Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dialektisk materialism - Dialektisk teologi - Dialektlitteratur - Dialektologi - Diallag - Dialog - Dialogus creaturarum - Dialypetalae - Dialys - Dialyt - Diamagnetism - Diamant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
679
Dialektisk teologi—Diamant
680
Sida ur ”Dialogus creaturarum”.
litteratur övervägande använda benämningen på
den historiska el. ekonomiska materialismen;
benämningen avser att efter Marx särsk.
framhäva den dialektiska karaktären hos den
historiska processen. — Litt.: A. Nyman, ”Nazism,
caesarism, bolsjevism” (1941).
Diale’ktisk teologi, benämning på en
teologisk riktning, som efter 1 :a världskriget
framträtt huvudsaki. i Schweiz och Tyskland.
Grundaren är K. Barth. Bland de mera betydande
representanterna märkas E. Brunner, F.
Gogar-ten, E. Thurneysen och R. Bultman. D., som
främst anknyter till reformatorerna och
Kierke-gaard, vill ej vara en teologisk ståndpunkt jämte
andra utan en utsiktspunkt, från vilken allt
teologiskt tänkande skall betraktas och bedömas.
Huvudteserna kunna sammanfattas så: Teologien
är en lära om Gud, sådan han uppenbarat sig
själv i sitt ord. Såsom uppenbarelse är
emellertid Guds ord något radikalt annat än
människoord. Varje ”teologisk” utsaga om Gud blir
därför till sin natur motsägande (paradoxal), men
motsatsen blir meningsfylld, då den uttrycker
trons inre spänning. — Jfr T. Bohlin, ”Tro och
uppenbarelse” (1926).
Diale’ktlitteratur, på bygdemål skriven
litteratur. Svensk sådan finnes förtecknad av A.
Noreen, ”Vårt språk”, I (1903).
Dialektologi, vetenskapen om dialekterna,
byg-demålsforskning.
Dialläg, se Pyroxenmineral.
Dialog f-lå’g] (grek. dia’logos), samtal
mel
lan två (el. flera) personer; i samtalsform
författat litterärt arbete.
Dia’logus creaturarum (lat., kreaturens
samtal), titeln på en från senare medeltiden
härstammande didaktisk folkbok, i vilken såväl
”kreaturen”, djur av olika slag, som allahanda
naturföremål uppträda som personer med mänskliga tankar
och sysselsättningar, förande dialoger, i vilka
hälsosamma exempel och lärorika råd framföras.
Någon förf, är icke känd, och D. torde i
huvudsak vara en kompilation ur olika äldre
skrifter. Om bokens betydelse i den svenska
boktryckarkonstens historia se Boktryckarkonst, sp.
404. Ett fotolitografiskt avtryck av uppl. 1483
utgavs 1883.
Dialype’talae, se Choripetalae.
Dialys (grek. dia’lysis, upplösning), en inom
kolloidkemien använd, metod för att skilja i
vatten lösta kolloider el. för att befria en kolloidal
lösning från lösta föreningar. Dialysätor,
en apparat, medelst vilken kemisk dialys utföres.
Dialyt kallas ett fotografiskt dubbelobjektiv,
vid vilket de enskilda linserna i varje
objektivhalva icke äro kittade utan åtskilda av ett
mellanrum, s. k. luftlins.
Diamagneti’sm, se Magnetism.
Diama’nt. 1) Den ena av kolets
kristalliserade modifikationer. D. är den hårdaste av alla
kroppar. Dess ljusbrytningsförmåga är
utomordentligt stor liksom även dess förmåga att
sprida ljuset (dispersion). Med dessa egenskaper
sammanhänga d:s starka glans och, då den
slipats, vackra färgspel. D. kristalliserar i det
reguljära kristallsystemet. Kristallytorna äro i
regel mer el. mindre buktiga, beroende på en
begynnande upplösning i den bergartsmagma, varur
d. kristalliserat. D. låter lätt klyva sig parallellt
med oktaederns plan. I rent tillstånd är d.
alldeles färglös. Färgade varieteter påträffas dock
som sällsyntheter och betinga, när färgen är
stark, synnerligen höga priser på
ädelstensmark-naden. Man känner sålunda gula, blå, gröna och
röda diamanter. De sistnämnda äro de
dyrbaraste. Även svarta d., bort och ca r b o n
a-dos, äro kända (från Brasilien). De finna
användning som slipmedel.
D. är ett sällsynt mineral men har dock
anträffats i alla världsdelar. De tidigast kända
förekomsterna voro belägna i Ostindien, där
Oktaedriska diamantkristaller från 1 till 100 karat.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
