Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dannemora—Hargs järnväg - Dannemoraverken - Dannemorit - Danner, Louise - Danneskjold, släkter - Dannevirke (Danevirke; gränsvall) - Dannevirke (tidning) - Dannevirkeforeningen - Dannfelt, Juhlin- - Dannike - Dannström, Isidor - Dannäs - Dans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
415
Dannemoraverken—Dans
416
—Hargs järnvägs-ab., Stockholm. D. förvaltas i
gemenskap med Stockholm—Roslagens järnvägar.
Dannemoraverken, de järnbruk, som sedan
gammalt använt malm från Dannemora: Lövsta,
österby, Gimo, Strömsberg, Söderfors och Harg
m. fl. Alla dessa bruk äro nu nedlagda utom
Österby och Söderfors. — D. användes numera
ofta som benämning enbart på österby bruk, i
vilket flera av de övriga D. uppgått.
Dannemorit, manganhaltigt amfibolmineral,
tillhörande cummingtonit-grüneritseriens
mineralgrupp. D. är ett för Bergslagens manganhaltiga
skarnj ärnmalmer karakteristiskt mineral.
Da’nner, Louise Christine, dansk grevinna,
Fredrik VH:s gemål (1815—74). Hon hette urspr.
Rasmussen, var balettdansös till 1835 och sedan
modehandlerska i Köpenhamn. Hon förde en
ingalunda oförvitlig vandel, hade bl. a. en förbindelse
med J. C. E. Berling och blev senare på
1830-talet älskarinna till kronprinsen, sedermera
Fredrik VII, samt vigdes 1850 vid honom, då hon
fick titeln länsgrevinna D. Till allmän förargelse
uppträdde hon officiellt som konungens gemål.
Hon och J. C. E. Berling lyckades störta
ministären Hall dec. 1859, men då Hall kort
därefter återvände, upphörde hennes politiska
inflytande. Efter konungens död levde hon
tillbakadraget. Sin stora förmögenhet
testamenterade hon till välgörande ändamål.
Da’nneskjold [-skjål], danska släkter. Från
konung Fredrik IH:s oäkta son Ulrik Frederik
Gyldenlöve härstammade de grevliga linjerna
D. - Laurvigen (utdöd 1783) och D. - L
ö-vendal (utdöd 1829). Kristian V:s oäkta son
Christian Gyldenlöves barn upptogos 1695 i
greveståndet med namnet D. - S a m s ö e. Denna ätt
fortlever, och dess manliga medlemmar bära
sedan 1808 titeln excellens. Greve Frederik
D. - Samsöe (1703—70), sonson till Kristian V,
fick 1735 högsta ledningen av marinen och
verkade mycket för dennas förbättring. Han
avlägsnades från flottans styrelse 1747, blev 1760
överhovmästare vid Sorö akademi och 1766 medl. av
statsrådet samt ställdes på nytt i spetsen för
flottans förvaltning. En strid med J. H. E.
Bernstorff orsakade hans fall 1767.
Da’nne virke (D a n e v i r k e), urgammal
gränsvall tvärs över Sydslesvig från Slien till
Trene. De två äldsta delarna i ö. och v. äro
uppförda av konung Godfred kort efter 800; senare
har Valdemar den store under 1100-talet
utvidgat dessa befästningar. — Man skiljer mellan 4
vallar: Godfreds Vestervold går från
Sliens västligaste punkt först åt s. v., tills den
stöter på det mäktiga sumpområde, som här
utbreder sig, och därefter n. om detta i rakt v.
riktning; den har förbättrats av Valdemar den
store (”Absalons mur”); Godfreds ös
ter-v o 1 d går från Vindeby Nor i n. v. riktning
mot Slien; förbindelsevallen
sammanbinder Godfreds Vestervold med Hedebys ringmur;
det oansenligare K o v i r k e, framför vilket spår
finnas av en grav, går från Selk Nors sydpunkt
i v. riktning fram mot sumptrakterna. Utom
Valdemars befästning, som utgöres av en tjock
tegelvall, äro vallarna uppförda av jord.
För-svarsanordningarna äro riktade emot angrepp
söderifrån och ha samtliga anlagts utmed de
linjer, vilka mest ägnade sig för försvar. D. har
även under 1800-talets dansk-tyska krig nyttjats
som danska försvarslinjer.
Da’nnevirke, dansk tidning i Haderslev. Den
uppsattes 1838 och var då den första danska
tidningen i Slesvig. Mot de tyska ämbetsmännens
övergrepp förde den senare en seg kamp under
redaktören H. R. Hiort-Lorenzen. D. såldes 1900 till
ägarna av Modersmaalet i Haderslev och utges
fr. o. m. 1903 gemensamt med denna tidn.
Da’nnevirkeforeningen, dansk politisk
förening, stiftad 14 jan. 1861 av grundtvigianer,
bondevänner och vänsternationalliberaler: baron
C. F. A. B. Blixen-Finecke, H. R. de Carlsen,
B. Christensen, N. F. S. Grundtvig m. fl. Den
sökte hävda Slesvigs danskhet och pressa
ministären Hall till större fasthet mot Tyskland.
Föreningen kom ej att spela någon större roll och
upplöstes redan 1862.
Dannfelt, J u h 1 i n-, se Juhlin-Dannfelt.
Da’nnike, socken i s. Västergötland, 17 km
s. v. om Ulricehamn; Kinds härad, Älvsborgs
län; 27,95 km2, 833 inv. (1950). Kuperad trakt
med trånga dalgångar i riktning n.—s.; i ö.
Yttre Asunden, längs s. ö. gränsen Ätran. 380
har åker. Kyrkan av sten har delvis medeltida
skepp. Ingår i Länghems, D., Månstads och
Södra Asarps pastorat av Göteborgs stift, Kinds
kontrakt; tillhör storkommunen Länghem.
Dannström, Johan I s i d o r, sångare och
tonsättare (1812—97). Efter studier i Paris
debuterade han på Kungl. teatern 1841 och var
anställd där 1842—44. Han verkade sedan
företrädesvis som sånglärare samt grundade ett av
huvudstadens mera betydande pianomagasin (nu
Ludvig Ohlsons pianomagasin). D. utgav
huvudsaki. under 1840—70-talen ett flertal häften
solosånger, vilka vunno stor popularitet.
Dannäs, socken i v. Småland; Västbo härad,
Jönköpings län, vid Bolmens n. ö. ända; 36,94
km2, 444 inv. (1950). I ö. flera småsjöar; 452
har åker. N. om Bolmen kyrkan, om- och
tillbyggd 1816, och det gamla säteriet Dan näs,
som bl. a. tillhört släkterna Rosenbjelke och
Kyle. Ingår i Bolmsö, D. och Tannåkers
pastorat, Växjö stift, Västbo kontrakt; tillhör
storkommunen Forsheda.
Dans. Dansen hos naturfolken har
i hög grad en religiös el. åtminstone en
magisk och symbolisk innebörd.
Detsamma var förhållandet med de gamla
kulturfolken (israeliternas d. kring guldkalven). D. är
en integrerande del i de primitivas
magisk-religiösa fester och riter (krigs-, sorgedanser etc.).
Även till synes erotiska d. ha mycket ofta
sådana motiv, de äro fruktbarhetsriter och avse
att framkalla riklig skörd (hos jordbrukare) el.
god tillgång på villebråd (j ägare). Liknande
syfte ha ofta de pantomimiska djurdanserna. I
de flesta fall torde mimiska d. och maskdanser
ha religiöst-magiskt ursprung. — I sina
verkningar kan d. ofta jämföras med bruket av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
