Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Coutances - Couthon, Georges - Couturat, Louis - Couture, Thomas - Couvade - Couveuse - Couvreur, Séraphin - Coward, Noel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
119
Couturat—Coward
120
Guillaume Coustou: Ena gruppen av Hästtämjarna
från Marly. Place de la Concorde, Paris.
mets häftigaste vedersakare. En tid vacklade C.
mellan girondisterna och Berget men slöt sig
sedan till det senare partiet och Robespierre.
Med denne och S:t Just bildade han det s. k.
triumviratet. 1793 insattes C. i välfärdsutskottet.
Han delade Robespierres öde vid omvälvningen
9—10 thermidor år II (27—28 juli 1794) och
fördes till schavotten i samma kärra som denne.
Couturat [kotyra’], Alexandre Louis,
fransk filosof (1868—1914). Hans studier i
formell logik, matematik och språkfilosofi satte frukt
i en rad värdefulla arbeten (bl. a. ”Les principes
des mathématiques”, 1905). Han utgav även
åtskilliga ordböcker över internationella hjälpspråk.
Couture [koty’r], Thomas, fransk målare
(1815—79). Han vann 1847 ett berömt namn
med sin stora målning ”Romare under
förfalls-tiden” (Louvren) och var en högst skicklig
konstnär, fast efter sin seger föga produktiv.
Couvade [kova’d], fr. (av couver, ruva),
”manlig barnsäng”, en egendomlig sed,
bestående däri, att en äkta man efter sitt barns födelse
lägger sig till sängs och låter sköta sig som en
barnsängskvinna el. också iakttager vissa
inskränkningar i sin kost och sina levnadsvanor.
C. har uppträtt mångenstädes i s. v. Europa,
omtalas där redan under antiken och ännu bland
baskerna. Dessutom finnes den hos dravidafolk
i Främre Indien liksom i s. ö. Asien. C:s
klassiska land är emellertid Sydamerika, i vars norra
delar den är mycket utbredd.
Couveuse [kovö’z], fr., se Kuvös och
Ägg-kläckningsapparat.
Couvreur [kovrö’r], S é r a p h i n, fransk
jesuitmissionär och sinolog (1835—1919). Han
publicerade en förträfflig serie översättningar
till franska och latin av de förnämsta kinesiska
klassikerna. Han utgav även många lexika, av
vilka ”Dictionnaire classique chinois-franqais”
(2:a uppl. 1904) är det bästa, som finns för den
klassiska kinesiskan.
Coward [kåu’ad], No el, engelsk författare
(f. 1899), var först skådespelare, har alltifrån
1923 varit en mycket flitig och framgångsrik
teaterförfattare. Han behandlar med förkärlek
moderna äktenskap. Av C:s stycken må nämnas
”The vortex” (1923), ”Fallen ängels” (1925),
den burleska komedien ”Hay fever” (s.å.), ”The
marquise” (1927; uppf. i Sthlm s. å.), ”This year
of grace” (1928) och operetten ”Bitter sweet”
(1929), som C. själv sätter mycket högt. Sin
största framgång nådde han med det gripande
patriotiska skådespelet ”Cavalcade” (1932), som
avspeglar Englands historia sedan sekelskiftet.
Som film blev det en universell framgång. C:s
verk ”Private lives” (1930), ”Design for living”
(1933), ”Conversation piece” (1934), ”Point
Valaine” (1935) och de under titeln ”To night
at eight thirty” (1936) sammanförda 9 enaktarna
gåvo ytterligare prov på hans utomordentliga
behärskning av den dramatiska tekniken. Av C:s
senare arbeten märkas: ”Curtain calls” (1940),
”Blithe spirit” (1941; uppf. i Stockholm på
Nya Teatern samt på Malmö intima teater
under titeln ”Min hustru går igen”, 1947),
”This happy breed” (1943) och ”Sigh no more”
(1945), en revy. C:s teater- och revykonst var
ett av de mest tidstypiska inslagen i 1920- och
30-talens anglosaxiska dramatik. ”Present
indi-cative” (1937; sv. övers. ”Ridån går upp”, s. å.)
Centraltornet på katedralen i Coutances.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
