Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Dagmajor - Dagmar (dansk drottning, d. 1212) - Dagmar (dansk drottning, 1847—1928) - Dagmar (dansk drottning (f. 1890) - Dagmarteatret - Dagnan-Bouveret, Pascal Adolphe Jean - Dagny (tidskrift) - Dago - Dagobert - Dagofficer - Dagon - Dagop - Dagor - Dagorder - Dagordning - Dagort el. stoll - Dagrovfåglar - Dagsberg - Dagsbot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257
Dagmajor—Dagsbot
258
Brandgul daglilja,
Hemerocal-lis fulva.
Foto Weibulls.
Dagmajor, se
Dagbefäl.
Dagmar, danska
furstinnor.
i) Dagmar,
drottning (d. 1212),
dotter till bömiske
konungen Pfemysl
Ottokar I,
förmäldes hon 1205 med
Valdemar II Sejr.
Hon ligger
begraven i Ringsteds
klosterkyrka. Om
hennes liv är föga
bekant, men hennes
död har skildrats i
folkvisor, där hon
prisas som god och
from.
2) Dagmar,
dotter till Kristian
IX (1847—1928),
rysk kejsarinna, se
Maria
(Fjodorov-na).
3) Dagmar Louise, dotter till Fredrik VIII
(f. 1890), se Castenschiold.
Dagmarteatret, i Köpenhamn, Danmarks
främsta enskilda teater, uppkallad efter
kejsarinnan Dagmar och invigd 1883. D. hade sin
storhetstid under M. Nielsen 1897—1909. Den
nedlades 1937.
Dagnan-Bouveret [danjä’-bovrä’], Pascal
Adolphe Jean, fransk målare (1852—1929).
D. var elev av Géröme och ansågs tillhöra de
bästa unga målarna av sitt släktled. Med utsökt
valörstudium och fin målerisk uppfattning målade
han genrebilder ur Parisliv och bondeliv, särsk.
från Bretagne. Han har även utfört gedigna
porträtt.
Dagny, en av Fredrika-Bremer-förbundet i
Stockholm 1886—1907 utgiven tidskrift för
sociala och litterära intressen. Sofie Adlersparre
(sign. Esselde) skötte 1886—88 D:s redigering,
som därefter handhades 1889—90 av Amanda
Kerfstedt och 1891—1907 av Lotten Dahlgren.
1908 blev D. veckotidning, utg. genom
Fredrika-Bremer-förbundet av föreningen Dagny som
organ främst för kvinnornas då aktuella
rösträttsrörelse. Red. blev Ellen Kleman. Tidskr.
upphörde 1913 (fortsatt av Hertha).
Dago (plur. dagos-, möjl. ombildning av det
vanliga mansnamnet Diego), urspr. i de s. v.
delarna av U.S.A. använd föraktfull beteckning
för spanjor; senare i den engelsktalande världen
om spanjorer, portugiser, italienare m. fl. i allm.
Dägobert, frankiska konungar, se Merovinger.
Dagofficer, se Dagbefäl.
Dägon, en av filistéernas förnämsta gudar.
D. avbildades som till hälften människa, till
hälften fisk. Han omnämnes i Dom. 16:23 ff.
(Simson kullstörtar D:s tempel) och i 1 Sam. 5:2 ff.
Dagop, buddistiskt reliktempel.
Dagor, ett av optiska firman C. P. Goerz
NF V — 9
fabricerat sfäriskt, kromatiskt och astigmatiskt
korrigerat fotografiskt objektiv.
Dagorder. I fält utfärdas stundom särskilda
d. vid sidan av de order, vilka beröra
truppförbandens verksamhet. D. omfatta då i allm.
bestämmelser rörande personal förhållanden (t. ex.
utnämningar, nådevedermälen, tjänstledighet),
stundom även rörande underhållstjänst.
Dagordning, den ordning, i vilken ärendena
skola föredragas i en beslutande församling.
Förteckningen däröver (bordlistan) benämnes i nu
gällande bestämmelser för den svenska riksdagen
föredragningslista. I den före 1933 gällande
arbetsordningen för A. K. § 19 förekommer
däremot d. som beteckning just för sistn. begrepp.
Det heter här, att efter varje sammanträdes slut
skall vara uppgjord en dagordning el. förteckning
över alla på kammarens bord då vilande
ärenden, vilka böra vid nästa sammanträde
föredragas. Under inflytande från Frankrike har ordet
emellertid också kommit att betyda beslut om
övergång till d. från en debatt, som faller
utanför densamma, el. beslut om övergång från ett
ärende på d. till det, som följer närmast därpå.
D. kunna vara antingen enkla, d. v. s. blott
innehålla ett konstaterande av att man övergår
till d., el. motiverade, d. v. s. innehålla ett
omdöme i anslutning till debatten. Ofta få sådana
d. karaktär av förtroendevota för el.
misstroendevota mot en minister el. hela ministären. De
förekomma flerstädes i utlandet.
Dagort el. s t o 11, en från dagen in i en
bergssluttning ledande, horisontal el. nästan
horisontal gång, som avser undersökning av en
fyndighet, utvinning av malm, bortledning av vatten
Ur en gruva el. bortfraktning av malm ur en
sådan. Bland svenska d. kan nämnas den vid
Åmmebergs zinkgruvor, 3,700 m lång.
Dagrovfåglar, en större grupp av fåglar, som
bildar ordn. Falconiformes, utan släktskap med
ugglorna. Näbben är kort och kraftig,
övernäbbens spets nedböjd och näbbroten beklädd med
en naken, mjuk hud (vaxhud). Klorna äro
kraftiga, spetsiga och kunna böjas in under tårna.
Tarserna äro nästan alltid nakna. D. äro snabba
i flykten och utrustade med skarp syn och hörsel.
De livnära sig av större el. mindre (även
kallblodiga) ryggradsdjur, stundom även av insekter;
somliga taga blott levande byte, andra, såsom
gamarna, äro asätare. De bygga stora men
konstlösa bon, vari de lägga några få ägg.
Dagsberg, socken i Östergötland, ö. om
Norrköping, vid Bråviken; Lösings härad,
Östergötlands län; 26,48 km2, 683 inv. (1950). Består
av slättmarker med talrika spridda bergkullar;
1,369 har åker. Egendomar: Bråborg och
Mann-heim; på halvön mellan Lindö- och
Svinsunds-fjärden Djurökvarn med lastageplats. Till
socknen hör bl. a. Esterön. Flera j ärnåldersgravar
finnas. Kyrkan är delvis medeltida. Ingår i
Furingstads och D:s pastorat av Linköpings stift,
Norrköpings kontrakt; tillhör storkommunen
Västra Vikbolandet.
Dagsbot, se Dagbot och Böter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
