- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 5. Colonia - Dram /
491-492

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Déat, Marcel - Death Valley - Deauville - Deb. - Débâcle - Debarkera - Debat-Ponsan, Édouard-Bernard - Debatt - Débauche - Debeney, Eugène - Debenture - Deberitz, Per - Debes, Ernst - De Besche, ätt - De Besche, 1. Willem - De Besche, 2. Gillis - De Besche, 3. Hubert - De Besche, 4. Gerard - Debet - Debetsedel - Debierne, André - Debilitet - Debitera - Debitering - Preliminär skatt

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

491

Death Valley—Debitering

492

minister och ”statssekr. för nationell solidaritet”
i Lavals regering. Efter de allierades invasion i
Frankrike i juni s. å. flydde D. till Tyskland.
I juni 1945 dömdes han in contumaciam till döden.

Death Valley [de’b vä’li], ”dödsdalen”, en
öde dal i s. ö. Kalifornien, U.S.A.; omkr. 200
km lång och omkr. 30 km bred. I dalen, som är
nationalpark, ligger U.S.A :s lägsta punkt, 84 m
u. h. De omgivande bergen nå omkr. 2,000—3,000
m ö. h. D. är ett av jordens hetaste områden;
sommartemp. når över 500.

Deauville [dåvi’1], badort i franska dep.
Cal-vados (Normandie), vid Touques’ utlopp i
Engelska kanalen, mitt emot Trouville; 5,000 inv.
Ståtliga villor och storartad kapplöpningsbana;
högsäsong i aug.

Deb., förk. för lat. debet, debitor.

Débåcle [debä’kl], fr., krasch, omstörtning.

Debarkera, stiga i land från fartyg.

Debat-Ponsan [daba’-påsä’],
Édouard-Bernard, fransk målare (1847—1913), mest
känd som porträttör. På sin tid mycket omtalat
var hans porträtt av general Boulanger (1888).

Deba’tt (fr. débaf), ordnat meningsutbyte i
en riksförsamling, i tidningar o. s. v. — D
e-battéra (fr. débattré), avhandla, överlägga
om, tala för och mot, dryfta. — Debattör,
en, som uppträder i debatter.

Débauche [debå’J], fr., utsvävning. D
e-b au c h è r a, leva utsvävande, lider ligt.

Debeney [dabanä’], Marie Eugène, fransk
general (1864—1943). Han var 1914
överstelöjtnant och lärare vid krigshögskolan. Under 1 :a
världskriget avancerade han hastigt: blev chef
för en infanterifördelning maj 1915, chef för 38:0
armékåren april 1916 (framför Reims) och för
32: a armékåren sept. 1916 (vid Somme). Dec.
1916—maj 1917 förde han 7:e armén. Han blev
jan. 1917 divisionsgeneral och var maj—dec.
1917 generalstabschef hos högste befälhavaren
samt från dec. 1917 till krigets slut chef för 1 :a
armén och deltog med denna i slutoffensiven.
1924—2g var han chef för generalstaben.

Debenture [dibe’nt/a]. eng. (av lat. dèbeo,
jag är skyldig), skuldsedel, obligation. I engelskt
språkbruk avse d. allehanda skuldförbindelser för
av ett företag anskaffat främmande kapital. Se
även Participating debentures.

Déberitz, Per, norsk målare (1880—1945).
Påverkad av Cézannes stil men med självständig
och karaktärsfull begåvning, har D. målat
figurkompositioner, landskap och porträtt.

De’bes, Ernst, tysk kartograf (1840—
1923). Han anställdes 1858 vid J. Perthes’
geografiska anstalt i Gotha, där D. blev A.
Peter-manns förnämste medarbetare. 1872 grundläde
han en egen kartografisk anstalt i Leipzig
(Wagner und D.), varifrån bl. a. utgåvos goda
skolatlaser och väggkartor samt ”Neuer
Handatlas” (1894; 4:e uppl. 1913).

De Besche [da bä’/], ätt av gammal
nederländsk adel, av vilken under årtiondena omkr.
1600 flera medl. överflyttade till Sverige, bland
dem arkitekten Gillis D. och hans söner, D.i)
—4). Från dem härstamma 4 olika under 1660

—90-talen som svensk adel naturaliserade
ättegrenar, av vilka de två tidigt utdogo, en, till
vilken bl. a. hörde den rike brukspatron Gillis
D. på Nävekvarn (1624—1709), utdog 1921, en
fortlever.

1) W i 11 e m D., bruksägare (1573—1629),
byggmästare på Nyköpings slott. Genom D.
började särskilt från 1615 hans landsman Louis De
Geers förbindelser med Sverige. Då D. 1618
arrenderade Finspångverken, var De Geer hans
förlagsgivare och blev 1627 delaktig i arrendet
liksom i det åt bl. a. D. från 1622 upprepade
gånger givna privilegiet på järnkanongjutning
samt i det D. 1626 lämnade arrendet av
Upplandsbruken österby, Leufsta och Gimo.

2) Gillis D., den föreg :s bror, arkitekt
(1579—1648). Han anställdes vid Nyköpings
slottsbygge 1603; var ekonomiskt intresserad i
sina bröders bruksrörelse, särsk. i arrendet av
de s. k. Nyköpingsverken.

3) Hubert D., den föreg :s bror,
arkitekt (1582—1658). Han blev byggmästare vid
Gripsholm 1609, byggde 1613—18 i Stockholm
Tyska kyrkans torn (förstört av brand 1878) och
blev 1620 byggmästare vid Stockholms slott.

4) Ger ar d D., den föreg :s bror,
arkitekt (1585—1656). Han uppförde 1613—19 de
båda 1702 förstörda tornspirorna på Uppsala
domkyrka och var 1616—30 byggmästare vid
Uppsala slott. För kronans räkning byggde han
Forsmarks och Berkinge järnbruk i Uppland.

Debet, lat. (han är skyldig, näml, att
betala), bokföringsterm, som utmärker ett kontos
vänstra sida.

Debetsedel, en till den skattskyldige ställd,
utmätningsbar räkning, som upptager de
skattebelopp, till staten el. kommunen, vilka han har
att betala.

Debierne [dabjä’rn], André, fransk kemist
(1874—1949). Han upptäckte aktinium och har,
delvis tills, m. Marie Curie, skrivit ett antal
arbeten rörande radioaktivitet.

Debilitét (av lat. debilis, svag), medfödd
sinnessvaghet. — Adj.: Debil.

Debitera, uppsätta på skuldräkning, uppföra
en post på ett kontos debetsida, belasta.

Debitering, se Debet och Debitera. —
Skatte-tekn., påförandet av skatt. I fråga om statlig
inkomstskatt och förmögenhetsskatt, allmän
kommunalskatt, landstingsskatt och tingshusmedel —
dock ej fastighetsskatt — samt pensionsavgifter
får man skilja mellan preliminär och
slutlig d. Syftet med den preliminära d.,
som införts genom 1945 års uppbördsförordning,
har varit dels att minska tidrymden mellan
inkomstens förvärvande och erläggandet av skatten
å densamma, dels ock att möjliggöra skatt vid
källan för huvudparten av löneinkomst.

Preliminär skatt debiteras som A-skatt, B-skatt
och C-skatt. Preliminär A-s katt skall utgöras
för sådan inkomst av tjänst, som helt el. delvis
utgår i penningar och som hänför sig till den
skattskyldiges huvudsakliga arbetsanställning.
B-s katt skall utgöras av skattskyldig, som ej
åtnjuter inkomst av nyssnämnda slag utan
en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffe/0328.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free