Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Departement - Departementschef - Departementsskrivare - Departur - Depatriering - Dépêche - Depens - Depersonalisation - Depesch - Depilation - Depken - Deplacement - Depolarisator - Deponens - Deponent - Deponera - Deponeringsrätt - Déport - Deportation - Déposé - Deposition
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
597 Departementschef—Deposition 598
konsultativa statsråden svarar för att lagar och
författningar tillämpas lika i alla d.
2) Till 1944 avdelning inom Arméförvaltningen
(se d. o.).
3) Till 1945 benämning på de olika
avdelningarna inom vart och ett av flottans varv.
4) I Finland till 1919 namn på de två avd.
(justitiedepartementet och
ekonomidepartementet), i vilka senaten var delad.
5) Administrativt område (fr. départemenf) i
Frankrike, motsv. sv. län, samt (sp.
departimi-entos) i flera latinamerikanska republiker.
Departementschef, se Departement.
Departementsskrivare, tjänsteman inom
departement i Arméförvaltningen vid äldre organisation.
Departür (eng. de par tur e, avvikelse), avståndet
mellan två orters meridianer, mätt på deras
me-delparallell. D. mätes i nautiska mil och anger
sålunda det antal dylika, som en ort ligger ö.
el. v. om en annan.
Depatriéring, åtgärd, varigenom någon
förlorar sitt medborgarskap.
Dépeche [depä’J] (efter 2:a världskriget La
D. du Midi), fransk politisk tidning. D.
grundades 1870 i Toulouse och är fortfarande mycket
spridd i Sydfrankrike. Politiskt är den radikal,
dock ofta utan att hävda något bestämt
partiprogram.
Depens [depåns] (fr. dépense), utgift. —
Verb: Depenséra [-paus-]. — Depensiv
[-paq-], kostsam.
Depersonalisatiön, beteckning för ett
försvagande av personlighetsmedvetandet, ett sjukligt
tillstånd under vissa sinnessjukdomar.
Depesch [depä’,f] (fr. dépéche, av dépécher,
påskynda), ämbetsskrivelse från ett
utrikesdepartement till därunder lydande diplomatiska agenter
i främmande länder och omvänt. —
Depeschbyrå, vanligt namn på tidningskontor (efter de
i fönstret uthängda nyhetsrapporterna).
Depilatiön (av lat. depiläre, avlägsna hår) el.
d e p i 1 è r i n g, avlägsnande av hår från huden.
— Medel för hårets avlägsnande pläga
sammanfattande kallas depilatöria.
De’pken, Claes, se Anckarström.
Deplaceme’nt (fr. déplacement), den
vattenmängd, som undantränges av en fartygskropp.
D. anges i ton. Vid ett vanligt övervattensfartyg,
som befinner sig flytande i jämviktsläge, är
därför d. lika med fartygets vikt, last och
utrustning däri inberäknade.
Depolarisätor, ett medel, som motverkar
polarisationen, t. ex. i galvaniska element.
Depönens, lat., verb, som har passiv form
men ej passiv betydelse, t. ex. hoppas.
Depone’nt, person, som deponerar (se d. o.).
Deponera (av lat. depönere, nedlägga), lämna
i förvar; undergå deposition (se. d. o.).
Deponèringsrätt, rätt att fullgöra betalning
genom skuldbeloppets deponering i allmänt förvar.
Déport [depå’r] (fr., eg. uppskov), börsterm,
betecknande den skillnadsavgift, som skall
avräknas mellan baissespekulanten, som upplånar av
honom försålda men ej ägda värdepapper, och
långivaren därav. Benämnes även
backwarda-t i 0 n.
Deportation (lat. deportätio, av deportäre,
föra bort), förvisning antingen på grund av dom
el. genom administrativ åtgärd till en bestämd,
vanl. avlägset belägen plats, varifrån den
förvisade icke utan tillstånd får avlägsna sig och där
hans frihet även i övrigt är på varjehanda sätt
inskränkt. Detta straff, känt ända sedan antiken,
har brukats för att avlägsna misshagliga el. för
statens säkerhet farliga personer el. för att
straffa förbrytare, varvid ofta tillkommit syftet att
kolonisera ouppodlade landsträckor. — Verb:
Deportera.
Som straffpåföljd har d. i nyare tid kommit
till användning i England, Frankrike och
Ryssland på gr. av bristfälliga fängelseanordningar,
i Spanien och Italien av politiska skäl. I
England började man på 1600-talet sända förbrytare
till de nordamerikanska kolonierna. Sedan
nordamerikanska frihetskriget gjort slut därpå,
började man deportera förbrytare till Australien.
De deporterade brukades sedermera dels till
offentliga arbeten, dels till hjälp åt nybyggarna.
1853—64 avskaffades deportationsstraffet i
England. — I Frankrike förekom d. under den stora
revolutionen, då till följd av ”lagen mot de
misstänkta” dessa deporterades till Cayenne. D.
började åter användas efter 1848 års revolution, då
bl. a. Cayenne och andra platser i Guayana åter
brukades som förvisningsort. Systemet är dock
under avveckling. — I Ryssland begagnade man
d. till Sibirien som straff redan 1591, och det
kom på 1800-talet till stor användning, såväl
på administrativ väg som på grund av laga dom.
De deporterades öde var mycket växlande.
Några, däribland de flesta politiska fångarna,
voro blott pliktiga att uppehålla sig inom ett
visst område men åtnjöto f. ö. sin frihet, andra
dömdes att bruka jorden, andra åter dömdes till
hårt straffarbete. — De moderna
diktaturstaterna ha sedan 1920-talet av politiska skäl
återupptagit tvångsförflyttningar i administrativ väg
av hela folkgrupper i en skrämmande omfattning.
Déposé [depåze’], fr., lagskyddad. Marque
[mark] d é p o s é e, inregistrerat varumärke.
Deposition (lat. deposi’tio, av depönere,
nedlägga). 1) Nedläggande, överlämnande i förvar,
insättande av värdeföremål, penningar o. dyl. i
en bank el. i offentligt förvar (ss. borgen, pant,
vid vad o. dyl.).
2) D. (lat. deposi’tio co’rnuum, ”hornens
avläggande”) kallades fordom vid univ. en
egendomlig ceremoni, som utfördes, då nykomna
studenter (djäknar) upptogos i de äldres samfund,
och utgjorde en rå symbolisk framställning av
studiernas förädlande inflytande. — Vid de sv.
univ. blevo de djäknar, som skulle undergå
ceremonien, deponenterna, först inför dekanus
underkastade examen, varvid vanl. en
akademi-adj unkt fungerade som ceremonimästare (d
eposi t o r). Deponenterna utstyrdes i narrdräkt med
långa horn (därav benämningen cornutus,
”be-hornad”) och åsneöron. Sedan en mängd
narr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
