Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Deformera - Defosforering - Defregger, Franz von - De frie - De förenade, Lifförsäkrings-ab. - Deg - Dégagement - De gamles råd - Degas, Edgar - Degeberg - Degeberga - De Geer, ätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
507
Deformera—De Geer
508
Deformera (lat. deformäre), omforma;
vanställa. Subst.: Deformering. — D e f o
r-mitèt, missbildning; genom yttre inverkan
åstadkommen anatomisk formförändring.
Defosforèring, bortskaffande av fosfor ur
järn. Från tackjärn avlägsnas en större el.
mindre del av fosforinnehållet på så sätt, att det
smälta tackjärnet behandlas med en kalk- och
järnoxidrik slagg i en med basiskt material
infodrad ugn. Om temperaturen därvid hålles
relativt låg, avlägsnas fosfor i avsevärda
mängder ur järnet, innan kolet syrsättes. D. av stål
sker genom någon av de basiska
färskningsme-toderna, basisk bessemer el. basisk martin, vid
vilka kalk sättes till chargen i en basiskt
in-fodräd ugn, då fosforn syrsättes och förenar
sig med kalken till fosforsyrad kalk.
Defre’gger, Franz von, tysk målare (1835
—1921), lärjunge till Piloty i München. D. vann
stor popularitet genom sina bondelivsmålningar,
älskvärt uppfattade och livligt framställda.
Framför allt blev han tyrolarnas nationelle
målare, ej minst genom sina skildringar ur
frihetshjältarna Andreas Hofers och Joseph
Speckba-chers liv. Monogr. av A. Rosenberg (3:e uppl.
1911).
De frie, svensk konstnärsgrupp av unga
målare, de flesta av Parisskola. Anordnade under
denna benämning utställningar i Stockholm 1902 ff.
De förenade, Lifförsäkring s-a b., se
Lif för säkrings-ab. De förenade.
Deg benämnes vanl. den blandning av mjöl,
vatten el. mjölk, som vid bakning hopknådas till en
tjock, plastisk massa. Se vidare brödtillverkning.
Dégagement [dega^mä’], fr., vid fäktning ett
enkelt anfall, utfört kortaste vägen från den
engagerade linjen till en annan; i höga linjen
föres spetsen under, i låga linjen över
motståndarens klinga.
De gamles råd, se Direktorium.
Degas [daga’], Hilaire Germain Edgar,
fransk målare (1834—1917). Han övergav snart
det akademiska måleri han slagit in på efter
sin studietid i Ecole des beaux-arts och
utställde med impressionisterna 1874 ff. men drog
sig snart undan allt utställningsväsen och förblev
därför föga känd, tills han på gamla dagar blev
allmänt hyllad som
en av det samtida
måleriets huvudmän.
Hans område blev
nästan uteslutande
dels j ockej er och
kapplöpningsmotiv,
dels kvinnor vid
toaletten och ej minst
balettflickor, vilka
han framställde i
deras dagliga arbete, i
skolan och på scenen.
Påverkad av j
apa-nerna, är D.
ensamstående i modern
konst i raffinerad,
nyckfull
komposi
Edgar Degas: Självporträtt,
1857.
tion. Hans teckning går lös på
verkligheten med den mest hänsynslösa skärpa, med
skoningslös uppriktighet och orygglig
säkerhet i återgivande av karaktär och form. Hans
färg är av högsta delikatess, djärv i
sammanställandet av dissonanser, känslig i samspel av
raffinerade ljus- och reflextoner. Han har
påverkat ett stort antal tecknare och målare i olika
länder men förblev trots den vunna
ryktbarheten ett osällskapligt och buttert original och
förde en anspråkslös borgerlig tillvaro. D. var
även verksam som skulptör. Han är rikt och
fylligt representerad i Louvren och i
Luxem-bourgmuséet i Paris samt flerstädes i utlandet.
Monogr. av M. Liebermann (1899; 6:e uppl.
1917), P. Lafond (1918—19) m. fl. samt R.
Hop-pe, ”D. och hans arbeten i nordisk ägo” (1922).
Degeberg, gods i n. v. Västergötland, 12 km
n. v. om Lidköping; Rackeby socken, Skaraborgs
län; 550 har, därav 200 har åker. Tax.-värde
186,000 kr. E. Nonnen inrättade där 1834 det
första skandinaviska lantbruksinstitutet. Det
ned-lades 1863. D. omnämnes 1480 som ”Dejabergh”.
Degeberga, socken i Kristianstads län, i s.
delen av Gärds härad; 38,32 km2, 1,405 inv.
(1951). Är belägen på Linderödsåsen och dess
östsluttningar kring Vittskövle- och
Segesholms-åarna; där Vittskövleåns dalgång öppnar sig mot
slätten, ligger D. kyrka, vars skepp och kor torde
härstamma från omkr. 1200, jämte D. by och
stationssamhälle (500 inv.). I det senare, vid
statsbanan Kristianstad—Ystad, finnas stort
äggpac-keri, turisthotell, hembygdsmuseum med flera
äldre byggnader samt tingsställe för Gärds
och Albo domsaga. S. v. därom på
Linderöds-åsens sluttning finnes ett fridlyst område kring
det vackra vattenfallet Försakar i
Vitt-skövleån. Egendom: Tolseröd (under Vittskövle
gods). 1,627 har åker. Ingår i Vittskövle och
D. pastorat av Lunds stift, Gärds kontrakt;
tillhör storkommunen Degeberga, som utom D.
omfattar socknarna, Maglehem, Hörröd, Huaröd
och Vittskövle; 183,08 km2, 4,659 inv. (1951).
De Geer [da jä’r], ätt av gammal brabantisk
adel. Louis D. de Gaillarmont (1535—1602), f.
i Liège, valde ett borgerligt yrke, övergick
till kalvinismen och utflyttade till Dordrecht i
Holland, där han bedrev bankirrörelse. Hans
son var nedannämnde D.i), som 1627 erhöll
svenskt medborgarskap och 1641 svenskt adelskap.
Av dennes 16 barn blevo sönerna Louis D.,
assessor i Bergskollegium (1622—95), och Jean D.,
bruksägare till Godegård och Skyllberg (1632
—96), stamfäder för var sin ättegren. Ur den
förres ättegren ha utgrenat sig friherrliga ätten
D. af Finspång, härstammande från
överkammarherren Jean Jacques D. (1737—1809),
friherre 1797, samt friherrliga ätten D. af
Leufsta, härstammande från D.3), friherre
1773, vars sonson, D.6), 1818 blev greve men
själv slöt sin gren. Jean D. är stamfar för nuv.
adliga ätten D. och för friherrliga ätten D. a f
T e r v i k, bosatt i Finland och utdöd 1855. —
Landshövding Charles D. (1660—1730)
testamenterade Lövsta bruk som fideikommiss till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
