Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danmark (socken) - Danmark - Landskapsbeskrivning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
371
Danilowski—Danmark
372
furstemakten. Mot Turkiets överhöghetsanspråk
gjorde han 1858 med framgång väpnat motstånd
och lyckades med Frankrikes och Rysslands hjälp
genomdriva, att Montenegro faktiskt om än ej
formellt erkändes som självständig stat. D.
blev 1860 vid Cattaro dödligt sårad av den
landsförvisade montenegrinen Kadic. — D.
Alexander (1871—1939), son till konung
Nikita av Montenegro, ärvde vid faderns död 1
mars 1921 dennes tronanspråk men avstod dem
redan 7 mars s. å. till sin brorson Mikael.
Danilowski [danjilå’skji], Gustaw, polsk
författare (1871—1927). Hans två mästerverk äro
”Z minionych dni” (Från svunna dagar. 1902),
historiska visioner om polackernas lidanden under
gångna tider, och ”Jaskölka” (Den lilla svalan,
1907), om en kvinnlig revolutionär.
Daningen, statsgruvfält i v. delen av
Vilhelmina sn, Västerbottens län. Malmen där är
hu-vudsakl. koppar- och svavelkis.
Dani’sm, dansk språkegendomlighet, som
nyttjas i annat språk än det danska. — Svenska
språket upptog redan under fornsvensk tid många d.,
medan däremot reformationstiden i det hela
strävade att undvika sådana. Senare ha d. särsk.
livligt införts här under tider, då den litterära,
politiska el. merkantila påverkan från Danmark
varit stark.
Daniter, medlemmar av stammen Dan (se d. o.)
bland israeliterna.
Danmark, socken i mellersta Uppland;
Vak-sala härad, Uppsala län, vid Fyrisån närmast
s. ö. om Uppsala; 53,19 km2, 1,209 inv. (1950).
Bygden, i s. och n. ö. inramad av skogsmarker,
ligger på Uppsalaslätten omkr. Sävjaån; 2,659
har åker. Egendomar: Bergsbrunna, Säby och
Sävja. Bland Uppsala univ:s gårdar märkes
Linnés Hammarby. Vid Sundby finns fabrik för
byggnadssnickerier. Bergsbrunna tegelbruk tillhör
ab. Mälardalens tegelbruk. Talrika fornlämningar.
Kyrkan av tegel har skepp trol. från omkr. 1300.
Pastorat i Ärkestiftet, Vaksala kontrakt; tillhör
storkommunen Vaksala.
Danmark, konungarike i n. Europa, det
sydligaste av de skandinaviska rikena. Omfattar
halvön Jylland, öarna Själland och Fyn och
närliggande större och mindre öar, Bornholm i
Östersjön och Färöarna i Nordsjön samt kolonien
Grönland. Frånsett Grönland och Färöarna är
Egentliga D. 42,932 km2, befolkningen var
1945 4,045,000 inv. (94 inv. per km); 1949
uppskattades befolkningen till 4,230,500. Huvudstad
Köpenhamn.
Landskapsbeskrivning. D. är omgivet av hav,
Nordsjön (Vesterhavet), Skagerak, Kattegatt och
Östersjön, och har endast i s. v. landgräns till
Tyskland över sydligaste delen av halvön Jylland
från Flensborgf jorden till Nordsjön; gränsen
går sedan mellan öarna Römö och Sylt. Av
arealen falla 69 °/o på Jylland, öarna upptaga
s. ö. delen av D. och utgöra, Bornholm
från-räknat, en samlad grupp, som skiljer Kattegatt
från Östersjön. De äro genom Stora Bält och
Langelands Bält delade i två grupper, den själ-
ländska (Själland, Möen, Falster och Lolland,
med småöar) samt den fynska (Fyn, Langeland,
Tåsinge och Ærö). Mellan Fyn och Jylland går
Lilla Bält, mellan Själland och svenska landet
Öresund. I Kattegatt ligga Samsö, Anholt och
Læsö. D:s nordligaste punkt är udden vid
Skagen (57044’55" n. br.), västligaste
Blåvands-huk (8°4’36" ö. Igd), sydligaste Gedserodde på
Falster (54033’31" n. br.) och östligaste
Ert-holmene vid Bornholm (15011’59" ö. Igd).
Omgivande vatten äro grunda. Endast Skagerak har
utanför Jyllands nordända ett djup av 100 m.
På Jyllands västkust sträcker sig Horns rev
från Blåvandshuk 30 km ut i Nordsjön, kusten
n. därom följes av sandrevlar, men farvattnet är
i övrigt öppet och fritt. I Kattegatt markera
Læsö och Änholt yttre gränsen för de grunda
danska vattnen. Av sunden är Stora Bält djupast
(15—30 m), Öresunds s. genomfartsränna har ett
minsta djup av omkr. 7 m. Av kusterna är
Jyllands väst- och nordvästkust genom vågornas
och strömmarnas inverkan av jämnad till en
nästan obruten kustlinje med innanför liggande
grunda fjordar el. kustvatten. Längst i s. v. är
genom landets sänkning kusten uppdelad i öar
och mellanliggande grunda vatten. Halvöns
östkust är märklig genom djupt inträngande smala
fjordar och den åt ö. framspringande Djurslands
halvö; Lim fjorden i n. vidgar sig till vidsträckta
invatten och står numera i v. i förbindelse med
Nordsjön samt avskär härigenom Nordjutska
ön från den egentliga halvön. Även Fyn och
Själland ha i n. djupt inträngande fjordar. På
Själlands östkust bilda Köge bugt och Fakse
bugt breda, rundade bukter.
D. är ett lågt liggande land, ingen punkt når
200 m ö. h. Men inom denna höj dgräns
förekomma betydande olikheter mellan egentligt
lågland, som upptar större delen av D., och
höj dpartier i olika delar av landet. S. Jyllands
största höjder ligga inom det stora
moränback-landskapet i dess ö. del, där bl. a. Yding
Skov-höj (173 m) och Ej er Bavnehöj (171 m) n. om
Horsens resa sig i isolerade höj dpartier. Inom
det vackra sjölandskapet invid Silkeborg reser
sig Himmelbjerg (162 m). Även n. Jylland har
sina högsta partier i ö., och n. om Limfjorden
märkes Knösen n. ö. om Ålborg (136 m). Av
öarna når Bornholm högst, 162 m, Möens
krit-berg (Möens klint) 143 m. Själland är
oregelbundet uppdelat i högre och lägre partier. I
v. delen av Fyn utbreder sig en höjdsträckning
med öns högsta punkt, Fröbjerg Bavnehöj
(131 m). Samtliga dessa höj dpartier, utom
Bornholms och Möens bergkullar (granit, krita), ha
likartat bildningssätt och karaktär och utgöras
av tätt liggande, ofta brant stigande kullar och
höjningar, sammansatta av löst material (sand
och lera); de tillhöra den allmänna
landskaps-form, som i D. fått namnet ”bakkelandskab” och
som framträder typiskt i de natursköna delarna
av Mellan- och Nordsjälland, kännetecknade av
klyftor och raviner och mellan kullarna liggande
sjöar och mossar. Stora delar av låglandet
utgöras av jämna el. helt plana slätter. Landskapet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
