Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Cobresia - Coburg - Coca, koka - Coca-Cola - Cocagna - Cocanada - Cocceji, Samuel von - Coccejus, Johannes - Coccidae - Coccidier - Coccidios - Coccinella, Coccinellidae - Coccolithophorideae - Coccosteus - Coccothraustes - Coccus - Cochabamba - Cochenille - Cochin - Cochin, Charles Nicolas de, d. y. - Cochin, Denys
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
899
Cobresia—Cochin
900
Cobresia, se Kobresia.
Coburg [kå’bork], tysk stad, se Koburg.
Coca, koka [kå’-], se Kokabuske.
Coca-Cola [kåu’ka-kåu’la], amerikansk
läskedryck, som bl. a. innehåller ett extrakt av
kolanötter, vilket tillför drycken en obetydlig halt
av koffein.
Cocagna [kåka’nja], it., ”lyckoland” (jfr ty.
Schlaraffenland); särsk. benämning på en främst
i Neapel fordom populär lustbarhet, bestående i
tävlan om att klättra upp på en med fett insmord
pyramidformig ställning, där överst uppställts
matvaror, som tillföllo segraren. Ett
liknande folknöje omtalas redan på 1300-talet i
Frankrike; där gällde det att klättra upp på en
såpad stång el. mast (fr. mät de Cocagne), på
vars topp korvar, slaktade gäss el. dyl. anbragts.
Cocanada [kåukanä’da], hamnstad i Indiska
unionen, vid Bengaliska viken och Gcdavaris
delta; 75,000 inv.; export av ris, bomull, oljefrö.
Cocceji [kåtjé’ji], Samuel von, frih.,
tysk rättslärd (1679—1755). Han utvecklade
som prof, i Frankfurt a. d. Oder (1702) livlig
litterär verksamhet. Chef för justitieväsendet i
Preussen 1738 och storkansler 1747,
genomförde C., som hade utmärkt stöd i Fredrik den
stores tillit, med kolossal arbetskraft en
omorganisation av Preussens rättsväsen. Den nya
processordningen av 1748 var C:s verk, och han
utarbetade även det förslag till civillag, som bär
Fredriks namn.
Coccejus [kåkä’jos], Johannes,
nederländsk teolog (1603—69), prof, i Bremen 1630,
Franeker 1636 och Leiden 1650. C. utbildade
den s. k. förbundsteologiens system. Den bibliska
idén om ett Guds förbund med människorna gör
C. till den ledande grundtanken i sitt system
och fattar hela uppenbarelsen såsom en serie av
sådana förbund. Trots alla ofullkomligheter är
denna åskådning av betydelse som ett första
försök att betrakta uppenbarelsen från historiska
synpunkter. Till C. slöt sig en talrik skola, och
mellan denna och de stränga calvinisterna
upp-stodo långvariga och häftiga strider, närmast om
sabbatsbudet. Sin åskådning nedlade C. främst i
arbetet ”Summa doctrinæ de fædere et testamento
Dei” (1648). — Litt.: G. Schrenk, ”Gottesreich
und Bund im älteren Protestantismus” (1923).
Coccidae [kå’ks-], se Sköldlöss.
Coccidier [kåks-], Coccidiäria, en ordning av
klassen Sporozoa bland de encelliga djuren
(Proto-zoa). C. äro runda el. ovala, enkelt byggda
celler utan fastare formbestämmande ytskikt, vilka
som parasiter intränga i och förstöra celler,
främst tarmepitelet, hos högre djur (särsk.
ryggradsdjur och insekter). De utveckla sig genom
en komplicerad generationsväxling. Smittan
överföres med födan, varefter c. genom könlös
fortplantning oerhört försöka sig och
översvämma värddjurets vävnader. Slutligen uppträda
könsdjur, stora, runda honliga och smala, rörliga
hanliga; de förra befruktas, avlägsnas med
avföringen och förmedla smittans spridande. Olika
arter av c. vålla ofta epidemiska tarmsjukdomar
(coccidios, se d. o.).
Coccidios [kåksidiå’s]. Hos vissa husdjur,
särsk. kaniner, höns, nötkreatur och pälsdjur
(räv och mink), förorsaka coccidier (se d. o.)
stundom svårartade matsmältningsrubbningar,
vanl. kallade c. Parasiterna inkomma i
digestions-apparaten med infekterat foder el. vatten och
lokalisera sig huvudsaki. till tarmkanalen, där de
åstadkomma inflammatoriska förändringar i
slemhinnan, varvid blodblandad diarré uppstår.
Diagnosen ställes efter påvisande av coccidier i
tarmuttömningarna.
Ungdjuren äro mest mottagliga för c. och
duka ofta under efter kort tid. Äldre djur kunna
däremot länge vara infekterade utan att visa
sjukdomssymtom. I Sverige förekommer
sjukdomen i vissa trakter hos kalvar och yngre
nötkreatur, i regel utan att medföra större förluster.
— C. anses vara den mest utbredda och farligaste
av alla kaninsjukdomar. Hos höns åstadkommer
c. svåra förluster bland kycklingar i åldern 1—7
veckor. — C. behandlas med fentiazin och
sulfapreparat, suec. sådana, som resorberas långsamt.
Coccine’lla, Coccine’llidae [kåksi], se
Nyckelpigor.
Coccolithopho’rideae [-f-], se Plankton.
Cocco’steus, fossilt fisksläkte, se Arthrodira.
Coccothrau’stes, se Stenknäck.
Co’ccus, se Sköldlöss.
Cochabamba [kåtjao^mba], departement i
mellersta Bolivia, på Andernas högplatå; 60,416
km2, 619,000 inv. Tempererat, hälsosamt klimat;
fruktbar jordmån. Huvudstad Cochabamba
(2,560 m ö. h.), på sierrans s. sluttning. 75,000
inv., biskopssäte, har univ., ylle-, bomulls- och
läderindustri samt står genom järnväg (över
Oruro) i förbindelse med bl. a. Arica och
Anto-fagasta, vid stillahavskusten.
Cochenille [kåjni’l], fr., se Koschenillsköldlus.
Cochin [kåu^Jin], stat i Indiska unionen vid
Malabarkusten, mellan Västra Ghats och havet;
3,833 km2, 1,4 mill. inv. Huvudstad Ernakulam,
vid en lagun; på dennas yttre sida ligger den
gamla hamnstaden Cochin (26,000 inv.).
Längs kusten ligger en rad grunda strandsjöar,
där salt utvinnes. övriga produkter äro ris,
kokosnötter, timmer, kardemumma och peppar.
Cochin [kåjä’1, Charles Nicolas de,
d. y., fransk kopparstickare (1715—90). Han
arbetade bl. a. efter Watteau och Chardin samt
graverade också porträtt, arkitekturbilder m. m.
C. avbildade i eleganta gravyrer fester vid
Ludvig XV:s hov, utförde bokdekorationer, porträtt,
allegoriska kompositioner m. m. En glänsande
tecknartalang och ett fulländat utförande
känneteckna C:s arbeten. — Han utförde
undantagsvis målningar och var även verksam som
konstskriftställare.
Cochin [kåjä’], De nys, baron, fransk
politiker (1851—1922). 1893—1919 representerade
C. en Parisvalkrets i deputeradekammaren, där
han var en av den rojalistiska högerns mest
framträdande medl. och särsk. uppträdde i
kyrkliga frågor. Under 1 :a världskriget inträdde C.
1915 som minister utan portfölj i Briands
mini
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
