Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Collingwood, Cuthbert - Collinianer - Collins, Joseph Lawton - Collins, Michael - Collins, Wilkie - Collins, William - Collinsia - Collinson, Sir Richard - Collip, James Bertram - Collocalia - Colloquium - Colloredo - Collot d’Herbois, Jean - Collum - Collybia - Colman, Ronald
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
935
Collinianer—Colman
936
och fullföljde segern, till stor del efter Nelsons
planer, och belönades med pärsvärdighet och
pension å 2,000 pd st. — Biogr. av W. C.
Rus-sell (2:a uppl. 1901) och G. Murray (1936).
Collinianer, se Collin, Anders.
Collins [kå’linz], Joseph Lawton,
amerikansk militär (f. 1896). Han blev officer 1917.
Under 2:a världskriget blev han general och
förde befäl på olika fronter. 1945—47 var han
gener alstabschef. Sistn. år utsågs han till
arméchef i U.S.A.
Collins [kå’linz], M i c h a e 1, irländsk
frihetskämpe (1890—1922). C. kom 1906 från sitt
hem i Cork till London, där han fick
anställning vid en postsparbank. 1916 begav han sig
till Irland och inträdde i de frivilliga irländska
trupperna. C. deltog som simpel soldat i
sinn-feinarnas påskuppror
i Dublin 1916,
fängslades då men blev
frigiven vid amnestien
sommaren 1917. Han
valdes 1918 till led.
av Dail Eireann samt
även till led. av
underhuset men tog
liksom övriga sinnfeinare
ej säte i
riksparla-mentet. Däremot var
han
upprorsregering-ens finansminister och
senare chef för
republikanska irländs
ka arméns av honom skickligt organiserade
kunskaparväsen. Ställd under åtal för
upproriskt tal, efterspanades han ivrigt av brittiska
polisen, och kring hans äventyr bildades en
vävnad av romantiska sägner. Sedan brittiska
regeringen i juli 1921 ingått stillestånd med
sinn-feinarna, kunde C. framträda offentligt och var
närmast Arthur Griffith på irländskt håll
ledande vid avslutandet av uppgörelse fördraget
med brittiska regeringen 6 dec. 1921. Han blev
ordf, i den febr. 1922 upprättade provisoriska
regeringen och kort därefter med generals titel
överbefälhavare över irländska armén. Under
intim samverkan med Griffith ledde han kampen
mot De Valera och dennes doktrinärt
republikanska anhängare, sökte i det längsta undvika
inbördeskrig men ingrep omsider (juni s. å.)
med kraft mot de fanatiska ytterlighetsmännen.
Under ett fälttåg mot de republikanska
trupperna i grevskapet Cork råkade C. ut för ett
bakhåll och stupade 22 aug.
Collins [kå’linz], Wilkie, engelsk
författare (1824—89). Från 1850 var C. en flitigt
verksam romanförfattare, som med ”The
wo-man in white” (1859—60; ”Den hvitklädda
qvinnan”), ”The moonstone” (1868; ”Månstenen”)
och andra sensationsromaner vann världsrykte.
C:s starka sida var uppfinningen av intrig och
genomförandet av spännande handling.
Collins [kå’linz], William, engelsk skald
(1721—59). Hans ”Odes” (1746) uppskattades
först pa 1800-talet för sin musikaliska lyrik och
fina naturkänsla. Bästa uppl. av C:s ”Works”
utgavs 1898 av W. C. Bronson.
Colli’nsia, växtsläkte av fam.
Scrophulari-aceae, med bortåt 20 nordamerikanska arter,
ettåriga örter med i rika klasar sittande blå, vita,
röda el. brokiga blommor, som påminna om
balj växternas. Som prydnadsväxter i trädgårdar
odlas C. bicolor och C. verna m. fl.
Collinson [kå’linsn], Sir Richard,
engelsk polarforskare (1811—83). Han anträdde
1849 på ”Enterprise” jämte Robert M’Clure (på
”Investigator”) en expedition med syfte att
uppsöka Franklin och därjämte söka finna
nordvästpassagen. Fartygen skildes under vägen till
Beringssund, och C. utforskade 1851—53
arkipelagen n. om Amerika ända till Victoriasundet
i ö., kartlade vida kuststräckor och återkom
1854 efter tre övervintringar. Hans bror utgav
”Journal of H. M. S. Enterprise” (1889; jämte
biogr.).
Collip [kå’lip], James Bertram,
amerikansk biokemist (f. 1892), prof, vid McGilluniv.
i Montreal. C. tog verksam del i utarbetandet
av den tekniska framställningsmetoden av insulin.
Han har även framställt bisköldkörtelns hormon
i för kliniskt bruk tillräckligt ren form.
Collocälia, se Salangan.
Collo’quium [-kvi-], lat. (plur. collo’quid),
samtal; under medeltiden företrädesvis namn på
skolynglingarnas disputationsövningar.
Collorèdo, österrikisk adelsätt från Friaul,
känd sedan omkr. 1300. Greve Rudolf C.,
tysk fältmarskalk (1585—1657), deltog i
trettioåriga kriget, bl. a. i mordet på Wallenstein
1634, försvarade 1648 Prag mot svenskarna och
dog som guvernör där.
Collot d’Herbois [kålå’ därbcoa’], Jean
Marie, fransk revolutionsman (1750—96). Han
började som skådespelare och skrev även själv
komedier och dramer i strängt monarkisk anda.
1789 bosatte sig C. i Paris och vann 1791
ja-kobinklubbens pris för en skrift om den nya
författningen, ”Almanach du père Gérard pour
1792”. Senare blev han alltmer radikal, invaldes
1792 i konventet och föreslog 21 sept. s. å.
konungamaktens avskaffande, vilket enhälligt
bifölls. Han försvarade septembermorden och var
en av de ivrigaste terroristerna. Sedan upproret
i Lyon kuvats, sändes C. jämte Fouché dit och
lät utföra massavrättningar av misstänkta
medborgare. I sept. 1793 invald i välfärdsutskottet,
slöt C. sig först till Hébert, sedan till Robespierre
men kom på spänd fot med denne och
medverkade till hans fall 1794. C. trängdes i sept. s. å.
ur välfärdsutskottet, fängslades 2 mars 1795 och
deporterades till Cayenne, där han snart dog.
Co’llum, lat., hals. — C. fèmoris,
lårbenshalsen.
Colly’bia, se Nagelskivling.
Colman [kåu’lman], Ronald, amerikansk
filmskådespelare (f. 1891). C. föddes i
England, deltog i 1 :a världskriget, sårades 1916,
hemsändes och kom till teatern. 1920 reste han
till Amerika, fick en filmroll mot Lilian Gish
i ”Vita systern” och skapade sig genast ett namn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
