Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Devéria, 2. Eugène - Devers, Jacob - De Wet - De Wette, Wilhelm Martin Leberecht - Dewey, George - Dewey, John - Dewey, Melvil - Dewey, Thomas - Deviaskop - Deviation
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
661
Devers—Deviation
662
(1805—65), elev av Girodet. Han hade stor
framgång med historiemålningen ”Henrik IV :s
födelse” (1827; i Louvren), som blev räknad till
den romantiska riktningens mästerverk.
Devers [de’vos], Jacob Loucks, amerikansk
militär (f. 1887), blev officer 1909. D. var
befälhavare för pansartrupperna i hemlandet 1941
—43. Härunder vann han befordran till
generallöjtnant. I maj 1943 blev han befälhavare
för U.S.A :s markstridskrafter i Storbritannien
och flyttades i jan. följ, år till Medelhavsområdet
som stf. överbefälhavare för de allierade och
tillika befälhavare för de amerikanska trupperna
där. D. ledde landstigningsoperationerna i s.
Frankrike i aug. 1944, blev i sept. s. å. chef
för den av dessa styrkor bildade 6:e, sedermera
södra armégruppen, då de trädde under
Eisen-howers befäl. Han ledde härvid bl. a.
åter-erövringen av Elsass samt invasionen i s.
Tyskland. D., som befordrats till general i mars 1945,
blev i juli s. å. chef för U.S.A:s
markstridskrafter och i mars 1948 arméinspektör (chief
army Field Forces); avsked i sept. 1949.
De Wet, se de Wet.
De We’tte, Wilhelm Martin
Lebe-recht, tysk protestantisk teolog (1780—1849);
teol. prof, i Heidelberg, Berlin och Basel. D.
gav åt det teol. studiet i Basel ny fart och ny
riktning i ungefärlig överensstämmelse med den
s. k. förmedlingsteologien i Tyskland. Han var
en utmärkt exeget och en betydande
religions-filosof. D. översatte bl. a. bibeln från
grundspråket till tyska och skrev kommentarer till
G. T. och N. T.
Dewey [djö’i], George, amerikansk
amiral (1837—1917). Han deltog i amerikanska
inbördeskriget samt i spansk-amerikanska kriget
1898. Han var under det sistnämnda befälhavare
över den till Filippinerna utsända amerikanska
eskadern och tillintetgjorde med denna 1 maj
1898 den spanska eskadern på Cavites redd samt
besatte därefter Manila. Biogr. av M. Halstead
(1902).
Dewey [djo’i], John, amerikansk filosof
och pedagog (f. 1859). D. blev 1894 prof, i
filosofi vid Chicagos univ. och upprättade i
samband därmed en experimentell elementarskola,
som snart genom sin ledares radikala
reformplaner väckte berättigad uppmärksamhet och
bl. a. i Tyskland gav en impuls åt den s. k.
arbetsskolan. 1904
överflyttade han till
Columbia Univ., New
York. — D. är som
filosof en av
huvudrepresentanterna för den
på angloamerikansk
botten utformade
pragmatismen.
Hans pedagogiska
grundtanke är i
konsekvens härmed att
göra skolan till en
förenklad avbild i smått
av det aktuella,
kom
plicerat uppbyggda samhället och därigenom från
början inpassa barnet i ett vidare socialt
sammanhang. Uppfostrans mål bör främst vara en under
ständigt bruk av muskler och sinnesorgan
bedriven uppövning i aktivitet och
kombinationsförmåga vid lösande av närliggande praktiska
arbetsuppgifter (”learning by doing”). — Bland D:s
skrifter märkas "How we think” (1911),
”Demo-cracy and education” (1916), ”Human nature and
conduct” (1922; sv. övers. ”Människans natur och
handlingsliv”, 1936), ”Experience and nature”
(1925), ”The quest for certainty” (1929) och ”The
sources of a Science of education” (s. å.); på sv.
föreligga dessutom ”Framtidsskolor” (”Schools of
to-morrow”; tills, m. systern Evelyn D., 1915;
övers.: 1—2, 1917—18) och ”Barnet och
skol-kursen” (bihang till M. Jacobsson, ”Pragmatiska
uppfostringsprinciper”, 1912, där D:s system
skisseras). — Litt.: F. Leander, ”J. D:s
pedagogik och dess etiska förutsättningar” (1942).
Dewey [djö’i], Mel vil, amerikansk
biblio-teksman (1851—1931). 1889—1906 var han chef
för New York State Library. D:s system för
bibliotekskatalogisering, framlagt i ”Decimal
classification and relative index” (1876; senaste
uppl. 1942), har antagits i de flesta kulturländer.
Dewey [djö’i], Thomas Edmund,
amerikansk jurist och politiker (f. 1902), praktiserande
advokat 1925—31, anställd hos överåklagaren i
staten New York 1931—33, hade 1935—37
specialuppdrag för bekämpande av den ”organiserade
brottsligheten” i samma stat, överåklagare där
1937, guvernör i staten New York sedan 1942,
republikanska partiets presidentkandidat (mot
Franklin Roosevelt) vid valet 1944 och (mot
Truman) 1948.
Deviaskop [-å’p], instrument, som nyttjas för
mätning av kompassens deviation, för att
utröna kompassens svängningsfel, kompassens
inställning vid nedsatt riktkraft m. m.
Deviation (av lat. de, från, och vi’a väg),
avvikelse från rätta vägen el. rätta ställningen.
1) D. betecknar den vinkel, som en i ett prisma
infallande ljusstråle bildar med den utgående.
Jfr Ljusbrytning.
2) Kompassnålens av magnetismen hos
järnmassorna ombord på fartyg förorsakade
avvik-ning från magnetiska meridianen, d. v. s. den
horisontala vinkeln mellan nämnda meridian och
kompassens nord—sydlinje. D. räknas östlig
(positiv), när kompassens nord faller ö. om
magnetiska nordmeridianen, i motsatt fall västlig
(negativ). D. kan uppgå till stora värden, och dess
storlek varierar icke allenast på olika fartyg utan
även på olika platser inom varje fartyg.
Därjämte förändras d. med fartygets kursriktning
samt undergår förändringar med tiden och då
fartyget förflyttas till en ort med annat värde
på de jordmagnetiska elementen. För ett fartygs
navigering är därför nödvändigt att
kompensera kompasserna, d. v. s. söka genom att i
kompassens närhet anbringa järn och magneter
upphäva d:s orsaker, så långt detta låter sig
göra, samt att därefter utföra deviering,
d. v. s. bestämma den kompenserade kompassens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
