- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 5. Colonia - Dram /
497-498

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De Camps, Louis - De Candolle - Decandria - Decanus - Decapoda - De Carnall, Carl Constantin - Decatur - Décauvillebanor - Decazes, 1. Élie - Decazes, 2. Louis - Decazeville - Decca - Deccan, Dekkan - December - Decemvir - Decennium - Decent - Decentralisation - Deception Island - De Champs, 1. Henri - De Champs, 2. Charles

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

497 De Candolle—De Champs

dragonreg:te och blev 1808 överstelöjtnant. Från
1805 tillhörde han Bernadottes omgivning som
handsekreterare, af färsmedhjälpare och förtrogen.
Efter Bernadottes val till svensk kronprins följde
han med till Sverige. D. blev 1812 svensk
överstelöjtnant och adjutant hos kronprinsen,
1814 överste i armén samt 1815 generalmajor
och förste adjutant hos konungen. Han adlades
1824. D. gjorde ingen egentlig militärtjänst i
Sverige men var Karl Johans förtroendeman och
nära vän, en ställning, som han icke missbrukade.

De Candolle [da kädå’l], se Candolle.
Deca’ndria, se Linnés sexualsystem.
Decänus, se Dekanus.

Deca’poda, grek., ”tiofotingar”. 1) Den högst
stående ordningen av kräftdjuren, särsk.
utmärkt genom 5 par gångfötter. — 2) Tioarmade
bläckfiskar.

De Carna’11 [da], Carl Constantin,
frih., militär (1711—73). Han var son till en
kurländsk officer, som gått i svensk krigstjänst.
D. deltog 1741—42 i ryska kriget, blev 1753
major och var under pommerska kriget (1757—
62) en av de få, som lyckades upprätthålla den
svenska vapenäran. Så t. ex. försvarade han
28 sept. 1758 det obefästa Fehrbellin. 1759 blev
han överstelöjtnant samt 1769 överste-för
Björneborgs regemente. Vid statsvälvningen 1772
spelade han en viktig roll. Till belöning blev han
s. å. generalmajor och upphöjdes i friherrligt
stånd men tog ej introduktion.

Decatur [dikei’ta], stad i Illinois, U.S.A.,
vid Sangamon River, 250 km s. v. om Chicago;
68,000 inv. Centrum i jordbruks- och
kolgruv-distr.; säte för James Milliken Univ., grundat 1901.

Décauvillebanor [dekåvi’l], av franske
ingenjören Paul Décauville 1876 konstruerade
transportabla järnbanor. Transportbanan är
hopsatt av korta (3—5 m), lätt flyttbara delar med
0,4—0,6 m spårvidd och lätta räls, fästade vid
järnsyllar; delarna förenas med vid ena ändan
fastnitade skarvjärn. D. ha funnit vidsträckt
användning vid schaktningsarbeten, fabriker,
transporter i fält m. m.

Decazes [dakä’z]. 1) Élie D., hertig, fransk
statsman (1780—1860). Han var först advokat,
senare (från 1806) rådgivare hos konung
Ludvig av Holland, därpå domare i Paris samt slöt
sig 1814 till Bourbonerna. Han blev polischef
i Paris (1815), s. å. polisminister, vann Ludvig
XVIII :s vänskap och gjordes till greve och
(1818) pär. Han var en av ledarna för de
moderata roj alisterna och blev dec. 1818
inrikesminister samt i realiteten, fastän först i nov.
1819 även till namnet, ministärens chef. Han
arbetade energiskt på landets ekonomiska
utveckling och sökte gå en medelväg mellan de liberala
och ultraro jalisterna. De senare voro hans
förbittrade fiender och lyckades efter mordet
på hertigen av Berry 1820 framtvinga hans
avgång. Han utnämndes då till fransk hertig —
tack vare släktförbindelser genom sitt andra
gifte hade han tidigare blivit (dansk) hertig av
Glücksbjerg — och ambassadör i London, från
vilken post han avgick 1821. Under senare delen

av sitt liv ägnade sig D. mest åt industriell
verksamhet.

2) Louis D., den föreg:s son, hertig, fransk
politiker (1819—86). D. var före
februarirevolutionen diplomat (sändebud i Madrid och
Lissabon), ägnade sig efter 1848 åt industriella
företag samt blev efter Napoleon HI:s fall en av
or-leanisternas ledare i nationalförsamlingen. 1873—
77 var D. utrikesminister och förde som sådan
en klok och försiktig fredspolitik. Vid den
påstådda krigsfaran 1875 sökte och erhöll D. åt
Frankrike Rysslands stöd. Han måste avgå, då
han medverkat i de Broglies sista ministär (1877),
och lyckades därefter varken bli invald i
senaten el. deputeradekammaren.

Decazeville [dakazvi’l], stad i s. Frankrike,
dep. Aveyron, i en på järn- och kolgruvor rik
trakt; 12,000 inv. Masugnar och stålverk.
Staden och dess industrianläggningar grundades av
hertig Élie Decazes, efter vilken staden
uppkallats.

Decca, system för s. k. hyperbelnavigering
(se Ortsradio), utarbetat 1942—44 av det
engelska radio företaget Decca i samarbete med
Department of Scientific Research & Experiment
inom brittiska marinen.

Deccan, Dekkan, platåland i Främre
Indien, se Indien.

Dece’mber, lat. (av de’cem, tio), var den
tionde månaden i den äldre romerska kalendern
(före Caesars reform), och bibehöll sitt namn,
ehuru den blev den tolfte månaden i den
julianska och i den gregorianska kalendern. Dess
svenska namn är julmånad.

Decemvir, lat. (av de’cem, tio, och vir, man),
tioman, led. av tiomannanämnd i forntidens Rom.
Mest bekant är den kommission, tillika regering,
som 451 f. Kr. tillsattes för att giva Rom skrivna
lagar. Då de år 450 fungerande decemvirerna
behöllo sin makt över den lagliga tiden och
be-gingo våldshandlingar, störtades de 449.
Resultatet av deras arbete blev de ”tolv tavlornas
lagar”.

Dece’nnium, lat. (av de’cem, tio, och a’nnus,
år), årtionde.

Dece’nt (fr. décenf), sedig, ärbar, blygsam.

Decentralisatiön (av lat. de, från, och
centrum, medelpunkt), förvaltningssystem, där de
offentliga ärendena i större utsträckning avgöras
av mera självständigt verksamma underordnade
el. lokala myndigheter, vare sig dessa äro statliga
el. organ för den kommunala självstyrelsen.
England är det klassiska ex. på ett land med d.

Deception Island [dise’p/an äi’land], en av
Syd-Shetlandsöarna.

De Champs [da Ja’o]. 1) Henri Leopold
D. militär (1869—1948), underlöjtnant vid
fortifikationen 1890, löjtnant vid Generalstaben
1900, chef för Bodens ing.-kår 1914—16 samt
överste vid Generalstaben 1916 och vid
fortifikationen 1920. 1923 blev han generalmajor och
chef för fortifikationen, generallöjtnant 1930,
avgick 1934.

2) Charles Léon D. den föregzs bror,
sjöofficer (f. 1873 lo/io), underlöjtnant vid
flot

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffe/0331.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free