Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark - Förhistoria - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
393
Danmark
394
galitkultur, som denna första bondekultur
kallas. Megalitkulturen nådde sin största
blomst-ring under mellan-neolitisk tid (”gånggriftstid”).
Krukmakarkonsten nådde vid denna tid en nivå,
som knappast överträffades senare under
förhistorisk tid. Det äldsta danska bondesamfundets
struktur är föga känd. Att det funnits en
samhällsorganisation, framgår emellertid dels av den
bybebyggelse, som man numera känner från
såväl tidig-neolitisk som mellan-neolitisk tid, dels
av de monumentala gravminnesmärkena, dös och
gånggrift, som givit megalitkulturen dess namn.
— Under mellan-neolitisk tid invandrade till D.
nya folkgrupper, vilka voro grenar av den
europeiska stridsyxekulturen, som vid denna tid (omkr.
2000 f. Kr.) expanderade över stora delar av
den europeiska kontinenten och Främre Asien.
I D. kallas den nya kulturen, på gr. av dess
mot megalitkulturen kontrasterande gravskick,
”Enkeltgravskultu r”. Denna hade icke
blott ett nytt gravskick utan även nya
lerkärls-typer och nya former av verktyg och vapen.
Viktigast bland dessa är den praktfulla
koppar-imiterande stridsyxan. Megalitkulturen, och även
en kvarlevande spillra av erteböllekulturen, kom
under nytt välde, och ur befolknings- och
kultursammansmältningen alstrades den s e n-n e o 1
i-tiska kulturen (”hällkist-tid”, ”dolk-tid”),
vilken till stor del fick sin karaktär genom god
kontakt med aunj etitzkulturen i Mellaneuropa.
Efter hand som bronsströmmen blev ymnigare,
började man (omkr. 1500 f. Kr.) inhemsk
bearbetning av brons i D., och därmed inleddes
bronsåldern. — Under bronsåldern var D.
ännu mer än eljest under forntiden det nordiska
kulturområdets huvudbygd. Den äldre
bronsåldern har i högre grad än någon annan
förhistorisk period satt sin prägel på det danska
landskapet: avD:s omkr. 100,000 bevarade gravhögar
torde de allra flesta härstamma från denna tid.
Man lyckades i D. redan under bronsålderns
första århundraden skapa en självständig
metallkultur av hög kvalitet. Under yngre bronsåldern
fick D. de viktigaste kulturimpulserna från den
donauländska hallstattkulturen och i viss mån
även från Italien. D:s bronsålderskultur var
uteslutande baserad på den internationella
handeln, och D:s särställning kan endast förklaras
med att D. helt behärskat handeln i Norden.
— Genom det keltiska rikets bildande och
expansion i Mellaneuropa avklipptes D:s
handelsförbindelser söderut (omkr. 500 f. Kr.).
Samtidigt lärde man känna järnhanteringen. Det är
naturligt, att den första danska järnålder
s-kulturen, täml. isolerad från yttervärlden
och dessutom utsatt för påfrestningen av den
subatlantiska klimatförsämringen, icke kan på
samma sätt som bronsåldern hävda sig i
fyndmaterialet. Bäst känd är den äldsta järnåldern
genom gravfält i Jylland och på Bornholm.
Århundradena närmast efter Kr. f. fick D :s
kultur i hög grad sin prägel av kontakten med
romarriket; importvarorna av silver, brons
och glas voro ofta av högsta kvalitet. Under
200-talet nåddes D. av en mäktig kulturström från
Hög fotbägare av glas från
Him-lingöje, Stevns. Tidig yngre
romersk tid.
goterna vid
Svarta havet. De
märkligaste
spåren av dessa
inflytelser utgöra
de stora
mossfyn-den med sina
väldiga anhopningar
av offrade vapen
och
prydnadsföremål. —
Gravfynden från
germansk tid (400
—800 e. Kr.) äro
fåtaliga, men
depåfynd och
lösfynd visa, att D.,
åtm. under
”guldåldern” (400- och
500-talen),
intagit en ledande
ställning i
Norden. —
Vikingatiden
(800—1050 e.
Kr.) kan i D.
mer än i det
övriga Norden
betraktas som
historisk tid. D.
sökte, på ett helt
annat sätt än de
övriga nordiska
länderna,
sam
manhålla vikingatågens erövringar i ett rike.
Anläggningarna ss. fästningsverket Dannevirke
och kasernerna Trelleborg vid Slagelse och
Ag-gersborg vid Limfjorden, äro minnen därav. Om
tidens handelsorganisation vittnar staden Hedeby.
Jellinge är, med sina högar, runstenar och
”bautavi”, byggda av Harald Gormsson, ett
monument över det danska rikets
grundande.
Historia. D:s land möter oss första gången i
historien vid tiden för Kr. f., när en romersk
flotta under Augustus’ regering seglade åt n.
längs Jyllands v. kust. Från slutet av
folkvand-ringstiden höra vi i D. talas om daner. De möta
oss under 500-talet på krigståg i frankernas
land. Under tiden 300—600 ha inom det danska
området oroligheter förekommit. Stridigheterna
torde mot slutet ha haft samband med slavernas
framträngande s. om Östersjön. Först sedan på
700-talet ett nytt politiskt, ekonomiskt och
kulturellt centrum uppstått vid rhenmynningen i
karolingernas stat, möta vi D:s namn i den
europeiska litteraturen i samband med Karl den
stores krigståg n. om Elbe. Hela D. var vid
denna tid samlat under kung Godfred (d. 810),
som till försvar mot frankerna anlade Danevirke
och lyckades hävda sitt oberoende. Hans
efterträdare Hemming slöt fred med kejsaren, men
efter hans död 812 utbröto tronstrider i D., som
fyllde största delen av 800-talet. Såväl
handelsförbindelserna söderut som de politiska
för
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
