Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cronin, Archibald - Cronje, Piet - Cronquist, Werner - Cronstedt, ätter - Cronstedt, 1. Jakob - Cronstedt, 2. Carl (militär) - Cronstedt, 3. Carl (arkitekt)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
161
Cronje—Cronstedt
162
”Grand Canary”
(1933), ”The stars look
down” (1935), ”The
citadel” (1937) och
”The keys of the
kingdom” (1941),
samtliga övers, till sv.
Han skildrar
karaktärer med stark
intensitet och genomför de
tragiska motiven
energiskt men hamnar
ibland i det
melodramatiska. ”The stars
look down” är en stor
samhällsskildring, med klar radikal tendens,
schematiskt planlagd och genomförd. Skådespelet
”Jupiter laughs” (1940; uppf. på Dramatiska
teatern i Stockholm under titeln ”Gudarna le”,
1941) ger, delvis satiriska, inblickar i modernt
engelskt läkar liv. ”The green years” (1944 i sv.
övers. 1945) är av delvis självbiografisk karaktär.
Den fick 1948 en forts, i ”Shannon’s way” (sv.
övers, s. å.).
Cronje [krå’nja], Piet Arnoldus,
boergeneral (1838—1911). Han förde under boerkriget
1881 befälet vid belägringen av Potchefstroom.
C. blev sedermera
medlem av Transvaals
folkråd och
verkställande råd samt var
en tid
överuppsynings-man över den infödda
befolkningen. Det var
C., som 2 jan. 1896
bragte Jamesons
fri-bytarskara att efter
det misslyckade
infallet kapitulera vid
Krü-gersdorp (Doornkop).
Vid det stora
boerkrigets utbrott i okt.
1899 sändes C. som
befälhavare för Transvaals västra armé först
att belägra Mafeking, förflyttades snart till
belägringshären utanför Kimberley samt
tågade vid Lord Methuens anryckning att möta
denne. Striden vid Modder River (28 nov.) blev
oavgjord, men då Methuen (10—11 dec.) angrep
C:s nya försvarsställning vid Magersfontein,
slogos engelsmännen tillbaka med stor
manspillan. Då Lord Roberts företog sin stora
flankmarsch och general French undsatte Kimberley
(15 febr. 1900), nödgades C. i stor hast retirera
från Magersfontein men upphanns 17 febr, av
French vid Paardeberg, där han under de
följande dagarna kringrändes på alla sidor. Han
nödgades giva sig fången med hela sin armé
(4,300 man). Han hölls sedan till krigets slut
som krigsfånge på S:t Helena och återvände
efter fredsslutet till Transvaal.
Cronquist, Albert Werner, kemisk
tekniker (1846—1910). Han var 1877—84
handels-kemist i Stockholm och från 1876 statens förste
kontrollant för eldfarliga oljor. C. ägnade
ti-NF V — 6
digt de nyare sprängämnena sitt studium, var
1882—1904 flottans sakkunnige rörande dessa
samt från 1897 inspektör för explosiva varor
och sprängämnestillverkningen i riket. Han fick
1893 professors titel.
Cronstedt, svenska ätter. Mårten G a v
e-lius (163&—1701), inspektor över de
oxen-stiernska godsen, adlades 1686 med namnet C.
Då han var barnlös, adopterades 1693 under
hans adliga namn och nummer hans hustrus barn
i 1 :a giftet med Anders Olderman (f. i
Rostock, köpman i Stockholm, d. 1679). Av dessa
grundade C.i), generallöjtnanten Gabriel C.
(1670—1757) och C.2) var sin ättegren. Den
äldsta blev friherrlig 1719, grevlig 1731 och
innehar som fideikommiss Fullerö och Almö i
Västmanland. Den mellersta grenen
immatriku-lerades på finska riddarhuset 1818 med C.6),
vars ättlingar äro bosatta i Finland; en son till
C.6) upphöjdes 1870 i friherrligt stånd. Den
yngsta grenen blev friherrlig 1718 och utdog
1877.
1) Jakob C., greve, riksråd (1668—1751).
Han blev ”ordningsman” i Uppsala län 1718,
landshövding i Kronobergs län 1719 och
riksråd 1727. I rådet tillhörde han mösspartiet men
bibehölls dock på grund av sin duglighet även
efter dettas fall. På Fullerö i Västmanland
samlade han ett stort bibliotek, vilket förvaras i
Uppsala univ.-bibi.
2) Carl C., den föreg:s bror, frih., militär
(1672—1750). Han ingick 1699 vid artilleriet,
deltog i slaget vid Narva 1700, blev fången vid
Perevolotjna 1709 men flydde. Hemkommen,
nyuppsatte C. fältartilleriet och bidrog till
segern vid Hälsingborg 1710. Artilleriets brister
här föranledde C:s nydaningsarbete, vilket,
förordat av Stenbock, triumferade vid Gadebusch
1712. Kort tid dansk fånge och senare preussisk,
rymde C. 1716. Han blev generalmajor 1715 och
chef för rikets artilleri 1716. Han omskapade
detta, gjorde kanonerna lättare och hanterligare,
förbättrade träffsäkerhet och skjuthastighet, och
hans ”system” antogs av defensionskommissionen
1726. C. deltog i norska fälttåget, blev
generallöjtnant 1720, general en chef i Finland 1739 och
president i Krigskollegium 1740.
3) Carl Johan C., son till C.i), greve,
arkitekt och ämbetsman (1709—77). Han studerade
mekanik under Polhems ledning, gjorde 1735—
38 en studieresa till Tyskland, Frankrike och
Italien, ägnade sig sedan åt byggnadskonstens
studium under Hårleman och var efter denne
1743—67 överintendent. Som. arkitekt fortsatte
C. utan större självständighet Hårlemans stil.
Av C:s arbeten märkas flyglarna vid
Drottningholm, återställandet av Maria kyrka i Stockholm
efter branden 1759, Amiralitetskyrkan i
Karlskrona (påbörjad 1760), tyghuset vid
Artillerigården i Stockholm (1763), Drottningholms
teater (1764—65) och Olai kyrka i Norrköping
(färdig 1767). — 1767 blev C. president i
Kammarrevisionen, 1769 i Kammarkollegium. Hans
bibi, och konstsaml. finnas bevarade på Fullerö.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
