Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dalslands kanal - Dalslandsserien - Dals och Lysings kontrakt - Dalstorp - Dalström (Dahlström), Gustaf Jacob af - Dalström, Kata - Dalton, Hugh - Dalton, John
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
Dalslandsserien—D alton
338
vidare till Lelången, som åt ö. står i förbindelse
med V. och ö. Silen och i n. över Foxen med
Stora Le. Kanalen passerar Upperud, som är
dess huvudstation, Långed, Billingsfors,
Bengts-fors och Lennartsfors. Ändstation är Ed vid
sydändan av Stora Le. Kanalens egendomligaste
ingenjörsarbete är akvedukten över
Håveruds-forsen. D. är en omtyckt turistled på grund av
sina vackra och omväxlande omgivningar.
Särskilt berömda för naturskönhet äro Laxsjöns
vackra stränder. D. byggdes 1864—68 under
Nils Ericsons ledning. Anläggningskostnaden
var 1,5 mill. kr. Ägare Dalslands kanal-ab.
(aktiekap. 1,042,100 kr.). Sidokanaler äro Snäcke
kanal till Ånimmen och Töcksfors kanal till
Töcken m. fl. sjöar.
Dalslandsserien, se Dalformationen.
Dals och Lysings kontrakt i Linköpings stift
omfattar Dals och Lysings härader samt
Vadstena stad i Östergötland. D. består av följ. 7
pastorat: Vadstena, S:t Per och Strå; Rogslösa
och Väversunda; örberga, Nässja, Herrestad
och Källstad; Stora Åby och ödeshög; Rök,
Heda och V. Tollstad; Trehörna samt Svanshals
och Kumla. 1940 sammanslogos de dittillsvarande
Dals kontrakt och Lysings kontrakt till D.
Dalstorp, socken i s. ö. Västergötland, på
höglandet, 21 km s. s. ö. om Ulricehamn; Kinds
härad, Älvsborgs län; 57,04 km2, 902 inv. (1950).
Bergig skogs- och mosstrakt kring Dalstorpsjön
(188 m ö. h.) och Dalstorpsån (Lillån, till Ätran).
643 har åker. Egendom: Borrarp. Kring
kyrkbyn finnas flera järnåldersgravfält. Kyrkan av
sten byggdes 1880. Bildar med Hulared, Nittorp,
ölsremma och Ljungsarp ett pastorat i
Göteborgs stift, Kinds kontrakt; ingår i
storkommunen D., som utom socknen D. omfattar Nittorp,
Ljungsarp, ölsremma och Hulared; 254,10 km2,
2,746 inv. (1950).
Dalström (före adlandet Dahlström),
Gustaf Jacob af, landshövding, militär
(1785—1867). D. ingick vid finska krigets
utbrott 1808 som officer vid lantvärnet. Han
utmärkte sig som brigadadjutant under kriget i
Tyskland 1813—14, blev 1831 överste och 1848
generalmajor. Sept. 1848 blev han befälhavare
för svenska observationskåren på Fyn och var
1849—58 landshövding på Gotland. Han adlades
1833.
Dalström, Anna Maria Katarina (K a t a), f.
Carlberg, författarinna
(1858—1923), en av
den svenska
arbetarrörelsens mest
bemärkta förkämpar,
g. m. civilingenj ören
G. M. Dalström (d.
1906). Hon ägnade
sig från mitten av
1880-talet åt
föreläs-ningsverksamhet och
var från 1894
rese-talare för
socialdemokratiska partiet samt
medlem av dess verkst.
utskott 1900—05. Medkänsla med de fattiga
och betryckta samt varm övertygelse och tro på
de marxistiska principerna drevo henne ut i den
hårda kampen. D. gick under årens lopp alltmer
åt vänster och tillhörde under sina sista år
kommunistpartiet. Hon gjorde även stora insatser
inom folkbildnings- och nykterhetsarbetet. Hon
utgav flera samlingar grekiska och nordiska
sagor samt ett stort antal politiska broschyrer.
— Litt.: F. Ström, ”K. D.” (1930—31).
Dalton [då’ltan], Hugh, engelsk
nationalekonom och politiker (f. 1887), föreläsare i
nationalekonomi vid Londons univ. 1919—36. Tidigt
medl. av arbetarpartiet invaldes D. 1924 i
underhuset, där han oavbrutet haft säte med
undantag av åren 1932—34. 1929—31 var D.
parlamentarisk understatssekr. i utrikesministeriet.
Han utsågs av Churchill 1940 till minister för
den ekonomiska krigföringen. 1942—45 var han
chef för handelsdep., en post, som han lämnade
vid regeringsskiftet 1945, då Attlee tilldelade
honom finansministerposten i den nya
arbetarregeringen. Som politiker har D. verkat för en
gradvis skeende socialisering. Hösten 1947 fick
han sensationellt lämna finansministerämbetet
efter en indiskretion i samband med budgetens
framläggande, men han återinträdde i regeringen
1948 som minister utan portfölj. Hans mest
kända böcker äro ”Inequality of incomes in
modern communities” (1920, 4:e uppl. 1935) och
”Principles of public finance” (1923, 9:e uppl.
1936).
Dalton [då’ltan], John, engelsk kemist
och fysiker (1766—1844), den kemiska
atomlärans grundläggare. Son till en fattig
yllevävare, var D. i
huvudsak autodidakt;
från 1793 var han
bosatt i Manchester,
först som skollärare,
från 1799 som
privatlärare och
populärvetenskaplig föreläsare.
— D. intresserade sig
först för meteorologi,
och detta förde honom
till studiet av gasers
fysikaliska egenskaper,
särsk. deras utvidgning
genom värme samt
ab-sorption i vätskor.
1802 formulerade D. den efter honom
uppkallade lagen, att en gasblandnings
totaltryck är lika med summan av de olika
ingående gasernas partialtryck. Analysen av
gaser, bl. a. av kvävets syreföreningar, blev den
experimentella grunden för D:s berömda lag
om ”de multipla proportionerna”, till vars
förklarande han uppställde sin atomteori, utarbetad
1802—03 men offentliggjord först 1808 i d. 1
av ”New system of Chemical philosophy” (se
Atom, sp. 25).
D. var, själv rödblind, den förste (1794), som
vetenskapligt beskrev färgblindhet.
Rödblind
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
