Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dinitrofenol - Dinitronaftol - Diniz - Dinka - Dinkelsbühl - Dinnyés, Lajos - Dinoceratidae - Dinoflagellater - Dinol - Dinornis - Dinosaurier - Dinotherium - Dinslaken - Dinter, Gustav Friedrich - Dio (Cassius Dio)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
745
Dinitronaftol—Dio
746
tresse. Denna bildar ljusgula kristaller med
smält-punkt ii3°. Dess salter äro explosiva. D.
användes för framställning av svavelfärgämnen och i
blandning med pikrinsyra i sprängladdningar för
militära ändamål. I Frankrike nyttjas blandningar
av 6o°/o pikrinsyra och 40% d. el. 55%
pikrinsyra, io°/o trinitrokresol och 35 °/o d. som
sprängladdning i projektiler.
Dinitronaftol [-å’l], se Naftalinfärgämnen.
Diniz [-i’J] (lat. Dionysius), konung av
Portugal (1261—1325). Han besteg 1279 tronen,
invecklades kort därefter i strid med kyrkan;
påven ingrep med bannlysning och interdikt, men
striden bilades genom ett konkordat 1289
väsentligen till D:s förmån. Han lade grunden till
Portugals storhet genom att uppmuntra handel
och jordbruk, gav borgerskapet större frihet
samt grundade 1290 i Lissabon landets första
univ.
Dinka, ett av de viktigaste folken i niloternas
grupp av sudannegrerna. De bo spridda över ett
stort område, ö. om Vita Nilen samt kring Bahr
el-ghasals nedre lopp, och äro delade i ett antal
av varandra oberoende stammar. D. leva i första
hand av sin boskap. Deras viktigaste
jordbruksprodukt är dur ra. Deras vapen äro spjut och
klubbor, och för att parera slagen av de senare
ha de en sorts små smala sköldar av trä.
Di’nkelsbühl, stad i västligaste Bayern, 65
km s. v. om Nürnberg; 5,000 inv. D. var 1351
—1802 fri riksstad; har medeltida murar, torn
och gavelhus. Staden intogs av svenskarna 1632.
Dinnyés [di’nje/1, La jos, ungersk politiker
(f. 1901). Han invaldes 1931 i parlamentet som
representant för Oavhängiga agrarpartiet (nu-
Dinkaneger.
Weinmarkt i Dinkelsbühl.
mera benämnt Småbrukarpartiet). Han blev i
mars 1947 försvarsminister i F. Nagys regering
och övertog i maj s. å. konseljpresidentposten,
sedan Nagy hade flytt till utlandet. Efter de
allmänna valen i aug. s. å. bildade han under
samverkan mellan kommunister, socialdemokrater,
småbrukare och representanter för Nationella
bondepartiet en ny regering, i vilken det
övervägande kommunistiska inflytandet ytterligare
stärktes. D. avgick från sin post 1949.
Dinocerätidae, se Amblypoda.
Dinoflagelläter, en grupp av encelliga alger,
som stå flagellaterna nära. De leva huvudsaki.
i havet, där de jämte diatomacéerna bilda en
viktig del av plankton och där flera arter tills,
m. andra organismer frambringa det som
mareld kända ljusfenomenet. Även sötvattensarter
finnas. Varje cell innehåller en cellkärna samt
gula, platta kromatoforer. De flesta formerna
äro försedda med en av polygonala plattor
sammansatt cellulosavägg. Två långa cilier orsaka
deras rörelse. Även nakna former finnas.
Viktigaste släktet är Ceratium.
Dinol [-å’l], se Dioxibensol.
Dino’rnis, se Moa.
Dinosåu’rier, Dinosau’ria, en ordning utdöda
kräldjur, se Skräcködlor.
Dinothèrium, utdött släkte av elefantdjur från
undre miocen och undre pliocen, främst utmärkt
av att ha ett par nedåtriktade betar i underkäken,
ej i överkäken. Underkäken är framtill, där
befarna sitta, starkt nedåtböjd. De största ex. av
D. giganteum nådde en höjd vid skuldran av 5
m och höra till de största landdäggdjur, som
någonsin levat. Bild se sp. 747.
Di’nslaken, stad inom Ruhrområdet i
Rhen-landet, nära h. rhenstranden 15 km n. om
Duis-burg; 26,000 inv. D., som blev stad 1273, har
stenkolsgruvor, järn- och stålindustri; bergsskola.
Di’nter, Gustav Friedrich, tysk
pedagog (1760—1831), konsistorial- och skolråd i
Kö-nigsberg 1816 och teol. prof. där. Som pedagog
hade D. rönt inflytande av Basedow och
Pesta-lozzi. Han fick stor betydelse för utvecklingen
av den sokratisk-kateketiska
undervisningsmetoden. Han har författat mer än 50 arbeten.
Di’o (Ca’ssius Di o), grekisk historieskri-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
