Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cook, James - Cook, Sir Joseph - Cook, Thomas, & Son - Cooks sund - Cooköarna el. Herveyöarna - Cooley, Charles Horton - Coolgardie - Coolidge, Calvin - Coolidge, William David - Cooper, 1. Alexander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
65
Cook—Cooper
66
Litt.: C :s dagbok från första resan utgavs
1883 av W. J. L. Wharton; en beskrivning,
”Account of a voyage round the world in the years
1768—71”, utgavs 1773 av J. Hawkesworth.
Den andra resan beskrev C. själv i ”A voyage
towards the south pole and round the world ...
1772—75” (2 bd, 1777) samt delvis A.
Sparrman i "Resa till Godahoppsudden, södra
polkretsen och omkring jordklotet” (2 dir, 1783—
1818). Dagboken från tredje resan, fortsatt av
J. King, utgavs 1784. Bland biogr. märkas A.
Kippis (1778) samt A. Kitson, ”Captain J. C.,
the circumnavigator” (1907); J. G. Rowe,
”Captain C., explorer and navigatör” (1928); S.
Wik-berg, ”Stora upptäcktsresande” (1929); D.
Byström, ”Stilla havets erövrare” (1933).
Cook [kok], Sir Joseph, australisk
politiker (1860—1947). Urspr. eng. kolgruvarbetare,
utvandrade C. 1885 till Nya Syd-Wales, där han
blev fackföreningsledare, invaldes 1891 i
koloniens lagstiftande församling, var postminister
1894—98 och minister för gruvor och jordbruk
1898—99. 1901—21 led. av Australiska
statsförbundets parlament, slöt han sig där till
frihandlarna, vilkas ledare han blev 1909.
Försvarsminister 1909—10 i Deakins borgerliga
samlingsministär, bildade C. 1913 en liberal
ministär, måste sept. T 914 vika för en ministär
Fisher men inträdde 1917 som sjöminister i W.
M. Hughes’ samlingsministär. Han var 1919
delegerad vid fredskonferensen i Paris, blev 1920
finansminister vid ministärens rekonstruktion och
avgick hösten 1921 för att bli australisk High
Commissioner i London (till 1927).
Cook, Thomas, & Son [tå’mas ko’k an sa’n],
resebyrå, grundades 1841 av engelsmannen
Thomas Cook (1802—92), med huvudsaklig
uppgift att organisera sällskapsresor inom England.
Då C. uppfann det s. k. rundresebiljettsystemet,
utvecklades rörelsen utöver landets gränser att
omfatta ett stort filialnät på kontinenten och i
övriga världsdelar. Firman är världens största
resebyråföretag. 1927 inköptes aktiemajoriteten
i Cook-bolaget av Internationella
sovvagnsbola-get (Wagons-lits-bolaget). Under 2:a
världskriget förvärvade de stora engelska järnvägsbolagen
aktiemajoriteten i C., men samarbetet med
Internationella sovvagnsbolaget består alltjämt.
Cooks sund [koks-], eng. Cook Strait, sundet
mellan Nya Zeelands Nordö och Sydö, upptäckt
1770 av James Cook.
Cooköarna [kok-] el. Herveyöarna,
ögrupp i Stilla havet bland Polynesiens öar,
mellan Tongaöarna i v. och Sällskapsöarna i ö.;
c:a 290 km2, 10,000 inv., de flesta kristna
poly-nesier. Huvudön, Rarotonga, är vulkanisk (890
m hög); de övriga korallöar. Export av kopra
och bananer. Upptäcktes av Cook 1773,
annekterades 1888 av England. De lyda sedan 1901
under Nya Zeeland.
Cooley [kö’li], Charles Horton,
amerikansk sociolog (1864—1929), från 1904 prof, i
nationalekonomi vid Michigans univ. Han
ägnade sig framför allt åt social-psykologiska
undersökningar och utgav bl. a. ”Human nature and
NF V — 3
the social order” (1902), ”Social organization”
(1909) och ”Social process” (1918).
Coolgardie [kölgä’di], ort i s. v.
Västaustra-lien, vid Transaustraliska järnvägen, 40 km s. v.
om Kalgoorlie. C. grundades 1892 i samband
med upptäckten av C:s guldfält. Den gick
ohjälpligt tillbaka efter upptäckten av guldfyndigheterna
i Kalgoorlie. C., som ännu 1900 räknade 13,000
inv., är numera närmast öde.
Coolidge [ködid^], Calvin, amerikansk
president (1872—1933). Han blev 1897 advokat i
Northampton, Massachusetts, och var 1910—11
denna stads
borgmästare. 1912—15 var han
led. av Massachusetts’
senat och 1919—20
statens guvernör. Som
sådan gjorde han sig
vida bemärkt genom
att vid en polisstrejk i
Boston 1919 återställa
ordningen med
stats-milisens hjälp. I nov.
1920 valdes C. som
republikanernas
kandidat till unionens
vicepresident. Vid W. G.
Hardings död 1923
blev han president och omvaldes för perioden
1925—29. Som president följde C. i det stora
hela sitt partis konservativa flygel såväl i
inrikes- som i utrikespolitiskt avseende. Han gjorde
inga mer betydande insatser, men han åtnjöt stor
popularitet. Han utgav ”The autobiography of
C. C.” (1929).
Coolidge [kö’lid^], William David,
amerikansk fysikalisk kemist och ingenjör (f. 1873),
assistant prof, vid Massachusetts Inst. of
Technology 1904, anställd vid General Electric Co. i
Schenectady 1905, chef för dess
försökslabora-torium 1908—40. C. har genom sin epokgörande
uppfinning av den metallkeramiska metoden att
framställa böjlig volframtråd kraftigt befrämjat
utvecklingen av den moderna glödlampstekniken,
för vilken uppfinning han 1914 tilldelades
Rum-f ordmedalj en. Världsbekant är även det av C.
konstruerade
röntgenröret med
glöd-katod, det s. k. [-coolidgerö-r-]
{+coolidgerö-
r+} e t, som redan
vid början av
1920-talet hade
utträngt de tidigare
jonrören. C. var
under 2:a
världskriget verksam
inom området för
tillverkning av
atombomber.
Cooper [kö’pa].
1) Alexander
C., engelsk
miniatyrmålare (1605—
60). Han inkallades
Magnus Gabriel De la Gardie.
Miniatyrmålning av Alexander
Cooper.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
