Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dell, Ethel - Dell, Floyd - Della Maria, Doménique - Dellen, Norra och Södra (Dellarna) - Dellenit - Delling - Dellwik, 1. Carl Axel - Dellwik, 2. Carl - Delmenhorst - Delningsapparat - Delningsmaskin - Delningsvävnad - De Long, Georg - De Longöarna - Delorme, Marion
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
565
Dell—Delorme
566
Dell, Ethel, engelsk författarinna (1881—
1939). Hon blev mycket populär genom en rad
förströelseromaner, nästan alla övers, till sv.
Dell, Floyd, amerikansk författare (f. 1887),
tidningsman, tidskriftsredaktör. Han
debuterade som skönlitterär förf, med ett par
skådespel och utg. 1920 sin första roman,
”Moon-calf” (sv. övers. ”En gröngöling”, 1922), som
hade självbiografiskt innehåll. Han har sedan
givit ut romaner, skådespel och litterära studier,
ss. ”The briary-bush” (1921; sv. övers.
”Törne-snåret”, 1922), ”Janet March” (1923), ”Runaway”
(1925), ”Love in Greenwich Village” (1926),
”Intellectual vagabondage—and apology for the
intelligentsia” (s.å.), ”The outline of marriage”
(1926—27), ”Upton Sinclair. A study in social
protest” (1927; sv. övers. 1928), ”Love in the
machine age” (1930), ”Diana stair” (1932) och
”The golden spike” (1934). ”Homecoming”
(i933) är en självbiografi.
Della Mari’a, Pierre Antoine Doménique,
fransk tonsättare (1769—1800). I Paris vann han
framgång med operorna ”Le prisonnier” (1798;
”Den unge arrestanten”, Sthlm 1799),
”L’Opéra-comique” (Sthlm 1803) och ”L’oncle valet”
(”Morbrodern dräng”, Sthlm 1802).
Dellen, Norra och Södra (D e 11 a r n a),
två intill varandra liggande sjöar i n. ö.
Hälsingland, 42 m ö. h., förenade genom den korta
Norrboån (kanaliserad). Till Norra D. (81 km2)
flyter Svåga älv, från s. ö. ändan av Södra D.
(50 km2) avflyter Delångersån till Bottniska
viken. Vackra omgivningar; i v. rika bygder. —
Omkr. 60 km2 under och emellan sjöarna
utgöra ett av Sveriges få ungvulkaniska områden.
— Sjöarna äro sedan 1944 reglerade med ett
1,3 m högt magasin.
Dellenit, ytbergart av granodioritisk magma,
intermediär mellan ryolit och dacit. Den
innehåller strökorn av kalifältspat och plagioklas
(oligoklas—andesin) i en glasig el. finkornig,
pyr-oxenförande grundmassa. D. förekommer bl. a.
vid Dellensjöarna i Hälsingland, trol. som
fyllnad av ett vulkaniskt genomslagsrör.
Delling (isl. Dellin gr), den strålande, i nordisk
mytologi fader till Dag, av asarnas ätt.
Dellwik. 1) Carl Axel D., bergsingenjör
(1829—97), avlade bergsexamen vid Uppsala univ.
*853, genomgick Falu bergsskola 1853—55 och
utnämndes 1858 till direktör på Järnkontorets
metallurgiska stat. D. var 1874—96 föreståndare
för Järnkontorets materialprovningsanstalt och
inlade i denna egenskap stor förtjänst om
materialprovningens utveckling i Sverige.
2) Carl D., den föreg:s son, ingenjör,
uppfinnare (1862—1924), civilingenjör 1883. Han
vistades i U.S.A. 1884—93, huvudsaki.
sysselsatt med undersökningar av den s. k. vattengasen.
Han lyckades få fram en högvärdig
sammansättning av vattengasen, vilket möjliggjorde en
vidsträckt industriell användning och medförde dess
exploaterande i stor skala vid stålverk,
vattengasverk o. s. v. Ett tyskt syndikat bildades,
Dellwik-Fleischer Wassergas Aktiengesellschaft, och
uppfinningen patenterades över hela världen.
De’lmenhorst [-å-], stad i Oldenburg, 12 km v.
om Bremen; 38,000 inv. Linoleumfabriker;
juteindustri. D. grundades 1230 och var huvudort
i grevsk. D. Det tillhörde samma ätt, som
regerade i grevskapet Oldenburg och varav en
gren 1448 besteg Danmarks tron. 1647 ärvdes
D. av den i Oldenburg regerande grenen; sedan
denna 1667 utslocknat, kommo grevskapen till
danska konungahuset, som 1773 avträdde dem till
hertigliga ätten Holstein-Gottorp.
Delningsapparat, en i regel med chuck
försedd anordning i en universalfräsmaskin för
ar-betsstyckets vridning i en bestämd vinkel till
det föregående läget, t. ex. vid fräsning av
kuggarna i kugghjul el. de plana sidorna på
muttrar etc., el. för fortgående rundmatning av
arbetsstycket.
Delningsmaskin, instrument för att uppdraga
delningsstrecken på skalor. Man skiljer mellan
1 i n e ä r a d., avsedda för lineära skalor, och
cirkeldelningsmaskiner för cirkulära
skalor och vinkeldelningar. Den förra arten
karakteriseras av en i metallram anbragt, väl
gängad skruv, som vid kringvridningen för
fram en släde, bärande en ritsanordning.
Ersättes ritsanordningen med ett mikroskop med
hårkors, kan apparaten även brukas till kopiering
av skalor. En cirkeldelningsmaskin innehåller
ett snäckhjul, som kan drivas med en ändlös
skruv och som bär dels en noggrant graderad
silverskala, dels den skala, som skall graderas,
medan ritsanordningen är fast.
Delningsvävnad, se Meristem.
De Long [da lå’tj], Georg Washington,
amerikansk polar farare (1844—81). Han förde
befälet över den av J. Gordon Bennett d. y.
utrustade Jeanetteexpeditionen, som från
Berings-sund skulle gå norrut och även stödja
Vega-expeditionen. Den avgick från San Francisco i
juli 1879, fastnade redan 6 sept. i drivisen vid
7i°35’ n. br. och 1750 v. Igd samt drev under
21 månader, tills fartyget 12 juni 1881 på 77° 15’
n. br. och 1550 ö. Igd sänktes av ispressningen.
Under svåra lidanden släpade sig expeditionen
söderut mot Lenas delta. Under färden dukade
flertalet, däribland D., under. D:s änka utgav
hans 1883 återfunna dagböcker, ”The voyage
of the Jeanette” (2 bd, 1883). Direkta
resultatet av resan blev blott upptäckten av De
Long-öarna (se d. o.). Större betydelse fick
upptäckten, att lämningar från expeditionen tre år
efter fartygets undergång av havsströmmarna
förts fram till Sydgrönlands kust, vilket gav
uppslag till Nansens Framexpedition 1893—96.
De Longöarna [da lå’o-], tre öar i Ishavet,
n. ö. om Nysibiriska öarna mellan 1500—1600
ö. Igd: Bennettön och de mindre Henriette- och
Jeanetteöarna i s. ö. Upptäcktes av G. W. De
Long (se d. o.).
Delorme [dalå’rm], Marion, fransk
även-tyrerska (omkr. 1613—50). Hon var dotter till
en lantadelsman, blev beryktad för sina
kärleksförbindelser, särsk. med Cinq-Mars, och uppges
ha blivit vigd vid honom. Hennes salonger
besöktes en tid av hela det eleganta och litterära
Paris och under fronden av de missnöjda prin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
