Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Danielson, Hjalmar - Danielson, Johan - Danielson-Kalmari, Richard - Danielssen, Daniel Cornelius - Danielsson, Anders
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
367
Danielson—Danielsson
368
gresser i Berlin, Filadelfia, Toronto, Atlanta,
Köpenhamn; teol. hedersdr vid baptisternas
teologiska seminarium i Los Angeles 1932. D. har
utg. ett 20-tal predikosamlingar, vidare ”Från
Stockholm till Stilla oceanen” (1928),
”Stockholms första baptistförsamling 1854—1929”
(1929), ”Svenska baptistsamfundet” (1936 tills,
m. N. J. Nordström), ”Under den Högstes
beskärm. Skildringar från Svenska
baptistsamfundets 90-åriga mission” (4 bd, 1938—45), ”Femtio
år i Kina. Kort historik över Svenska
baptistsamfundets verksamhet i Kina 1891—1941” (1941,
tills, m. K. A. Modén), ”Dalkarlen blev
församlingsherde” (1944) och ”1 tidens
smältdegel” (1946).
Danielson, Johan, järnvägsbyggare, donator
(1831—1901). Han deltog i en mängd
järnvägsun-dersökningar i olika delar av Sverige, bl. a. för
Bergslagsbanan, ledde som överingenjör
byggandet av stora delar av Västeråsbanan och Dala—
Hälsinglands järnväg samt anlitades som en av
landets förnämsta bantekniker av ett flertal
enskilda järnvägar i egenskap av sakkunnig och
kontrollant. — D. hade under sin framgångsrika
bana förvärvat enskild förmögenhet, av vilken
han donerade bl. a. den s. k. Danielsonska fonden
till förmån för den jordbrukande befolkningen i
Tössbo härad (utgjorde 1946 238,000 kr) och en
stipendiefond vid Tekniska högskolan (40,000 kr).
Danielson-Ka’lmari, Johan Richard,
finländsk historiker och politiker (1853—1933). Han
var 1880—1913 prof, i allmän historia vid
Helsingfors univ. Efter
arkivstudier i utlandet
utgav D. det stora
arbetet ”Die nordische
Frage in den Jahren
1746—1751” (1888).
Bland hans tidigare
arbeten må även nämnas
”Finska kriget och
Finlands krigare 1808
—1809” (på fi. 1896,
på sv. 1897). På sin
ålderdom utgav han
monumentalverken
”Suomen valtio- ja
yhteiskuntaelämää”
(delvis i sv. övers, med titeln ”Finland under
gustavianska tiden”, 1925) och ”Suomen tie
val-tiolliseen ja kansalliseen itsenäisyyteen”. Hans tal
och smärre skrifter utgåvos i en samlad upplaga
(på finska, 4 bd) 1928—31. D. var kansler för
Åbo univ. 1921—26. D:s intelligens och
talar-förmåga förde honom tidigt in i det politiska
livet; han invaldes 1885 i prästeståndet och
tillhörde det ända till ståndslantdagarnas
upphörande 1906. Han förde där de finsksinnades talan
men företrädde samtidigt ett mera frisinnat
åskådningssätt än ståndets majoritet. I arbetet
”Finlands förening med ryska riket” (1890)
vederläde han K. Ordins och andra ryska
nationalisters argument för unifieringskraven. Då
konflikten under Bobrikovs regim drevs till sin spets,
anslöt sig D. till den av Yrjö-Koskinen ledda
eftergivenhetspolitiken, bl. a. genom att i sin
flygskrift ”Mihin suuntaan” (1901; ”1 hvilken
riktning?”, 1902) hävda, att ämbetsmännen icke
hade rätt till prövning av lagligheten av
monarkens befallningar. Även efter storstrejken 1905
framträdde D. i enkammarlantdagarna (1907—
14) som det gammalfinska partiets självskrivne
ledare och ingick efter den mechelinska senatens
fall 1908 i den s. k. koalitionssenaten. Då dess
ungfinska och svenska medl. avgingo, gjorde D.
och hans gammalfinska kolleger ett försök att
kvarstå men funno efter några månader
nödvändigt att träda tillbaka (1909). 1917 ingick D. som
led. av kommittén för stiftande av en ny
regeringsform.
Danielssen, Daniel Cornelius, norsk
läkare, naturforskare (1815—94). D. ägnade sig
främst åt omfattande undersökningar över
spe-tälska; hans viktigaste verk härom är ”Om
spe-dalskhed” (1847, utg. jämte C. W. Boeck). Som
zoolog deltog D. i åtskilliga exp., bl. a. Den
norske nordhavsexp. 1876—78. Från 1864 till
sin död var han ledare av Bergens museum.
Danielsson, Anders, riksdagsman (1784—
1839), f. i Gingri socken, Älvsborgs län. Han
åtnjöt nödtorftig boklig undervisning och fick en
tingsskrivarplats, på vilken han snart gjorde
sig bemärkt genom sitt skarpa huvud och sin
kraftiga vilja. Fr. o. m. 1809 års riksdag
deltog han i alla riksmöten intill sin död. Ännu
1815 var han i åtskilligt regeringens man, men
redan under riksdagen 1817—18 ändrades hans
ställning efter hand,
och vid 1823 års
riksdag var han
bondeoppositionens erkände
ledare. Särskilt genom
sin energiska seghet
och fyndiga talegåva
var han väl vuxen
ledarens värv. Vid
1829 års riksdag
kunde D. uppträda som
representant för fem
härad i Älvsborgs
samt fyra härad i
Skaraborgs län, och
1834 infann han sig
som ombud för tjugosju härad. Under
sådana förhållanden räckte riksdagsmannaarvodet ej
allenast till underhåll av ett helt privatkansli
utan också till de förtroliga samkväm, i vilka
åsikterna bäst bearbetades. — D. var även led.
av 1827 års statsrevision och fick flera gånger
indräktiga platser vid riksbankens förvaltning.
Hans kostsamma riksdagsliv verkade likväl
slutligen ruinerande på hans enskilda affärsställning,
men genom vänners mellankomst fick han till
sin död bibehålla sin plats som direktör vid
diskonten i Göteborg. Som politisk personlighet
delar D. förtjänster och fel med övriga
medlemmar av den begynnande riksdagsoppositionen
under de första årtiondena av Karl Johans regering.
Till hans program hörde bl. a. grundskatternas
avskaffande, minskning i ämbetsmännens antal
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
