Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Damm (partiklar) - Damm (dammbyggnad)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
349
Damm
350
Ofta, t. ex. i boningsrum el. på gatorna, utgöres
d. av en blandning av litet av varje.
Inandning av d. kan ibland åstadkomma
skadlig inverkan på hälsan. Utgöres d. till större
delen av giftiga ämnen, ss. blyarsenik- och
kromföreningar, kan en direkt förgiftning
uppkomma. Numera äro dock sådana
d.-förgift-ningar sällsynta. D., innehållande vissa mineral,
vari ingå fri kiselsyra, orsakar huvudsaki. genom
kiselsyrans kemiska inverkan på lungvävnaden
s. k. stendammlunga, silikos. D., bestående av i
övrigt ofarliga ämnen ur växt- och djurriket,
kan dock genom att irritera luftvägarna öka
mottagligheten för infektioner av olika slag och
kan hos känsliga individer även utlösa astma.
Smittämnen kunna spridas genom d., så t. ex.
tuberkelbaciller från intorkat spottsekret o. s. v.
Stundom kan inandning av d.-partiklar
disponera för uppkomsten av lungkräfta: detta är
fallet dels om d. är radioaktivt (som i
gruvorna i Schneeberg och Joachimsthal), dels i
vissa andra fall, näml, vid asbestdamm och
bi-kromatpartiklar.
I syfte att minska el. upphäva d:s
hälsoskad-liga inverkan vidtagas olika åtgärder. Genom
noggrann renhållning av gator, gårdar, bostäder
och andra lokaler kan d.-mängden i luften
betydligt minskas. Inom fabriker, som alstra större
mängder d., utsuges numera ofta den d.-haltiga
luften direkt från maskinerna. Ett flertal olika
apparater och metoder finnas utarbetade för
rening av luften från d. inom olika industrier.
För att binda d. på gator och golv finnas särsk.
dammbindningsmedel, som bidraga till att klibba
ihop d.-partiklarna. Även genom att fukta golv
och gator bindes d. för en kortare tid.
Damm, i) Tekn. D. el. Dammbyggnad,
byggnadsverk, avsett att avstänga el. uppdämma
vattnet i en flod el. sjö. Permanenta d. kunna
efter sitt ändamål indelas i skyddsdammar,
till skydd mot översvämningar av lågt liggande
mark, samt spärrdammar, för
uppdämning av vattendrag (till anläggning av kraftverk,
bevattningssystem, slussar o. s. v.).
Skyddsdammar utföras av jord och
sten, vanl. med betongkärna el. med mellan
spåntväggar inpumpat mudderslam (hydraulisk
fyllning), och anläggas antingen som
floddammar längs vattendrag el. som sjö- el.
havs-dammar för torrläggningsändamål. Havsdammar
utfördes vid Rhens mynning av bataverna, redan
innan landet erövrades av romarna (omkr. 10
f. Kr.), och ha sedermera i stor omfattning
anlagts utefter de tyska, holländska och danska
nordsjökusterna. I Nederländerna torrlädes
1840—53 Haarlemsjön, 183 km2, medelst
fördämningar. Innanför den numera färdigställda
Zuiderzeedammen (Van Ewijksluis—Wieringen—
Piaam) komma småningom c:a 2,100 km2 från
havet erövrad mark att bli odlingsbara. .
Spärrdammar. Alltefter dammkrönets
höjd i förhållande till den uppdämda vattenytan
skiljer man mellan kröndammar, som
alltid ligga ovan vattnets högsta nivå, och ö v e
r-strömsdammar. De senare kunna indelas
i överfallsdammar och grunddammar.
Krön-och nedströmsyta på en överfallsdamm benämnes
s k i b o r d. Hos grunddammar är krönet beläget
under nedströmsnivån, vilken härigenom får
inflytande på avbördningen. En grunddamm,
avsedd att hindra sten och grus från att inkomma
i kraftkanaler etc., kallas stenfångdamm. —
Spärrdammar utföras som j orddammar (fig.
1) numera vanl. endast på sådana platser, där
grunden ej genomgående utgöres av fast berg. Den
högsta jord- och stenfyllnadsdammen torde vara
den i San Gabriel (U.S.A.) med en höjd av 114 m.
Bland antika dammbyggnadsverk av denna typ
torde det största ha varit den d., som omkr.
2000 f. Kr. anlades i Nilen och som uppdämde
Morissjön. Notokris-sjön i Assyrien skall på
sin tid ha kunnat magasinera Eufrats
vattenfö-ring under en månad. De första mur verk
s-d amm ar na av betydelse utfördes i slutet av
1500-talet i Spanien. Den moderna
dammbyggnadskonsten räknar emellertid snarare sitt
ursprung från Frankrike och kan dateras till
1860-talet, då de franska ingenjörerna Graff och
Delacre på grundval av statiska beräkningar
byggde en i murverk utförd, 56 m hög
massivdamm vid Furens. Flertalet under senare delen
av 1800-talet uppförda murverksdammar byggdes
efter denna förebild, varvid de s. k.
cyklop-dammarna, som bestodo av stenblock, inbäddade
i cementbruk, bilda en övergångsform till de
numera nära nog allenarådande
betongdammarna. Den första egentliga betongdammen
var San Mateodammen, som byggdes 1887—88
vid Crystal Springs i Kalifornien. Betongdammar
kunna ur statisk synpunkt indelas i
gravitations-dammar och valvdammar. Vid
gravitati-onsdammar (fig. 3, 8, 9 samt bild 2 å pl.)
erhålles den eftersträvade stabiliteten väsentligen
genom d:s tyngd, varvid vattentrycket genom sin
vertikalkomposant kan lämna ett avsevärt
bidrag, om d:s uppströmssida göres lutande i
lämplig grad. Gravitationsdammar utföras
antingen som massivdammar (fig. 2 samt
bild 1 å pl.) med en i stort sett triangulär
tvärsektion och med ett rätlinigt el. svagt kurvat
krön el. som en lutande betongplatta,
vilken på nedströmssidan stöttas av konterforer
(ambursendammar). En variant av
ambursendam-men är lamelldammen (fig. 7 samt bild
3 och 6 å pl.), vid vilken konterforerna mot
uppströmssidan breddas, så att de tillsammans
bilda en i sektioner uppdelad vägg mot vattnet.
Massivdammar med frontplatta
(fig. 5 samt bild 5 å pl.) utgöra en konstruktiv
kompromiss, vilken ofta tillgripes i
underhålls-syfte i st. f. tätning av en läckande massiv
dammkropp. — De enkla valvdammarna
kännetecknas av att krönkonturen har formen av
en mot uppströmssidan konvex båge, varvid
vattentrycket till väsentlig del överföres till
landfästena genom valvverkan. En s e r i e v a 1
v-d a m m (fig. 6 samt bild 4 å pl.) består av ett
flertal valv, av vilka de inre spänna mot
konterforer; den kan betraktas som en kombination av
gravitations- och valvdamm.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
