Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Costarica, República de Costa Rica - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
103
Costarica
104
Landskapsbild från Meseta central.
Den övervägande delen av C:s vita befolkning
utgöres av småbrukare. Utom huvudstaden, San
José, 94,000 inv. (1949), ha endast Alajuela
(12,000), Cartago (12,000), Heredia (12,500),
Puntarenas (10,700) och Limon (11,800) över
10.000 inv. Landets officiella språk är spanska.
Statsreligionen är romersk-katolsk.
Folkundervisningen är fri och obligatorisk, och
folkbildningen i C. står högst i Mellanamerika. Ett
universitet och flera mellanskolor finnas i
huvudstaden. Av C:s areal äro 421,000 har (7,5%)
åker och 2,652,000 har (45 °/o) ständig äng.
Resten utgöres av skogar och vegetationslösa
högfjällsområden. C:s åkerbruk är till
största delen koncentrerat till höglandsområdet,
Meseta central, där jorden är uppdelad mellan
en mängd småbrukare, vilka odla majs,
sockerrör, bönor, ris, potatis och någon tobak.
Landets förnämsta exportvara, kaffe, vilket är av
högsta kvalitet, odlas på stora plantager inom
det ö. randområdet av den centrala högslätten
på i runt tal 5,000 har. Totalexporten uppgick
1945 till 16,000 ton. Landets andra stora
exportvara, bananer, som förut odlats i trakten av
Limon vid Karibiska havet, har nu överflyttats
till stillahavskusten, där Puntarenas är
centralpunkten. I Limön-området bedrives nu odling
av kakao, kinabarkträd och kautschuk. Odlingen
av kinabarkträd och kautschuk har under 2:a
världskriget fått ett väldigt uppsving. B
o-skapsskötseln är koncentrerad till
Guana-caste, den västligaste provinsen, där den är
befolkningens huvudsakliga näring. Exporten
av skogsprodukter utgöres till största
delen av mahogny, rosenträ och cedrela. C:s
mineraltillgångar äro huvudsaki.
koncentrerade till provinsen Guanacaste. Guld och
silver brytas där i de rika Abangårez-gruvorna.
Vidare finnas svavel-, mangan- och
kvicksilver-fyndigheter, vilka emellertid ännu ej exploateras.
Försöksborrningar efter petroleum ha företagits
vid Talamanca och Tilarån i C:s s. v. del. C:s
industri är efter västerländska begrepp
praktiskt taget obefintlig, om man undantar
saltframställning och någon tillverkning av fiskkonserver.
— C:s järnvägsnät
består av två bandelar, som
förbinda huvudstaden San José
med de båda hamnstäderna,
Limon och Puntarenas.
Vidare håller
järnvägsförbindelse på att upprättas mellan
Limon och staden Almirante
i Panama. Landsvägsnätet
har en längd av 563 km.
Passagerartrafiken till och
från C. ombesörj es
huvudsaki. av det amerikanska
flygbolaget Pan American
Airways Inc., som uppehåller
flygförbindelser med bl. a.
New Orleans. Det inhemska
bolaget Compänia TACA de
Costa Rica S. A. bedriver
bl. a. flygtrafik på linjerna San José—-San
Salvador, San José—Balboa, Sän José—Puntarenas.
C:s författning är av V12 1871 men har sedan
sin tillkomst undergått många förändringar. Den
verkställande makten tillkommer en president,
utsedd genom folkval. Den lagstiftande makten
tillkommer en kongress på 1 kammare, utsedd för
4 år och förnyad med hälften vartannat år.
Allmän manlig rösträtt är rådande och tillika
röstplikt. Centralförvaltningen är fördelad på 9
departement under var sin av presidenten utsedd
statssekreterare, lokalförvaltningen på 7
provinser (jfr tab.).
Provinsernas areal och folkmängd 1949.
Provins Areal i km2 [-Folkmängd-] {+Folk- mängd+}
Heredia ...................... 2,930 60,609
Limon ......................... 8,750 44.405
Alajuela ..................... 9,460 177,130
Cartago ...................... 2,900 123,984
San José ..................... 4,480 278,280
Guanacaste1) .............. 11,060 103,180
Puntarenas .................. 10,240 63,071
Costa Rica ..................| 49,820 i 850,659
9 tluvudstad Liberia; i övriga provinser ha huvudstad
och provins samma namn.
Mått och vikt äro metriska; myntenheten är
colön =100 céniimos.
Statsinkomsterna, mest tullar, acciser och
monopol, voro 1949 113 mill. colones, utgifterna 113
mill. Statsskulden vid slutet av 1949 uppgick
till 425 mill. colones.
Flaggan består av 5 horisontella fält; blå, vit,
röd (dubbel bredd), vit, blå; i mitten har
krigs-flaggan statsvapnet.
Historia. C. upptäcktes 1502 av Columbus och
erövrades 1561—65 av J. V. de Coronado samt
ingick till 1821 i det illa skötta spanska
general-kapitanatet Guatemala, som nämnda år
förklarade sig självständigt och anslöt sig till Iturbides
mexikanska rike. 1823—39 tillhörde C. den
centralamerikanska republiken och blev därpå
en självständig republik. Som fri stat har C. i
högre grad än sina grannar varit förskonat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
