Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De Geer, 14. Jakob - Degel - Degelius, Gunnar - Degelprov - Degelstål - Degeneration - Degenerativ - Degenerera - Degerby (kommun) - Degerby (lotsstation) - Degerfors (köping)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
519
Degel—Degerfors
520
ma” (1937), aktuella utrikespolitiska essäer, och
”Den förlorade freden” (1942), kommentarer till
2:a världskriget.
Degel, ett koniskt el. cylindriskt kärl, varuti
ämnen kunna upphettas till höga temperaturer.
Deglar tillverkas dels av metaller (järn-, koppar-,
platina- och silverdeglar), dels av eldfasta leror,
ss. porslinslera, grafitblandad lera, chamotte,
kalk och magnesit, de två sistn. för särsk. höga
temperaturer.
Degèlius, Gunnar Bror Fritiof, botanist (f.
1903 27/i), fil. dr och doc. i växtbiologi vid
Uppsala univ. 1935. D. har företagit resor till de
flesta europeiska länder och 1939 till
Nordamerika och Cuba. Han har utg. ett stort antal
arbeten över lavarnas systematik och utbredning.
Degelprov, undersökningsmetod för utrönande
av järnhalten samt beskicknings- och
smältnings-förhållandena hos järnmalmer genom deras
smältning i laboratoriedegel. Metoden har
numera i regel ersatts med kemisk analys.
Degelstål, stål, framställt genom smältning
i degel. Tillvägagångssättet började användas i
Sheffield av uppfinnaren, engelsmannen
Benjamin Huntsman (1704—76). Därifrån spred det
sig över hela världen och utgjorde länge den
enda eg. stålframställningsmetoden. Till
råmaterial nyttjades urspr. blott brännstål. Numera
brukas även blandningar, dels av tackjärn och
stångj ärnsavhugg, dels av kolstybb och
stång-järnsavhugg. Brännstålet är det yppersta
råmaterialet för degelsmältning, och det finaste
Sheffieldstålet framställdes på sin tid av enbart
sådant material. — Äldsta typen av
degelsmält-ugnar består av ett under verkstadsgolvet
förlagt rektangulärt smältrum av omkr. 1 m djup
och 60 X 60 cm yta. Ugnsrummets botten
ut-göres av järnstänger, tjänstgörande som
eld-stadsrost. I detta smältrum nedsättas deglarna,
vanl. grafitdeglar, på plattor av eldfast lera,
chargeras samt förses med tätt slutande lock.
Därpå fylles ugnsrummet mellan deglarna med
koks, som antändes: Degeln upptages efter
avslutad smältning ur ugnen, och stålet tömmes,
sedan slaggen avskummats, i tackjärnsformar på
vanligt sätt. Numera användas vanl. gaseldade,
regenerativa ugnar, vari deglarnä ställas på den
plana bottnen. En egendomlig modifikation av
degelsmältningsprocessen, den s. k.
uchatiusme-toden, har tillämpats vid Wikmanshyttans
degel-stålverk i Dalarne. Metoden^ införd i Sverige
1859, består i att granulerat tackjärn och malm
nedsmältas i degeln, varvid malmens syrehalt
bort-färskar så mycket av tackjärnets kol, att stål
med önskad kolhalt återstår. D. äger bland
stålsorter sedan gammalt välgrundat rykte för att
äga högsta kvalitet. D.-tillverkningen i Sverige,
som 1913 var 3,385 ton, har med åren sjunkit
och sedan 1944 upphört.
Degeneratiön (lat. degenerätio, urartning,
försämring). 1) Normalt sönderfallande av en
kroppsdel, t. ex. av grodlarvernas stjärt. — 2)
Sjuklig förändring av kroppens vävnader,
varigenom cellerna bli mer el. mindre odugliga för
sina normala förrättningar. Man skiljer på flera
slag av d. De viktigaste äro: a) Korni g d
e-generation. Vävnadselementen svälla, bli
grumliga och få en ökad mängd små
äggvite-artade korn. Förändringen uppträder särsk. vid
akuta infektionssjukdomar. — b) Vid
degener a t i v fettinfiltration fyllas
cellerna av mycket talrika små fettdroppar. — c)
Amyloiddegeneration är en patologisk
förändring av de finare kärlens väggar i flera
av kroppens organ, ss. mjälten, levern, njurarna
o. s. v. — d) Slem degeneratiön
uppträder företrädesvis i slemhinnornas och deras
körtlars epitelceller, vilka under vissa
retnings-tillstånd i abnorm mängd dels avsöndra en
slemmig massa, dels själva förvandlas till en
sådan. — e) Kolloiddegenerationen
innebär, att en struktur lös massa (kolloid) rikligt
avsöndras, samtidigt som cellerna ofta själva
omvandlas i sådan substans. Synnerligen vanlig
är kolloiddegenerationen i sköldkörteln på halsen,
som normalt innehåller en kolloid substans.
3) I rasbiologisk betydelse kan
beteckningen d. i fråga om individer användas
1) vid medfödd, allmän kroppslig undermålighet
el. vid anhopning av ett flertal kroppsliga
abnormiteter, 2) vid vissa former av psykisk
efterblivenhet el. av abnorma karaktärsegenskaper
(alkoholism, lösdriveri, pyromani m. m.), 3) vid
vilken kroppslig el. själslig abnormitet som helst,
såvida den är ärftligt betingad. — I fråga om
släkter, folk och raser betecknar d.:
1) förekomsten av ett påfallande stort antal
degenererade individer; 2) tendens till utdöende,
folkmängdsminskning; 3) tillbakagång i kulturellt
avseende.
4) Inom ärftlighetsläran betecknar d.
den försvagning av vitalitet och fruktbarhet,
som inträder vid inavel av korsbefruktande
organismer (i navelsdepression).
Degenerativ, som innebär el. medför
degene-ration (se d. o.).
Degenerera (lat. degeneräré), urarta,
försämras.
Degerby, kommun i s. Finland, mitt emellan
Helsingfors och Hangö, Nylands län; 87,9 km2,
1,424 inv. (1944, huvudsaki. svensktalande). Av D.
ingå 71 km2 i Porkalaområdet, som 1944
utarrenderades åt Sovjetunionen till flottbas. Denna del
av kommunen har helt utrymts av befolkningen.
Degerby, lots- och tullstation i Föglö socken,
s. ö. Åland, vid trafikleden Stockholm—Åbo.
Degerfors, köping i Karlskoga härad i s. ö.
Värmland, Örebro län, kring s. Möckeln samt
gränsande till Närke i s. och till Karlskoga stad
i n.; 94,78 km2, 8,171 inv. (1951). Till 1925, då
D. blev egen socken, var det kapellförs. inom
Karlskoga sn. Hela socknen blev köping 1943.
Huvudbygden ligger vid Gullspångsälven, här
kallad Letälven, samt v. om Möckeln. I trakten
framgick Svea älv. Köpingens ö. del, där den
långsmala sjön ölen (99 m ö. h.) inskjuter
söderifrån, uppfylles av ödsliga skogvidder, som nå
intill 176 m ö. h. 1,684 har åker. Näst
Finspång och Laxå är D. Sveriges till ytvidden
största köping. Köpingens centrum är beläget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
