- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Fjärde upplagan. 5. Colonia - Dram /
389-390

(1951) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark - Författning och förvaltning - Rättskipningen - Vapen och flagga

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

389

Danmark

390

ting; i övrigt utses landstingets medlemmar genom
elektorer. Led. utses på 8 år, men hälften därav
avgår vart 4:e år. De 19 landstingsval da avgå
alla på en gång. Rösträtt har varje till
folke-tinget valberättigad, som fyllt 35 år och har
fast bostad i landstingskretsen; valbar är varje
landstingsvalman. Folketinget kan upplösas,
bortsett från vad som gäller vid grundlagsändring,
av konungen; landstinget kan upplösas blott när
folketinget två gånger med mellanliggande
ordinarie folketingsval har antagit ett lagförslag
och detta alltjämt ej antagits av landstinget.

Ministerierna äro f. n. följ.:
Stats-ministeriet, udenrigsministeriet, krigsministeriet,
marineministeriet, finansministeriet,
justitsminis-teriet, indenrigs- og boligministeriet, arbejds- og
socialministeriet, handelsministeriet,
trafikministeriet, landbrugsministeriet, fiskeriministeriet,
kir-keministeriet och undervisningsministeriet.
Organisationen inom de skilda ministerierna är mycket
olikartad. Finans- och socialministerierna äro
t. ex. uppdelade i flera departement, i
andra ministerier förekommer blott ett dep., i
andra intet. I stället finnas direktorat och
avdelningar. Mera genomgående är
uppdelningen i underavd., kallade kontor. — En
viss självständig kompetens har lagstiftningen
tillerkänt generaldirektörerna för skatteväsen,
statsbanor, post- och telegrafväsen samt direktören
för Grönlands styrelse. Den kan dock ej
jämföras med den självständighet, som tillkommer
centrala svenska ämbetsverk. Till sådana saknar
D. egentliga motsvarigheter.

Vad den lokala statsförvaltningen
beträffar, finns det 23 Overövrighedskredse el.
Amt för den allmänna civila förvaltningen,
vartill kommer staden Köpenhamn, som står utanför
denna indelning, i det dess magistrat, som på en
gång är over- och underövrighed, står direkt
under centralregeringen. I spetsen för varje amt
står en Amtmand, under vilken sorterar en bl. a.
med kronouppbörden betrodd Amtsforvalter i
spetsen för en Amtsstue. En av amtmännen i
varje stift är tillika Stiftsamtmand och utgör där
i förening med biskopen den högre andliga
överheten. I Köpenhamn fyller en
Overpresident en overövrigheds uppgifter men i mindre
utsträckning än amtmannen utanför huvudstaden.
Underövrighedskredsene ha tidigare sammanfallit
med underrättskretsarna och underdomarna tillika
varit underövrighed, men detta ändrades 1916
därhän, att amten till infriande av ett i
grundlagen givet löfte om jurisdiktionens avskiljande
från förvaltningen uppdelats i renodlade
administrativa distrikt, s. k. Politikredse under var sin
Politimester. Politikretsarna äro i sin ordning
uppdelade i Sognefogeddistrikter, på Bornholm
Sandemændsdistrikter, som i regel sammanfalla
med socknarna. Sognefoged utses av amtmannen
på förslag av Sognerådet. Köpenhamn
utgör en särskild politikreds med en Politidirektör
i spetsen. Han lyder omedelbart under
justitieministern.

Den kommunala förvaltningen är

i sina huvuddrag ordnad på följ, sätt: K ö
p-stadskommunerna stå under ledning av
ett Byråd, som består av ett antal valda led.,
som i sin ordning inom sig utse en förman,
kallad Borgmester, vilken har den verkställande
myndigheten och kan vid sin sida ha 2 å 4 led.
av byrådet, kallade Rådmænd.
Landskommunerna äro antingen Sognekommuner el.
Amtskommuner. De förra, som i regel till
ytinnehållet sammanfalla med pastoraten, stå
under ledning av ett Sogneråd, som själv väljer
sin förman. Amtskommunerna sammanfalla i
regel med amten, köpstäderna frånräknade. På
Bornholm har dock tidigare amtskommunal
gemenskap mellan köpstäder och landskommuner
blivit bestående, och 3 amt äro delade i
vardera 2 Amtsrådskredse. Alla amtskommuner
stå under ledning av folkvalda Amtsråd. K
ö-p e n h amn s kommunalstyrelse består
av en borgarrepresentation och
magistraten. Den förra utses genom allmänna
val i början av mars vart 4:e år. Magistraten
består av en Overborgmester, 5 Borgmestere och
5 Rådmænd. Alla väljas av borgar representationen
på 8 år. — Röstberättigade vid val
av byråd, sockenråd och borgarrepresentation
äro alla folketingsvälj are, som äro skattskyldiga
till kommunen och verkligen betalt skatten såväl
för löpande finansår som för det närmast
föregående. Röstberättigade vid val av amtsråd,
som äga rum samtidigt med sockenrådsvalen,
äro alla, som få deltaga i sistnämnda val. Över
såväl stads- som amtsförvaltningen utövar
inrikesministern visst överinseende.

Rättskipningen är ordnad genom retsplejeloven
av 1916, som trädde i kraft 1919. Högsta instans
är Höjesteret i Köpenhamn med en president
och 12 domare; därefter följa 2 landsretter i
Köpenhamn och Viborg. Lägsta instansen är i
Köpenhamn byretten; det övriga landet delas i
91 retskredse med var sin underret med en el.
flera domare. Nämnd (Nævninge, en jury) är
föreskriven i svåra brottmål vid dessas
handläggning inför Landsret som 1 :a instans. I
övrigt förekomma lekmän som meddomare
(doms-mänd) såväl i landsret som i underret. —
Advokaterna, som ha monopol på att utöva
advokatyrket, utnämnas av justitieministern och indelas
i 3 grader, allteftersom de äga behörighet att
uppträda vid olika domstolar (Sagförer,
Lands-rets- och Höjesteretssagförer). Faktiskt
föreligger vid överdomstolarna en nödvändighet att
anlita advokater (advokattvång).

Vapen och flagga. Vapen: Huvudskölden är
belagd med en mittsköld, denna med en hj
ärtsköld. Huvudskölden är fyrdelad av ett silverkors
med röd bård. D. representeras av fält 1 (guld):
3 lejon (blå, guldbeväpnade, med kronor i guld
och röda tungor), omgivna av 9 hjärtan (röda).
Slesvig representeras av fält 2 (guld): 2 lejon
(blå, guldbeväpnade med röda tungor). Det 3:e
fältet (blått) är delat. Unionen representeras av
den översta delen: 3 kronor (guld). Den nedersta
delen är kluven; i ena fältet är Färöarna
representerat av vädur (silver); i det andra är Grön-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 19:14:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nffe/0259.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free