Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Columbus (stad) - Columbus (huvudstad) - Columbus, Christofer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
7
Columbus
8
Columbus [kala’mbas], stad i staten Georgia,
U.S.A., vid floden Chattahoochee; 80,000 inv.
Bomullsindustri. Stålverk.
Columbus [kala’mbas], huvudstad i staten
Ohio, U.S.A., i statens mitt vid floden Scioto;
375,000 inv. C. är en betydande handels- och
industristad (jäm- och stål-, mekaniska och
järn-vägsverkstäder, skofabriker m. m.). I C. finnes
Ohio State University (gr. 1872).
Colu’mbus, Christofer (it.
Christo’-foro C o 1 o’m b o, sp. Cris töbal
Co-lön), Amerikas upptäckare (1451—1506). Född
i Genua, där fadern var vävare. C. synes intill
1473 ha arbetat i faderns yrke. Jämte sitt
egentliga hantverk torde han ha försökt sig till sjöss.
1476 kom C. som representant för den stora
genuesiska handelsfirman Centurione till
Portugal, dit han definitivt överflyttade 1479. Från
Portugal utsträckte C. sina sjöresor till Madeira
och England och möjligtvis 1482 el. 1483 en el.
ett par gånger till Guineakusten. Någon resa till
Island torde han däremot icke ha företagit. För
att orientera sig i gängse kosmografiska läror
studerade han flitigt ett 1410 utgivet litet arbete,
”Imago mundi”, av kardinal Pierre d’Ailly, i
själva verket en kritiklös kompilation ur äldre
verk. Ett ex. av denna bok är försett med
latinska randanmärkningar av C:s egen hand, och
man ser, att han fått en mängd av sina
geografiska och astronomiska kunskaper från nämnda
bok. Även Marco Polos resor studerade han
flitigt. I Portugal hörde C. berättas om
strandfynd på Madeira och Azorerna av träd, som
icke växte i Europa. Enl. en i början av
1500-talet i Spanien gängse åsikt skall han t. o. m.
ha fått detaljerade uppgifter om sagoöarna i
Västerhavet, Antilia, de sju städernas öar
o. dyl. genom en f. ö. okänd pilot, som skulle
ha landat på en av dem. En annan källa till
underrättelser om ett land i v. har framhållits
av dansken Sophus Larsen, som påvisat, att
portugisen Joäo Vaz Cortereal deltagit i en dansk
färd till havet s. v. om Island, varunder man
1472 funnit New Foundland. Enl. den av Las
Casas och Fernando C. nedskrivna traditionen i
C:s familj skulle C. nu också fått kännedom
om en plan att söka sjövägen till Indien genom
färd västerut. På begäran av konung Affonso
V skulle den berömde florentinske naturforskaren
Toscanelli 1474 ha sänt konungen en karta, som
visade möjligheten av en sådan väg. C. skulle
nu (något av åren 1479—81) satt sig i
förbindelse med Toscanelli, som sände honom en
kopia av kartan jämte avskrift av ett förut
till konungens biktfader Martinez skrivet brev
med upplysande kommentarer. I ett följande brev
angav Toscanelli den västliga vägen som ”ej
blott möjlig, utan även riktig och säker . .. den
för till mäktiga konungariken och berömda städer
och provinser”. Enl. den fransk-amerikanske
forskaren H. Vignaud skulle Toscanellibreven
vara understuckna och ha tillkommit först i
mitten av 1500-talet i avsikt att göra slut på talet
om den okände piloten och för att bevisa, att
C. vid sin färd 1492 hade för avsikt att nå
Indien, ej att upptäcka några av sagoöarna i
Atlanten. Märkligt nog nämner C. själv aldrig
Toscanellis namn vare sig i förhandlingarna med
portugisiska och spanska konungarna el. inför
undersökningskommissionerna.
C. vände sig emellertid med sin numera
bestämt formulerade plan till konung Johan II,
som 1481 efterträtt Affonso V. Det torde icke
ha skett före 1483. Konungen upptog planen
tämligen kyligt men lät framlägga den inför sitt
råd, och inför detta utvecklade C. sina idéer.
Rådet lät icke övertyga sig, och det hela
strandade på C:s otroligt stora fordringar. Konungen
avvisade honom, och kort därefter måste C.
hemligen fly från Portugal. Därefter beträdde C.
som flykting Spaniens jord. Han fick 1486 första
gången företräde inför Spaniens konungapar,
Ferdinand och Isabella. C. förstod att stödja sin
plan med religiösa argument, varigenom han för
sina syften vann den högre spanska hierarkien
och därmed även den fromma drottning Isabella.
Saken uppsköts emellertid med kriget som
förevändning. C. levde därefter flera år i Spanien,
ensam, obekant och nästan bortglömd. 1488
besökte han åter Portugal, men ej heller nu kom
man till någon uppgörelse; hans broder
Barto-lommeo försökte samtidigt intressera Henrik VII
i England och senare Frankrikes monark för
C:s planer. — Efter ett nytt misslyckat försök
vid spanska hovet beslöt C. 1491 att lämna
Spanien och annorstädes, närmast i Frankrike,
försöka sin lycka. I jan. 1492 föll emellertid
Granada, morernas sista fäste, och situationen
förbättrades. C. infann sig nu i lägret vid Santa
Fé. I sista stund höll hans plan på att stranda
till följd av samma överdrivna fordringar, som
Kartor över Columbus’ resor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
