i de
fall, då gemensam aktion är nödvändig, t. ex. i
lagstiftningsfrågor m. m. Ombud från de lokala
föreningarna hålla vart tredje år konferens.
Till djurskyddsrörelsens befrämjande utgivas
åtskilliga tidskrifter, t. ex. Djurvännernas
tidning Djurskyddet (Riksförbundets organ),
Djurens rätt (Nordiska samfundets organ),
Sydsvenska djurskyddet och De värnlösas vän
(tidskr. för ungdom).
Ett världsförbund till skydd för djuren och
emot vivisektionen bildades i Paris 1900, och
sedan dess ha djurskyddskongresser hållits 1903 i
Frankfurt a. M., 1906 i Hälsingborg, 1909 i
London, 1911 i Köpenhamn, 1913 i New York,
1927 i London och 1929 i Wien.
Djursland, D y r s 1 a n d, halvö i Kattegatt på
Jyllands ö. kust. S. delen, Mols, uppdelas av
Æbeltoft vig och Kalö vig i mindre halvöar, ss.
Helgenæs m. fl. D. genomdrages av ett nätverk
av flacka dalsänkor, fordom- farbara vattenleder.
Sjön Kolindsund, den sista återstoden av dessa,
torrlädes 1874—79.
Djursten, fyrplats och mistsignalstation på v.
sidan av Gräsö, 4 km n. n. v. om öregrund.
Djurström (eg. Strandberg), Erik
Vilhelm, skådespelare, teaterledare och översättare
(1787—1841). Han debuterade på
Djurgårdsteatern och anställdes sedermera vid Stålbergska
sällskapet, vars ledare han blev vid Stålbergs
död 1819 och som han senare efter änkan
övertog och gjorde till landsortens främsta. D. var
mindre betydande som skådespelare än som
ledare och översättare. Han höll repertoaren högt
och framförde flera av romantikens odödliga
mästerverk, långt innan de nådde Stockholm.
Hans versöversättningar, för sin tid överlägsna,
verka ännu i dag märkvärdigt levande. Några,
samlade han i ”Dramatisk blomsterkrans”, I—IV
(1828—31). — D:s andra hustru, Hedvig
Charlotta Hoffman (1807—77), var en av
sin tids vackraste och talangfullaste
skådespelerskor men liksom D. alltför patetisk.
Djurstärkelse, se Glykogen.
Djursätra, kurort i Värsås socken,
Västergötland, mellan Skövde och Hjo.
Djurö, socken i Värmdö skeppslag i Uppland,
Stockholms län; 77,34 km2, 1,094 inv. (1951).
Socknen, som ligger i Stockholms skärgård,
omfattar ö. delen av Fågelbrolandet, Vindö
(19,85 km2), Djurö (5,35 km2), som genom ett
smalt näs sammanhänger med Vindö, Runmarö,
Harö, Sandö (2 km2) m. fl. öar, de flesta
små-kuperade, i v. skogiga, mot ö. allt mer kala.
541 har åker. Fisklägena Sandhamn, Runmarö
och Harö hade tillsammans 26 yrkes- och 76
binärings fiskare 1945. Djurhamn påön Djurö
var under vasakonungarna en ofta anlitad
krigs-hamn. Kyrkan av trä invigdes 1683. Ingår i
Djurö och Nämdö pastorat av Stockholms stift,
Värmdö kontrakt; bildar tills, m. socknarna Mö ja
och Nämdö storkommun D.; 167,29 km2, 1,822
inv. (1951)-
Djurö, ö i Vänern, ö.s.ö. om Värmlandsnäs,
tillhör jämte en del smärre öar och holmar (D.
skärgård) Torsö sn i Västergötland. På öns
nordspets D. fyrplats och mistsignalstation.
Djäkne (lat. diäconus; jfr diakon),
diakon; förr namn på lärjunge i lärdomsskolornas
högre klasser. Om djäknelivet se Sam. ödmann,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
