Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark - Geologi - Klimat - Växtvärld - Djurvärld - Befolkning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
375
Danmark
376
Bokskog vid Holte, Själland. Foto B. Hedemann-Gade.
skedets centraldepression. — Under senglacial och
postglacial tid har D. deltagit i de skandinaviska
nivåförändringarna, så att gränsen för
landhöjning i D. går utefter en linje från Nissumfjord
över Nyborg (Fyn) till s. Falster. I senglacial tid
var den största landsänkningen i Vendsyssel omkr.
60 m, men den därpå följande landhöjningen
gick ännu längre, och en fastlandstid,
motsvarande vår ancylustid, inföll. Under denna lågo
farvattnen mellan de danska öarna väsentligen torra.
Sedan ägde en landsänkning rum, och
Tapes-(Litorina-) havet stod i nordligaste Jylland omkr.
15 m över nuv. havsytan, och vid denna tid fanns
redan en ganska spridd befolkning, som hade sina
boplatser på många ställen längs denna högsta
strandlinje. — Vid D:s kuster försiggår
mångenstädes erosion, väsentligen i branta
strandklintar, medan tillandning äger rum på
andra håll.
Klimat. D:s klimat är ganska utpräglat
maritimt med blida vintrar och svala somrar.
Kallaste månaden är i större delen av landet febr,
med en medeltemp. något under o°, den varmaste
är juli med en medeltemp. av omkr. -|- 160.
Temperaturens årliga medelextremer äro i det inre
av Jylland -p 300 och — 150; vid kusterna och
på öarna äro variationerna något mindre. Då
flertalet av de stora atlantiska barometerminima
passera över D., är vädret synnerligen blåsigt
och ostadigt. Nederbörden är tämligen riklig, i
stora delar av s. Jylland överstigande 700 mm
om året, på Själland, särsk. i v., något mindre
men i regel ej under 500 mm. Mesta nederbörden
faller under eftersommaren och hösten, särsk. i
aug. och okt., med en utpräglad minskning i sept.
Torraste månaden är i allm. april.
Växtvärld. På havsstränderna finnas här och
var strandängar, marskängar, som utmärkas av
låg, tät gräsväxt, öppna, sandiga stränder ha
mycket gles vegetation el.
kunna, som på stora sträckor
av Jyllands västkust, alldeles
sakna växtlighet, överallt
vid öppna kuster, men
framför allt på v. Jylland, utbreda
sig dyner, klitter, med ytterst
gles växtlighet. Deras
viktigaste växt är sandröret
(Am-mophila ar enaria), som jämte
andra liknande så småningom
kan binda sanden med sina
långa, krypande jordstammar.
I de fuktiga områdena
utbreda sig kärr, kärrängar och
torvmossar, de senare
företrädesvis på mager mark.
Stora arealer med sandgrund,
framför allt i Jylland men
även på öarna, särsk. n.
Själland, ha varit ljunghedar.
Sedan 1800-talets mitt ha
emellertid allt större delar
av ljungheden förvandlats till
åker el. planterats med
barrskog. Ekskogen är på
bör
dig jord artrik med underskog av hassel, hagtorn
m. m. och med ett yppigt täcke av vårblommande
örter (t. ex. på Lolland). På mager jord är
ekskogen lägre och har fattigare undervegetation (i
Jylland). Tallen såsom vilt växande träd är
numera helt utdöd i D. Den nuvarande bokskogen
är genom människans ingripande renare än den
ursprungliga och är till stor del helt och hållet
kulturskog. Bokskogen har ytterst ringa
undervegetation.
Djurvärld. D. hör till de land i Europa,
vilkas däggdjursfauna tidigast och starkast
påverkats av människan. Bäver, vildkatt, lo, björn,
älg, bison och uroxe utrotades redan i
förhistorisk tid, varg och vildsvin i början av 1800-talet.
Största nu levande landdäggdjuret är
kronhjorten, förr utbredd över hela D., nu som vild
blott levande i några skogar på Jylland.
Rådjuret är allmänt. Av rovdjur äro räv,
skogs-mård, grävling och utter allmänna. Haren i D.
är den tyska haren.
Befolkning. D:s befolkning är språkligt
mycket homogen; endast inom s. delen av
Sönder-jylland intar en tysktalande befolkning en ej helt
obetydlig minoritet, vilken före 2 :a världskriget
totalt dock uppgick till blott c:a 30,000 personer.
Även konfessionellt är landet mycket enhetligt,
då praktiskt taget hela befolkningen är
lute-ransk; romersk-katolikerna uppgingo före 2:a
världskriget och förkrigsflyktingströmmen till
något över 20,000, de mosaiska trosbekännarna
till c:a 6,000 och de konfessionslösa till omkr.
18,000.
Folkökningen i D. har under de senaste
100 åren varit väsentligt starkare än i Sverige.
D:s befolkning har sålunda, frånsett den i
Sönder-jylland, 3-dubblats sedan 1840 och totalt mer än
5-dubblats sedan 1769, då den blott uppgick till
knappt 800,000. Födelsetalet har i D.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
