Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Curtiss, Glen Hammond - Curtisturbin - Curtius, släkt - Curtius, 1. Ernst (arkeolog) - Curtius, 2. Georg - Curtius, Ernst Robert (romanist) - Curtius, Julius - Curtius, Ludwig - Curtius, Theodor - Curtman, Curt - Curwood, James Oliver - Curzola - Curzon, George, markis Curzon of Kedleston
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
201
Curtisturbin—C urzon
202
ett användbart hydroplan (1911). C.
Aero-plane & Motor Co. i staden Buffalo, U.S.A.,
ägdes av C.
Curtisturbin [kä’tis-], en av amerikanske
ingenj ören Charles Gordon Curtis
(f. 1860) på 1890-talet uppfunnen ångturbin.
Cu’rtius, romersk släkt. 1) Den unge M a
r-c u s C. skall, enl. en ohistorisk sägen, 362 f.
Kr. i rustning och till häst ha störtat sig i ett
på Forum i Rom uppkommet svalg för att genom
sin offerdöd blidka gudarna. — 2) Quintus
C. R u f u s skrev under Claudius’ regering
Alexander den stores historia (i 10 böcker,
varav 1 och 2 gått förlorade). Historisk kritik
saknas; arbetet bör bedömas ur retorisk
synpunkt.
Curtius [ko’rtsios], 1) Ernst C., tysk
arkeolog och historiker (1814—96), prof, i antik
konsthistoria i Berlin 1868. C:s förnämsta verk
äro ”Peloponnesos” (1851—52), ”Griechische
Ge-schichte” (3 bd, 1657—67) och ”Die
Stadtge-schichte von Athen” (1891). C. var den egentlige
upphovsmannen till de stora utgrävningarna i
Olympia under 1870-talet. Han var medutgivare
av den officiella redogörelsen för företaget
(”Olympia”, 1890—97).
2 ) Georg C., den föreg:s bror, språkforskare
(1820—85), prof, i Leipzig 1861. C., vars
forskningar inom den jämförande språkvetenskapen
voro banbrytande, har bl. a. förf. ”Griechische
Schulgrammatik” (1852), ”Grundzüge der
griechi-schen Etymologie” (1858—62) och ”Das Verbum
der griechischen Sprache” (2 bd, 1873—76).
Curtius [ko’rtsios], Ernst Robert, tysk
romanist (f. 1886). Han blev 1920 prof, i
romansk filologi i Marburg och 1929 prof, i fransk
och medeltidslatinsk litteraturhistoria i Bonn.
Han har gjort sig känd som skarpsinnig skildrare
av den moderna franska litteraturen genom bl. a.
”Ferdinand Brunetière” (1914), ”Die literarischen
Wegbereiter des neuen Frankreichs” (1919),
”Maurice Barrès” (1921), ”Balzac” (1923),
”Französischer Geist im neuen Europa” (1925)
och ”Die französische Kultur” (1930; sv. övers.
1932). Sin liberala humanism utvecklade C. i
skriften ”Deutscher Geist in Gefahr” (1932), där
han bl. a. uppträdde till försvar för
universitetens frihet. Linder den nationalsocialistiska eran
vände sig C. till studiet av medeltidens latinska
litteratur. Bland hans senare arbeten märkes
”Europäische Literatur und lateinisches
Mittel-alter” (1948).
Curtius [ko’rtsios], Julius, tysk politiker
(1877—1948), urspr. advokat. C. var Tyska
folkpartiets . representant i riksdagen 1920—32, var
riksekonomiminister 1926—29 och efterträdde
1929 Stresemann som utrikesminister, från vilken
post han avgick, när ministären Brüning
ombil-dades okt. 1931.
Curtius [ko’rtsios], Ludwig, tysk klassisk
arkeolog (f. 1874). C., som 1920 blev prof, i
Heidelberg, blev 1928 chef för tyska
arkeologiska institutet i Rom. Bland hans skrifter
märkas ”Die antike Kunst” (1913 ff.) och ”Das
griechische Grabrelief” (1920). C. var 1925—
30 en av utgivarna av tidskr. Gnomon samt
utgav sina minnen ”Deutsche und antike Welt”
(i95o).
Curtius [ko’rtsios], Theodor, tysk
kemist (1857—1928), prof, i Kiel 1889, i Bonn
1896 och i Heidelberg 1897. C. har upptäckt
de acykliska diazoföreningarna, hydrazin och den
viktiga kvävevätesyran.
Curtman, Curt Waldemar, ämbetsman (f.
1899 1/«), sekr. och ombudsman vid
Försvars-väsendets centrala civilanställningsbyrå 1925—34,
därefter byråns föreståndare samt, då denna
uppgick i Statens arbetsmarknadskommission,
byråchef där för Försvarets socialbyrå. 1946 blev C.
v. ordf, i arbetsmarknadskommissionen och 1948
överdirektör och souschef i Statens
arbetsmarknadsstyrelse. C. har bl. a. varit led. el.
sakkunnig i ett stort antal kommittéer berörande
rekryterings-, underbefäls- och
underofficersfrå-gor inom försvarsväsendet.
Curwood [kä’æod], James Oliver,
amerikansk författare (1879—1927), tidningsman
till 1907, gjorde stor lycka genom spännande
romaner (många i sv. övers.). Bl. a. var C. en
utmärkt djur skildrare.
Curzola [ko’rtsåla], dalmatisk ö, se Korcula.
Curzon [käzn], George Nathaniel, markis
C. of Kedleston, engelsk statsman (1859
—1925). Han blev efter studier i Eton och
Oxford 1885 biträdande privatsekreterare hos
Lord Salisbury och valdes 1886 till
(konservativ) led. av underhuset. Han företog under de
närmast följande åren (1888 ff.) vidsträckta
resor i Centralasien, Persien, Östasien och
Pamir-platån; resultaten av dessa färder har han nedlagt
i tre arbeten: ”Russia in Central Asia” (1889),
”Persia and the persian question” (2 bd, 1892),
och ”Problems of the Far East” (1894). Efter
att ha varit understatssekreterare för Indien
1891—92 och för utrikes ärenden 1895—98 blev
C. sistnämnda år utnämnd till vicekonung över
Indien, vilket ämbete han innehade 1899—1905.
Samtidigt blev han irländsk pär.
Knappast någon generalguvernör el.
vicekonung torde ha kommit till Indien med så stora
och för posten lämpliga kunskaper om landet och
i synnerhet dess utrikespolitiska läge som C. Han
arbetade outtröttligt för Indiens tryggande mot
möjligheter av anfall utifrån, i så fall naturligen
från landsidan och utan tvivel från ryskt håll,
så bl. a. genom sitt avskiljande av North-Western
Frontier Province (1901) i syfte att underlätta
den nordvästra gränsens försvar, sin färd till
Persiska viken (1903), Sir F. Younghusbands
expedition till Lhasa (1903—04) och avslutandet
av ett nytt fördrag med Afghanistan (1905). Hos
de infödda furstarna och stordignitärerna ville
C. ständigt inplanta lojalitet mot England och
imponera på dem genom att åskådliggöra rikets
makt, så t. ex. genom den oerhört lysande
durbaren i Delhi 1903, då Edvard VII:s
tronbestig-ning högtidlighölls. A andra sidan torde C. ha
lagt i dagen en alltför stor och för Indien
olämplig reformiver, och genom en del
regeringsåtgärder, särsk. den i alla avseenden misslyckade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
